<p>Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.</p>

Valet 2006 blev en stor framgång för Sverigedemokraterna. Partiet gick starkt framåt och är numera representerat i ungefär varannan svensk kommun. Sverigedemokraterna kan betecknas som ett högerpopulistiskt främlingsfientligt parti, och dess framgångar har väckt oro hos många. Denna uppsats söker efter förklaringar till Sverigedemokraternas valframgångar med utgångspunkt i nationalekonomisk teori om invandringens effekt på samhällsekonomin och ekonomisk forskning kring attityder mot invandring. Linjära sannolikhetsmodeller skattas för en rad olika variabler av främst socioekonomisk art och Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalen 2006 som beroende variabel. De starkt signifikanta resultat som hittas innebär att i kommuner som har relativt sett högre arbetslöshet, lägre utbildningsnivå, lägre andel utomeuropeiskt födda, högre brottslighet, högre andel under 45 år samt där ohälsotalet ökat mellan 2002 och 2005, där är sannolikheten att Sverigedemokraterna fått många röster högre än för kommuner där motsatta förhållanden råder. Det finns också regionala effekter, såsom en positiv effekt för Skånekommuner och en negativ för kommuner i Norrland. Ett antal olika modeller specificeras, där en av dem innebär att en procentenhets högre nivå på de respektive variablerna ger en effekt i storleksordningen +0,3 procentenheter för arbetslösheten, -0,08 för andel med eftergymnasial utbildning, +0,19 för anmälda brott, -0,2 för andelen utomeuropeiskt födda, -0,3 för andelen 45-64 år, -0,16 för andelen 65 år och äldre, samt +0,06 där ohälsotalet ökat med 1 procent mellan 2002 och 2005.

<p>Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt främlingsfientlig.</p>

Denna uppsats syftar till att studera hur Sverigedemokraterna framställer islam och muslimsk kultur i texter som representerar partiet. Jag har analyserat ett antal nyhetsartiklar publicerade i Sverigedemokraternas officiella partitidning SD-Kuriren och kritisk diskursanalys är den analysmetod som tillämpats. Som utgångspunkt för uppsatsen ligger tidigare forskning om Sverigedemokraterna från bland andra Sami Lipponen och Jens Rydgren, utöver detta har jag även utgått från de tre teoretiska utgångspunkterna; Postkolonialism, Orientalism och Neonationalism för att besvara uppsatsens syfte. Jag har bland annat haft för avsikt att undersöka om det går att finna någon förändring i SD-Kurirens nyhetsförmedling om islam över tid, samt att se om det finns texter där Sverigedemokraterna definierar islam och muslimsk kultur som något problematiskt. De centrala slutsatserna jag har kommit fram till i analysen är att det faktiskt har skett en förändring när det gäller SD-Kurirens nyhetsrapportering om islam i den bemärkelsen att Sverigedemokraterna i artiklar som publicerades år 2003 har ett kritiskt förhållningssätt till islam i olika avseenden, medan nyhetsrapporteringen i de nutida artiklarna (närmare bestämt 2007 till och med februari 2008) knappt består av sådana politiska värderingar och det är inte mycket som kan karaktärisera Sverigedemokraternas diskurs om islam som direkt främlingsfientlig.

No description available.

Flertalet så kallade radikala högerpopulistiska partier (RHP-partier) har på senare år rönt relativt stora valframgångar runt om i Europa. En förklaring som brukar nämnas är att dessa partier har tonat ned sin ideologi och blivit mindre radikala. Min studie undersökte detta förhållande, huruvida det finns en samvariation mellan grad av radikal högerpopulism och väljarstöd. Leder lägre grad av radikal högerpopulism till ökat väljarstöd? Detta undersöktes med hjälp av en fallstudie av Sveriges ledande RHP-parti – Sverigedemokraterna. Idealtypsanalyser genomfördes av fem sverigedemokratiska parti-/principprogram från de senaste decennierna för att se om graden av radikal högerpopulism i dessa dokument har förändrats över tid. Analysen visade att partiet överlag har blivit allt mindre radikalt högerpopulistiska med åren, samtidigt som partiets väljarstöd har ökat stadigt. Slutsatsen blir därmed att det i det här fallet finns en samvariation mellan grad av radikal högerpopulism och väljarstöd. / <p>2018-06-07.</p>

The purpose of this study is to examine right-wing alternative media's framing of politics. This is examined by applying a method based on the framing theory, called Issue, game and scandal. The material consists of political news articles from these media during the 2018 election campaign in Sweden (13 August to 9 September), which in turn are either classified as issue news, game news or scandal news. The study uses the following five sites: Samhällsnytt, Nya Tider, Samtiden, Nya Dagbladet and Nyhetsbyrån. The study shows that alternative right-wing media frame politics as a scandal most times, followed by game and then issue. The results from the study are then compared with traditional media's framing of politics during the same period of time, where it shows that alternative right-wing media frame politics as scandal to a much greater degree than traditional media do, and that issue and game framings occur significantly less often on alternative right-wing media. The study also tries to explain how the differences between alternative right-wing media and traditional media can be understood, where press ethics and populism seem to be the key attributes. / Syftet med denna uppsatsen är att undersöka alternativa högermediers gestaltning av politik. Detta undersöks genom att applicera en metod som baseras på gestaltningsteorin - Sak, spel och skandal. Materialet består av politiska nyhetsartiklar från dessa medier under den svenska valrörelsen 2018 (13 augusti till 9 september), som i sin tur antingen klassificeras som saknyhet, spelnyhet eller skandalnyhet. I undersökningen används följande fem sajter: Samhällsnytt, Nya Tider, Samtiden, Nya Dagbladet och Nyhetsbyrån. Undersökningen visar att alternativa högermedier gestaltar politik som skandal flest gånger, följt av spel och sen sak. Resultatet från undersökningen jämförs sedan med traditionella mediers gestaltning av politik under samma tidsperiod, där det framgår att alternativa högermedier gestaltar politik som skandal i betydligt högre grad än vad traditionella medier gör, samt att sak- och spelgestaltningar förekommer betydligt färre gånger på alternativa högermedier. Dessutom redogörs det för hur skillnaderna mellan alternativa högermedier och traditionella medier kan förstås, där pressetik och populism bidrar med förklaringen.

