En högerpopulistisk våg har spridit sig till flera länder i Europa under de senaste åren. Även i Sverige har denna våg sakta men säkert uppenbarat sig. Syftet med denna studie är att undersöka vilka av studiens inkluderade faktorer (d.v.s. arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsa samt utrikes födda) som uppvisar starka samband till kommuner där Sverigedemokraterna fick ett starkt väljarstöd i kommunvalet år 2010. Studiens teori utgår från att de kommuner som har en hög andel arbetslöshet, lågutbildning, brottslighet, ohälsoantal och utrikes födda även tenderar att ha ett högt väljarstöd för Sverigedemokraterna. Studien är av kvantitativ karaktär där Sveriges samtliga 290 kommuner studeras. Olika typer av regressionsanalyser genomförs i statistik programmet SPSS för att besvara studiens frågeställningar. Resultatet visar att det i stort sett inte existerar något samband mellan röster på Sverigedemokraterna och arbetslöshet, ohälsa och utrikes födda. Vidare visar resultatet att det existerar ett visst samband mellan röster på Sverigedemokraterna och brottslighet, och även mellan röster på Sverigedemokraterna och lågutbildning.

No description available.

The aim of this thesis is to analyse the extent to which European electorates have opinions that are in agreement with the three cornerstones of right-wing populist ideology. In today’s research, it’s indicated that there’s a contradiction in current findings. Whereas voting for radical right-wing populists almost is perceived of as pathological deviancy, support for these parties is rising all over Europe. The thesis uses Cas Mudde’s theory to operationalize three key features of populist radical right ideology – nativism, populism and authoritarianism to explore the magnitude of this support. The study is based on a statistical analysis with mean value analysis of 20 European countries and regression analysis, which utilizes data from the European Social Survey from 2014. In the regression analysis, eleven control variables are added with the aim of investigating whether personal qualities affect the result or if it’s only differences between countries that contribute to the result of the thesis. The regression analysis show that a combination of the control variables together with the country variables have the biggest affect on the populist right ideology in Europe. The findings of the thesis show that support for all three key features of the right-wing populist ideology are wide-spread in Europe. However, some countries distinguish themselves more than others. Among the countries where support is most widespread are the Eastern European countries Hungary, Slovenia, Poland and Portugal. On the other hand, although levels of support are still high, opinions that are in agreement with right-wing populism are much less widespread in economically developed countries in North Western Europe, like Sweden, Norway, Denmark, Switzerland and Germany.

My thesis examines the effects of the last two decades' increased support for populist, radical right-wing party “the Sweden Democrats”. Previous literature mostly focuses on how the party came to claim large chunks of the electorate and there seems to be a lack of research that investigates the consequences of this development. This thesis therefor strives to investigate theeffects of the Sweden Democrats by looking at voter turnout. The study observes the 290municipalities of Sweden through the general election years of 2006, 2010 and 2014. By using panel data, I manage to isolate for both known and unknown variables and can through thischoice of method get close to providing a causal relationship, revealing that an increase insupport for the Sweden Democrats yields a rise in voter turnout. The result raises questions about how radical right populism relates to democracy.

In this paper I propose a definition on what right-wing populism is, by comparing three right-wing populist parties; the Swedish Democrats in Sweden, the Danish Folks Party in Denmark and the Progress Party in Norway. This is also my question formulation. I have used the idea analysis to straighten out the concept of right-wing populism. The purpose of this paper is to make a definition of the concept of right-wing populism, since one seldom speaks of what right-wing populism is but rather only uses it with parties who want to decrease immigration. However is it much more to a right-wing populist party than just the immigration question.       I begin by discussing the previous research about populism and right-wing populism to see what conclusions previous researchers have made. The analysis is divided into three parts; one section for every party. Each analysis starts with a brief history about the party and then continues with the three areas I have chosen; how they look upon democracy, the ”people” and the immigrant-question. In my conclusion I compare the three parties with each other and find a definition of right-wing populism. My proposed definition is that a right-wing populist party advocates more direct democracy, want to preserve the culture in its country without involvement of other cultures and wants to decrease the immigration to the country.

Sweden has in the past thirteen years seen an increased support for a rightwing populist party: The Sweden Democrats. Previous surveys and research show that the Sweden Democrats has taken a large part of their supporters from the Social Democrats, and that a large amount of their supporters are workers. The aim of this thesis is to use quantitative method to analyze which factors that explain which one of the two parties: the Sweden Democrats and the Social Democrats, that workers support. The two categories of explanatory factors that are mainly analyzed is materialistic and non-materialistic explanatory factors. The results show that the main factors that affect if workers support the Sweden Democrats rather than the Social Democrats is non-materialistic factors such as negative attitudes towards new liberal individualistic values such as religious freedom, increased gender equality and increased rights for LBTQ-people, but also negative attitudes towards multiculturalism and immigration.

