Global ETD Search

1	Svenskkyrkliga dop - hur lutherska är de? : En innehållslig idéanalys av svenskkyrkliga doptal och gudstjänstordningar i nutida luthersk belysning. Björling, Emelie January 2015 (has links) No description available. Luthersk teologi dop doptal Svenska kyrkan principer innehållslig idéanalys
2	Luthersk prästutbildning vid Makumira i Tanzania - Svenska kyrkans insatser 1942-1982 Zeiler, Johannes January 2012 (has links) Såväl utgångspunkter som förutsättningar för arbetet med teologisk utbildning inom luthersk kyrkotradition i Tanzania har förändrats avsevärt de senaste hundra åren. Missionsinsatserna under förra seklets början inom utbildningsområdet understödde kyrkornas territoriella expansion. Att bedriva undervisning betraktades som en självklar del av missionsuppdraget och var ett sätt för kyrkan att etableras i det omkringliggande samhället. Det var genom ökad kunskap som Afrika skulle civiliseras och tanzaniern gå från ett obildat till ett bildat tillstånd. Denna utbildningsdiskurs, i vars kölvatten dagens teologiska utbildningssystem ännu befinner sig, innebar i flera stycken en ideologisk, ekonomisk, kulturell och teologisk import av västvärldens ideal. 1960-talets konstitutionella omdaningsprocess i både samhälle och kyrka bidrog till att frågor om kritiskt reflekterande forskningsmiljöer samt ändamålsenliga och kontextuella utbildningar kom i fokus på ett nytt sätt. Arbetet med teologisk utbildning, som i stor utsträckning handlade om en strukturellt etablerad prästutbildning i hela sin bredd, ledde fram till en reflektion kring formerna för och innebörden av ett relevant kyrkligt ledarskap. Ekonomiskt och personellt stöd till verksamheter inom fältet teologisk utbildning har historiskt sett kännetecknats av en enkelriktad insats från kyrkorna på norra halvklotet till kyrkorna i syd. Även om 1900-talet uppvisar en påtaglig förskjutning från ett ensidigt ekonomiskt och personellt stöd till tydligare satsningar på regionala kapacitetsstärkande insatser och på ömsesidiga utbyten genom olika nätverk är maktasymmetrin allt fort uppenbar. Dessa ojämlika maktrelationer blir tydliga när det t.ex. handlar om utbildningsinstitutionernas finansiering, akademiska paradigm och personella kompetens. Under de senaste decennierna är det dock tydligt att allt starkare och mer självständiga institutioner vuxit fram på den afrikanska kontinenten som ett resultat av ett strategiskt och långsiktigt arbete. Jag har i min uppsats visat hur ovan nämnda utvecklingslinjer haft direkt bäring på såväl verksamheten vid Makumira som på Svenska kyrkans stöd till samma institution fram till uppsatsperiodens slut 1982. Min historiska exposé från de nordvästra delarna av landet visar hur motiven till och det praktiska arbetet med den teologiska utbildningen - om än i liten skala - redan från början varit central för arbetet i sin helhet. Vidare har jag visat hur arbetet med teologisk utbildning vid Makumira tagit intryck av såväl lokala, regionala som internationella impulser. Flera av de frågor som var föremål för diskussion bearbetades parallellt på samtliga nivåer inom kyrkan. Det visar hur verksamheten vid Makumira varit insatt i ett komplext samspel med många aktörer som tillsammans, och ibland omedvetna om varandras intressen och existens, ville bedriva teologisk utbildning. Makumira hade till uppgift att försöka gestalta den ”enhet i mångfald” som sedan 1963 varit en stor utmaning för ELCT i stort. Drömmen om en unierad kyrka för hela den östafrikanska regionen förverkligades aldrig. Däremot fördjupades i samma region samarbetet inom och mellan kyrkor och institutioner av skilda slag. Den utbildning som växte fram på Makumira var rotad i den lutherska traditionen och samtidigt ekumeniskt öppen med ett ökat antal studenter från olika kyrkor och länder på den afrikanska kontinenten. Rapporter och brev från de svenska lärarna vid Makumira och de externa examinatorerna från Uppsala Universitet visar inte bara hur delar av utbildningen de facto förändrades över tid utan också hur och på vilka sätt man försökte förhålla sig till det av västvärlden importerade och i praktiken dominerande vetenskapsparadigm som präglade undervisningen. 1970-talets expansiva period då institutionen strävade efter ökad ekonomisk och teologisk självständighet aktualiserade många frågor som fram till idag inte besvarats i tillräcklig omfattning. Det handlar bl.a. om ramar och förutsättningar för arbetet med kontextuell teologi, hälsofrågor kopplade till pastoralteologi samt gender och jämställdhet. Visionen om en dynamisk och relevant utbildning – både till dess innehåll, studiemiljö och struktur – lever allt fort men måste samtidigt omformuleras på nytt i varje ny tid. Makumira Svenska kyrkans mission teologisk utbildning prästutbildning mission missionär luthersk tradition
