We are constantly being fed information. Everything and everyone we come into contact with may somehow make a new impression on us, whether we are aware of it or not. One of the ways that people in today’s society in Sweden are being given information is via different types of media, for example through commercials. Whether it’s a video clip or a still-frame picture, a commercial is an effective way for a company to reach out to potential customers. However, it is not only the messages or signals that may appear obvious that these companies send out when advertising with commercials. When taking a closer look at a commercial, it becomes clear that these pictures or video clips may make more impressions than it may first appear. Commercials mirror the society that we are living in, yet at the same time they send out signals about what the society could be like. Creating expectations, longing and ideals; commercials have a larger impact on their public than it may first seem. In this essay we have chosen to focus on two Swedish brands: the grocery store Ica and the clothing brand Hennes & Mautriz (H&M). Focusing on three different time periods – the 1990’s, 2000’s and 2010’s – we have studied the development of these two companies commercials and analyzed what possible messages these commercials send out. Our main focus has been to study these brands from a gender critical perspective and analyzing how men and women are portrayed, comparing differences and similarities.

Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question. The study also highlights research within media and crime as they hold a strong connection to each other. Then we de-scribe the theory of cognitive schemas and how they affect the way we think. Further we discuss journalist’s responsibility, which then leads to an account of the daily and evening press and their different working approaches.Through a quantitative content analysis study this study has sought answers to how Thomas Quick was framed at different time-periods, and if there are any differences and/or similarities between them. A coding was constructed and 408 articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter were encoded. The articles were taken from Retrievers media archive and consist of a selection from the periods 1994-2001 and 2007-2014. The results were analyzed and presented in tables and graphs by using cross-tabulations and frequency charts made in SPSS just to create an overview of the figures the analysis resulted in. The results showed a lower use of attributes than expected, but despite this, the results indicated a journalism that dramatize and angles to create buzz and excitement. The usage of attributes was significantly higher in 1994-2001 than in 2007-2014. There was a clear lack of positive attributes which points to journalism that has a tendency to give negative angled news coverage. There are also clear signs of excessive selection of attributes. The results also show that evening and morning newspapers are not that far apart in their way of working. They both have an equal usage of attributes and uses sources in the same way. / Medierna har stor påverkansmakt över den allmänna opinionen. Den bild av verkligheten som medierna väljer att reproducera påverkar i sin tur mottagarens uppfattning av verkligheten. Fallet Thomas Quick och dess tillhörande mediedrev har använts som exempel för att belysa problematiseringen angående mediebilder och mediernas gestaltningsförsök. Syftet med uppsatsen har varit att illuminera hur dags- och kvällspress arbetar med olika gestaltningsmetoder. Det teoretiska ramverket för studien behandlar bland annat mediegestaltningsteorin och dess förgrening attributdagordningen. Dessa kommer lägga grunden för forskningsfrågan. Studien belyser även forskningen inom medier och brott då dessa innehar en stark anknytning till varandra. Därefter redovisas teorin om kognitiva scheman och hur dessa påverkar vårt sätt att tänka. Vidare diskuteras journalistens ansvarsområden, som sedan mynnar ut i en redogörelse för dags- och kvällspressens arbetssätt. Genom en kvantitativ innehållsanalys har studien sökt svar på hur Thomas Quick gestaltades vid två olika tidsperioder, samt om det finns några skillnader och/eller likheter mellan dessa. Ett kodschema har konstruerats och 408 artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har kodats. Enheterna är hämtade ur Retrievers mediearkiv och består av ett urval från perioderna 1994-2001 och 2007-2014. Resultaten har analyserats och redovisats i tabeller och diagram skapade med hjälp av korstabeller och frekvensdiagram gjorda i SPSS. Detta för att skapa en överblick av de siffror som analysen resulterat i. Resultaten har visat på en lägre användning av attribut än förväntat men trots detta pekar det på en journalistik som dramatiserar och vinklar för att skapa uppmärksamhet och spänning. Attributanvändningen är betydligt högre 1994-2001 än 2007-2014. Det finns en tydlig avsaknad av positiva attribut vilket pekar på att journalistiken har tendens att ge en negativt vinklad nyhetsrapportering. Det finns också tydliga tecken på överdramatisering genom starka attributval. Resultaten har också visat på en kvälls- och morgonpress som inte är långt ifrån varandra i sitt arbetssätt. De båda har en likartad attribut- och källanvändning.