Denna uppsats har som syfte att analysera säkerhetisering av trygghet med fokus på den diskurs som används av Sverigedemokraterna och partiledare Jimmie Åkesson. Det teoretiska ramverk som används i studien bygger på Laclau och Mouffes diskursteori samt säkerhetiseringsteori, för att dekonstruera diskursen och dra slutsatser kring huruvida det kännetecknar ett säkerhetiserande agerande. Materialet som analyseras är Sverigedemokraternas särskilda principprogram från 2011 samt Jimmie Åkessons bok Det moderna folkhemmet. Genom diskursanalysen framgår en konstruktion av ett existentiellt hot mot det svenska samhället, vilket legitimerar en användning av okonventionella verktyg och akuta åtgärder utanför det normala inom politiska processer. Det argumenteras därmed att alla kännetecken för en säkerhetiserande diskurs framgår i artikulationer av Jimmie Åkesson och Sverigedemokraterna. Denna studie bidrar med vissa nya insikter om säkerhetisering av trygghet i koppling till högerpopulism, som kan utgöra grund för framtida forskning inom ämnet.

Högerpopulismen har vuxit sig stark i Europa och västvärlden på senaste tiden. Fenomen som Trump, Brexit och Sverigedemokraterna är exempel på detta. Sverigedemokraterna har störst stöd bland män och samma mönster återfinns i stora delar av Europa. Könsgapet i partisympati till högerpopulistiska partier är ett omdebatterat ämne men relativt få studier har gjorts kring ämnet. De studier som har försökt förklara könsgapet har ännu inte lycktas – det är därför puzzlet fortfarande återstår. Sveriges politiska konfliktdimension har länge bestått av ekonomiska klasskillnader men det nuvarande politiska klimatet tycks kännetecknas av nya konfliktytor. Dessa ytor består av sakpolitiska frågor som rör kring bland annat; invandring, lag och ordning, miljö och jämställdhet. Vissa forskare hävdar att den traditionella höger/vänster-skalan bör kompletteras med en kulturell dimension. Den dimensionen går ibland under namnet GAL-TAN. För att förstå Sverigedemokraternas framgång och varför partiet lockar till sig fler män har denna studie som avsikt, att med hjälp av GAL-TAN-skalan, försöka förklara könsgapet utifrån eventuella värderingsskillnader mellan män och kvinnor. Värderingsperspektivet underbyggs av andra teorier som förklarar könsgapet mellan män och kvinnor till följd av olika socioekonomiska och sociokulturella positioner i samhället. Studien utförs genom enkätdata från SOM-institutet. Resultatet visar att det inte finns några särskilda könsskillnader i värderingar men att värderingar däremot spelar roll gällande stödet för Sverigedemokraterna, i synnerhet för män.

The purpose of this paper is to investigate the relative success of Swedish right-wing party Swedish Democrats in the municipal election of 2018. The focus of this paper is to see how the voting behaviour could be explained using socioeconomic variables. The study consists of statistics from SCB concerning level of education, income, number of immigrants in the municipality and if the municipality receives benefits from the government from the 33 municipalities in the region of Skane, Sweden. The results shows that there is a correlation between the high education and income voters have in municipality and their tendency to vote for the Swedish Democrats. Those municipalities where most citizens have a higher education and a higher income where municipalities where the Swedish Democrats did not receive a lot of votes. There results did however not show a correlation between the number of votes for the Swedish Democrats and the number of immigrants living in the municipalities.

Under det senaste årtiondet har Sverigedemokraterna vuxit till att bli en signifikant politisk kraft i Sverige. Däremot har framväxten främst koncentrerats till vissa regioner i Sverige, då partiet har blivit överrepresenterade i landets södra delar och underrepresenterade i Stockholm och i Norrland. Inom den vetenskapliga litteraturen finns det inga klara svar på varför denna uppdelning har skett. Ett forskningsområde gällande stöd för högerpopulistiska partier som blivit vanligare de senaste åren är det kring social tillit. Teorin säger att individer som har en lägre tillit till sina medmänniskor kommer ha starkare preferenser för högerpopulistiska partier. Sverige har generellt sett en hög nivå av social tillit, men det finns vissa geografiska skillnader som främst tar sig i uttryck mellan norr och söder. Syftet med denna studie är därför att undersöka huruvida social tillit kan förklara preferenser för Sverigedemokraterna, men också huruvida dessa preferenser påverkas av att bo i en tillitsfullt område. Detta för att se om nivån av social tillit i ett område har effekt på individers preferenser för Sverigedemokraterna, och på så sätt eventuellt ge en förklaring till varför ett högerpopulistiskt parti har lyckats få ett starkt fäste i vissa regioner, men inte i andra. Studien genomförs med enkätdata från den nationella SOM-undersökningen 2016. Resultatet visar att det finns ett negativt samband mellan social tillit och preferenser för Sverigedemokraterna, dels på en individnivå, dels på en aggregerad nivå. Detta innebär att ens preferenser för partiet dels påverkas av ens egna nivå av tillit, dels påverkas av hur tillitsfullt området är som man bor i. En slutsats från studien är därför att skillnaderna i stöd för Sverigedemokraterna mellan län till en viss grad kan förklaras med en skillnad i social tillit mellan länen.