3	Why should a contemporary Lutheran church bother with animal suffering? : Reasons for an extended circle of compassion Sahlén, Ola January 2017 (has links) Suffering is at the very heart of the Christian faith. But traditionally non-human suffering is viewed as aethical and amoral. In being superior, endowed with the Imago Dei, and given dominion over the animal kingdom, human kind is freed from responsibility, it is believed. The traditional interpretation often however gives rise to inconsistencies and it is not satisfactory after the industrialization. It is early in the development of a Christian theology that takes into account the rights of animals, and the issue is sometimes considered controversial. But it need not be that way. Questioning a theology that stresses difference and otherness, rather than similarities, could be a source of a revitalization of the Christian faith. Animal rights Religion Christian Christianity Lutheran Systematic theology Djurrätt Religion Kristendom Luthersk Systematisk teologi Religious Studies Religionsvetenskap
4	"Himlen öppnade sig och han såg Guds ande" : En rollteoretisk analys av gudstjänstens innehåll. Hansson, Caroline January 2024 (has links) Abstract. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur olika gudsbilder och skildringar av religiösa upplevelser som delges under en enskild gudstjänst kan tänkas inverka på gudstjänstbesökarens individuella gudsbild och dess religiösa upplevelser. Uppsatsen avser även att undersöka de narrativa konstruktionerna som finns inom liturgin och predikan i syfte att identifiera de delar som handlar om religiösa upplevelser och gudsbilder för att sedan analysera dess eventuella inverkan utifrån ett rollteoretiskt perspektiv. Frågeställningen till uppsatsen handlar om att undersöka vilka gudsbilder och religiösa upplevelser som framkommer under gudstjänsten för att sedan besvara frågan hur dessa kan förstås inverka på besökaren genom ett rollteoretiskt perspektiv. Avgränsningar har gjorts i metodval och omfattning av källmaterial. Det teoretiska perspektivet är Hjalmar Sundéns rollteori. Resultatet skildrar gudstjänstens innehåll där en kvalitativ innehållsanalys används som metod. Slutsatsen är att rollteorin är ett perspektiv som möjliggör en förståelse för hur gudstjänstens innehåll kan tänkas inverka på individen. Tidigare forskning inom området belyser gudsbildens inverkan på individens handlande och förståelse av verkligheten. Religiösa upplevelser verkar enligt teori och tidigare forskning påverkas av den religiösa traditionens myter och riter samt den kunskap och träning som dessa medför. Gudsbilden påverkas enligt tidigare forskning samt teori av religiös myt och tradition, en analys av de observerade gudsbilderna presenteras i analys och diskussion. Gudstjänstens olika delar inverkar på individen och dess förståelse av innehållet påverkas av dess tidigare erfarenhet samt aktuella behovssituation. Religiös upplevelse gudsbild referensram varseblivning religiös tradition gudstjänst rit och myt rollteori evangelisk-luthersk gudstjänst. Religious Studies Religionsvetenskap
5	"I believe it." : En luthersk-teologisk analys av Veronica Roths Divergent-trilogi. Elhousny, Nadja January 2015 (has links) The aim of this essay is to examine what happens when Veronica Roths Divergent-trilogy is read with a lutheran theological pre-understanding. Using reader-response theory and lutheran theology written for and in a post-modern context, three lutheran figures of thought are presented as one way of understanding the trilogy. The conclusion is that it is possible to reveal lutheran ideas concerning justification, guilt, forgiveness, mercy and self-sacrificing love in the Divergent-story. / Denna uppsats undersöker Veronica Roths Divergent-trilogi ur ett luthersk-teologiskt perspektiv. Metoden som används är en text- och läsarcentrerad metod. Med hjälp av post-modern luthertolkning till största delen hämtad från projektet Luthersk teologi och etik - i ett efterkristet samhälle så byggs tre tankefigurer upp; människan och det onda, människan och det goda samt människan och vägen till frihet. Dessa tankefigurer läggs som ett raster över trilogin. Resultatet av denna process visar att det i berättelsen är möjligt att synliggöra lutherska tankefigurer rörande rättfärdiggörelse, skuld, en självutgivande kärlek, förlåtelse och nåd. Divergent lutheran theology dystopian fiction young adult dystopian fiction hermeneutics Divergent luthersk teologi dystopi ungdomsdystopi hermeneutik tankefigur post-modern lutherforskning människosyn Gudssyn rättfärdiggörelse