Why are social democratic parties losing voters to right-wing populist parties? For decades, social democratic parties across Europe have been in decline. Much of this decline can be attributed to voters leaving in favor of right-wing populist parties. Despite extensive research on the growing support for these parties, researchers are yet to agree on even the most fundamental causes. In Sweden this phenomenon is seen in the voter flow from the Social Democrats to the Sweden Democrats. In this study, Sheri Berman's theory of social democratic success factors is used to explain the decline of the Social Democrats in favor of the Sweden Democrats, by conducting interviews with Sweden Democrat politicians who used to be Social Democrats. Results suggest that respondents' decisions to leave the Social Democrats were preceded by prolonged disappointment with the Social Democrats' political direction. According to respondents, the Social Democrats have lost focus on social unity within the Swedish population, down-prioritized social democratic politics and ideology in favor of political power and become an elite party lacking representatives that workers can identify with. Interestingly, respondents' decisions to leave the Social Democrats are not attributed to any essential shift in their personal values, but to the social democratic party abandoning social democracy. Migration, while mentioned by some respondents, is tied to welfare and economic politics as well as a lost sense of community. While social democracy used to be the only ideology combining communitarianism, the primacy of politics and democratic ideals, results indicate that these earlier social democratic traits now constitute success factors for today's right-wing populist parties.

This study examines how “The Other” is portrayed in the Sweden Democrats’ (SD) latest electoral manifesto from 2022. Drawing on Ruth Wodak’s perspective on radical right-wing populist rhetoric, along with qualitative content analysis and critical discourse analysis, the essay explores how various discursive constructions emerge to justify excluding “The Other”. The results indicate that immigrants, especially those of non-European and Muslim background, are consistently depicted as threats, criminals, oppressive towards women and undesirable. These findings align with previous research on the discriminatory language used by radical right-wing populist parties towards “The Other” represented by immigrants and Muslims. Moreover, this discriminatory discourse is legitimized through references to violence and gang crime but also broader societal issues such as unemployment, housing shortage and violence against women.

<p>Den här uppsatsen hade som syfte att undersöka sambandet mellan Sverigedemokraternas valresultat i kommunvalet 2006 och ett antal relevanta variabler utvalda i dialog med tidigare forskning och teoribildning angående väljarmobilisering för radikala högerpopulistiska partier (RHP). Sverigedemokraterna är landets största och mest inflytelserika RHP-parti och bygger sin politik framförallt kring en populistisk anti-etablissemangskritik samt en främlingsfientlighet grundad i den etno-pluralistiska doktrinen.</p><p>Det finns många olika teorier angående väljarmobilisering för RHP-partier. Man har bl.a. menat att lågutbildade okvalificerade individer med små ekonomiska medel är mer benägna att rösta på RHP-partier än högutbildade och förhållandevis välbärgade individer. Arbetslöshet och nivå av invandring har därutöver lyfts fram som betydande förklaringsfaktorer. Yttermera har man menat att RHP-partier gagnas av lågt EU-stöd och höga nivåer av brottslighet inom den politiska enheten. Valdeltagande samt tidigare framgångar för RHP-partier inom den politiska enheten har även ansets ha en inverkan på den potentiella väljarmobiliseringen.</p><p>De oberoende variablerna vilka ingår i undersökningen utgörs av medelinkomst, andel högutbildade, arbetslöshet, brottslighet, andel utrikesfödda invandrare, valdeltagande, tidigare valresultat för Ny demokrati samt andel nejröster i EMU-omröstningen.</p><p>Undersökningen studerar sambandet mellan beroende och oberoende variabler genom linjär OLS multipel regressionsanalys där Sveriges 290 kommuner utgör observationsenheter. Datamaterialet för de olika variablerna är hämtad från statliga myndigheter såsom Statistiska centralbyrån, Brottsförebyggande rådet, Valmyndigheten och Arbetsförmedlingen.</p><p>Undersökningen visar att medelinkomst, andel högutbildade och nivå av brottslighet har ett signifikant samband med Sverigedemokraternas valresultat inom kommunerna, med förväntad korrelationsriktning. Även andel utrikesfödda invandrare uppvisar ett signifikant samband, dock med en oväntad negativ korrelationsriktning. Däremot utgör valdeltagande och Ny demokratis valresultat inga signifikanta samband. Yttermera uppvisa andel nej i EMU-omröstningen ett signifikant samband. Emellertid anses detta vara ett skensamband vilket fångat upp andra faktorer vilka ej ingått i undersökningen.</p>