Titel               Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet - En kvantitativ innehållsanalys om två kvällstidningars rapportering om Sverigedemokraterna och Fremskrittspartiet efter valet 2014 respektive 2013.   Författare      Julia Alner och Rebecca Nygren   Kurs              Medie- och kommunikationsvetenskap (61-90) 30 hp   Termin           Vårtermin 2015   Syfte             Syftet med uppsatsen är att genom en kvantitativ innehållsanalys se hur reaktionerna efter det norska och svenska valet såg ut i den norska tidningen Verdens Gang och den svenska tidningen Aftonbladet. Undersökningen görs genom att applicera teorierna Dagordningsteorin och Gestaltningsteorin. Vi vill se om det finns några skillnader eller likheter i hur den svenska tidningen Aftonbladet skriver om Sverigedemokraterna en månad efter det senaste riksdagsvalet 2014 och hur den norska tidningen Verdens Gang skriver om den norska motsvarigheten Fremskrittspartiet en månad efter det senaste valet i Norge 2013.   Nyckelord     SD, Sverigedemokraterna, Frp, Fremskrittspartiet, medierapportering, politik, kvällspress   Metod           Kvantitativ innehållsanalys   Material         Artiklar i Aftonbladet tidpunkten 2014-09-15 – 2014-10-14 där orden ”SD” eller ”Sverigedemokraterna” finns med samt artiklar i Verdens Gang tidpunkten 2013-09-10 – 2013-10-09 där orden ”Frp” eller ”Fremskrittspartiet” finns med.

In this paper I propose a definition on what right-wing populism is, by comparing three right-wing populist parties; the Swedish Democrats in Sweden, the Danish Folks Party in Denmark and the Progress Party in Norway. This is also my question formulation. I have used the idea analysis to straighten out the concept of right-wing populism. The purpose of this paper is to make a definition of the concept of right-wing populism, since one seldom speaks of what right-wing populism is but rather only uses it with parties who want to decrease immigration. However is it much more to a right-wing populist party than just the immigration question.       I begin by discussing the previous research about populism and right-wing populism to see what conclusions previous researchers have made. The analysis is divided into three parts; one section for every party. Each analysis starts with a brief history about the party and then continues with the three areas I have chosen; how they look upon democracy, the ”people” and the immigrant-question. In my conclusion I compare the three parties with each other and find a definition of right-wing populism. My proposed definition is that a right-wing populist party advocates more direct democracy, want to preserve the culture in its country without involvement of other cultures and wants to decrease the immigration to the country.

De tre skandinaviska länderna Danmark, Norge och Sverige har samtliga ett högerpopulistiskt parti i de nationella parlamenten. Inflytandet som partierna har fått över den nationella politiken skiljer dem åt, i Danmark agerar Dansk Folkeparti stödparti till regeringen och i Norge sitter Fremskrittspartiet i regeringen. I Sverige däremot har Sverigedemokraterna inte fått något direkt inflytande över regeringens politik, trots att partierna är lika stora.  Studien har tittat på tre olika variabler utifrån teorin om att högerpopuistiska partier som närmar sig mitten har lättare att samarbeta med andra partier än de som väljer ena sidan, vilket har varit den beroende variabeln. Genom att analysera partiernas politiska program från två tidpunkter går det att se om partierna har anpassat sin politik för att ligga närmare de andra partierna. Även ländernas historia av politiska koalitioner och andra partier i parlamenten har undersökts, vilka har varit de oberoende variablerna.  Studiens resultat visar att partierna inte har närmat sig mitten. Dansk Folkeparti har en stark högerprofil i sociokulturella frågor och står i mitten i socioekonomiska frågor. Fremskrittspartiet har haft och har en tydlig högerpolitik i både socioekonomiska och sociokulturella frågor. Sverigedemokraterna har haft ett stort fokus på de sociokulturella frågorna där de står till höger, men har även fått en större socioekonomisk politik, där de står i mitten. Därför går det inte att säga att partier som närmar sig mitten lättare kan samarbeta och få ett större politiskt inflytande.