6	Alltid med rättsinnig världslig överhets samtycke : Prästernas argument om kyrkotukt, kyrkoaga samt andligt och världsligt regemente i debatten som föregår 1686 års kyrkolag / Always with consent from a righteous secular authority : The clergy's argument in the debate, preceding the Church Law of 1686, on church discipline, punishment and the spiritual and secular regiment Mörner Stenberg, Maria January 2021 (has links) No description available. Kyrkotukt kyrkoaga kyrkodisciplin uppenbar skrift andligt regemente världsligt regemente tvåregementslära luthersk ortodoxi 1682 års kyrkoordningsförslag 1686 års kyrkolag History of Religions Religionshistoria Religious Studies Religionsvetenskap
7	Swedish Belief and Swedish Tradition : The Role of Religion in Sweden Democrat Nationalism Stenbäck, Tomas January 2020 (has links) In the context of Western, European, Nordic, and Swedish radical nationalism, this study is an analysis of the various ways the political party the Sweden Democrats talks about religion; primarily about Swedish Evangelical-Lutheran Christianity and the Church of Sweden. The study investigates the party expressions on religion and nationalism, using theoretical models of interpretation, constructed for this specific purpose, out of hermeneutic methodology. The purpose has been to analyse the different functions of the various ways the Sweden Democrats talk about religion, and to investigate how the references to religion legitimize the ideology of nationalism, with the aim to answer the following questions: How do the Sweden Democrats’ talk on religion function as an identity marker? In what way is it possible to distinguish an aspiration for cultural purity in the Sweden Democrats’ talk on religion? Is it possible to distinguish neo-racism in the Sweden Democrats’ talk on religion? In which ways can the Sweden Democrats’ talk on religion be regarded as political strategy? The results demonstrate in which ways the Sweden Democrats apply religion to promote the party perceptions of nationalism, as well as to legitimize the party conceptions of the Swedish nation and the Swedish people: Swedish Christianity and the Church of Sweden are used to identify Swedish culture and to identify contrasting foreign culture. Swedish Christianity is used as the determining factor between the good Swedish people and the bad other people. Swedish Christianity is used as the determining factor between the right Swedish values and the wrong values of the other. Swedish Christian values are used as dividing criteria between the culturally pure Swedish people and the culturally impure other people. The degeneration of the Church of Sweden mirrors the degeneration of the Swedish society. Swedish Christian homogeneity will guarantee security for the Swedish people and the Swedish nation within the Swedish nation-state. Elements of religion and culture sort different peoples into different categories in the hierarchical view of humanity. Swedish Christianity and Swedish culture identify and define the Swedish people as innocent to the current precarious situation of the Swedish nation, and Swedish Christianity and Swedish culture identify and define the people of the other, which is to blame for this situation. The Swedish people is superior, to the non-Swedish people, because of superior Swedish religion and superior Swedish culture. Swedish Christianity is used to promote anti-democratic political positions. Swedish Christianity is used to legitimize coercion and force in the enforcement of Swedishness. Nation Nationalism Radical nationalism Populism Populist radical right PRR Right-wing populism Politics Legitimization Legitimation Belief Tradition Culture Religion Christianity Church Evangelical-Lutheranism Lutheranism Lutheran The Church of Sweden People The people Peoples Folk The folk Swedes Swedish Swedishness Sweden Identity Identification Purity Cultural purity Neo-racism New racism Culture racism Cultural racism Political strategy The Sweden Democrats Nation Nationalism Radikalnationalism Radikal nationalism Populism Högerpopulism Politik Legitimering Tro Tradition Kultur Religion Kristendom Kyrkan Evangelisk- Luthersk Luthersk Lutherdom Svenska kyrkan Folk Folket Svenskar Svensk Svenskhet Sverige Identitet Identifikation Renhet Kulturell renhet Nyrasism Ny rasism Kulturrasism Kulturell rasism Politisk strategi Sverigedemokraterna Religious Studies Religionsvetenskap Social Sciences Interdisciplinary Övrig annan samhällsvetenskap History of Ideas Idé- och lärdomshistoria History of Religions Religionshistoria Ethnology Etnologi Cultural Studies Kulturstudier Other Humanities not elsewhere specified Övrig annan humaniora

1

Page generated in 0.0407 seconds