The purpose of this study is to examine right-wing alternative media's framing of politics. This is examined by applying a method based on the framing theory, called Issue, game and scandal. The material consists of political news articles from these media during the 2018 election campaign in Sweden (13 August to 9 September), which in turn are either classified as issue news, game news or scandal news. The study uses the following five sites: Samhällsnytt, Nya Tider, Samtiden, Nya Dagbladet and Nyhetsbyrån. The study shows that alternative right-wing media frame politics as a scandal most times, followed by game and then issue. The results from the study are then compared with traditional media's framing of politics during the same period of time, where it shows that alternative right-wing media frame politics as scandal to a much greater degree than traditional media do, and that issue and game framings occur significantly less often on alternative right-wing media. The study also tries to explain how the differences between alternative right-wing media and traditional media can be understood, where press ethics and populism seem to be the key attributes. / Syftet med denna uppsatsen är att undersöka alternativa högermediers gestaltning av politik. Detta undersöks genom att applicera en metod som baseras på gestaltningsteorin - Sak, spel och skandal. Materialet består av politiska nyhetsartiklar från dessa medier under den svenska valrörelsen 2018 (13 augusti till 9 september), som i sin tur antingen klassificeras som saknyhet, spelnyhet eller skandalnyhet. I undersökningen används följande fem sajter: Samhällsnytt, Nya Tider, Samtiden, Nya Dagbladet och Nyhetsbyrån. Undersökningen visar att alternativa högermedier gestaltar politik som skandal flest gånger, följt av spel och sen sak. Resultatet från undersökningen jämförs sedan med traditionella mediers gestaltning av politik under samma tidsperiod, där det framgår att alternativa högermedier gestaltar politik som skandal i betydligt högre grad än vad traditionella medier gör, samt att sak- och spelgestaltningar förekommer betydligt färre gånger på alternativa högermedier. Dessutom redogörs det för hur skillnaderna mellan alternativa högermedier och traditionella medier kan förstås, där pressetik och populism bidrar med förklaringen.

Studiens syfte är bidra med kunskap om likheter och skillnader mellan diskurser kring flyktingfrågan i traditionella medier och på Twitter genom att undersöka språkanvändningen samt explicita teman utifrån diskurser i tidningarna Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet samt i tweets på Twitter. Studien vill att få kännedom om och hur de traditionella mediernas diskurser samverkar med diskurser på Twitter. För att uppnå syftet med studien bryts syftet ned i fyra frågeställningar: vilka retoriska stilfigurer används i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på  Twitter utifrån den valda problematiken? Vilka manifesta och latenta budskap går att urskilja med hjälp av språket i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på Twitter?  Vilka negativa respektive positiva värdeladdade ord förekommer i Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet och på Twitter? Hur kan den visade språkanvändningen diskuteras utifrån diskursteori och dagordningsteori? Studiens teoretiska ramverk utgår från diskursteori och dagordningsteori samt kopplas samman med tidigare forskning i analysen. Studiens resultat visar att gestaltningen av flyktingfrågan manifesteras på olika vis genom språkanvändningen, till exempel i användningen av retoriska stilfigurer och värdeladdade ord. Twitters språkanvändning är mer dramatisk och kritik uttrycks mer explicit i jämförelse med språkanvändningen i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Studien visar dock en möjlig samverkan mellan de båda medierna, då liknande teman hittades i respektive medier. Det var svårare att urskilja manifesta och latenta budskap i diskurserna på Twitter i jämförelse med diskurserna i Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. De båda medierna subjektställer de svenska aktörerna medan flyktingar återfinns som objekt eller inte alls förekommer. Resultatet visar att det i den aktuella studien, finns en samverkan mellan dagspress och social medier. Dagspressens ämnen återfinns i diskurserna på Twitter, där Twitteranvändare tycker något om ämnet dagspressen tar upp. / The purpose of this study is to contribute to knowledge about similarities and differences between discourses in traditional- and social media concerning the refugee issue. Furthermore the purpose will be answered by exploring and compare the use of language and explicit themes in the discourses, in two of Swedens largest newspapers: Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet, aswell as selected top-tweets on Twitter. The intention of the study is to receive understanding if and how the discourses in traditional media are reciprocating with the discourses on Twitter. To fufill the purpose of this study, four framing questions will be answered: which rhetorical stylistic figures are used in Dagens Nyheter, Svenska dagbladet and on Twitter? Which explicit and implicit messages can be discovered with help from the used language in the discourses in Dagens nyheter, Svenska dagbladet and Twitter? What negative respectively positive emotive words occurs in the newspapers and on Twitter? How can the result of the used language be discussed by Discourse theory and The agenda setting theory? The study’s theoretical framework are The agenda setting theory and Discourses theory, the theories will be connected to previous research about representation in the media in the section of analysis. The study’s result shows that the figuration of the refugee issue are displayed in different ways through the use of language, for example in the use of rhetorical stylistic figures and emotionally charged words. The used language on Twitter contains more explicit negative and dramatically charged words compared to discourses in Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. However the study indicated a cooperation between the traditional- and social media, due to similar themes that were discovered. Nevertheless, it was more difficult to distinguish the explicit and implicit messages in the discourses on Twitter compared to Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. The subjects in the newspapers where rediscovered on Twitter, where users consider something about the subject which shows some tendencies of collaboration between the newspapers and social media.