• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 5
  • Tagged with
  • 5
  • 5
  • 4
  • 4
  • 4
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • 2
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att gestalta en mördare : En studie om mediernas gestaltning av Thomas Quick

Nilsson, Viktoria, Båld, Emma January 2015 (has links)
Media has a big actuating power over the public opinion. The image of reality that media choose to reproduce will affect the recipient view of reality. The case about Thomas Quick and its associated news coverage has been used as an example to illustrate the problematization regarding media imag-es and media framing attempt. The purpose of this essay was to illuminate how daily and evening newspapers works with various framing methods.The theoretical framework for this essay will discuss the media framing theory and its ramification attribute framing theory. This laid the foundation for the research question. The study also highlights research within media and crime as they hold a strong connection to each other. Then we de-scribe the theory of cognitive schemas and how they affect the way we think. Further we discuss journalist’s responsibility, which then leads to an account of the daily and evening press and their different working approaches.Through a quantitative content analysis study this study has sought answers to how Thomas Quick was framed at different time-periods, and if there are any differences and/or similarities between them. A coding was constructed and 408 articles from Aftonbladet and Dagens Nyheter were encoded. The articles were taken from Retrievers media archive and consist of a selection from the periods 1994-2001 and 2007-2014. The results were analyzed and presented in tables and graphs by using cross-tabulations and frequency charts made in SPSS just to create an overview of the figures the analysis resulted in. The results showed a lower use of attributes than expected, but despite this, the results indicated a journalism that dramatize and angles to create buzz and excitement. The usage of attributes was significantly higher in 1994-2001 than in 2007-2014. There was a clear lack of positive attributes which points to journalism that has a tendency to give negative angled news coverage. There are also clear signs of excessive selection of attributes. The results also show that evening and morning newspapers are not that far apart in their way of working. They both have an equal usage of attributes and uses sources in the same way. / Medierna har stor påverkansmakt över den allmänna opinionen. Den bild av verkligheten som medierna väljer att reproducera påverkar i sin tur mottagarens uppfattning av verkligheten. Fallet Thomas Quick och dess tillhörande mediedrev har använts som exempel för att belysa problematiseringen angående mediebilder och mediernas gestaltningsförsök. Syftet med uppsatsen har varit att illuminera hur dags- och kvällspress arbetar med olika gestaltningsmetoder. Det teoretiska ramverket för studien behandlar bland annat mediegestaltningsteorin och dess förgrening attributdagordningen. Dessa kommer lägga grunden för forskningsfrågan. Studien belyser även forskningen inom medier och brott då dessa innehar en stark anknytning till varandra. Därefter redovisas teorin om kognitiva scheman och hur dessa påverkar vårt sätt att tänka. Vidare diskuteras journalistens ansvarsområden, som sedan mynnar ut i en redogörelse för dags- och kvällspressens arbetssätt. Genom en kvantitativ innehållsanalys har studien sökt svar på hur Thomas Quick gestaltades vid två olika tidsperioder, samt om det finns några skillnader och/eller likheter mellan dessa. Ett kodschema har konstruerats och 408 artiklar från Aftonbladet och Dagens Nyheter har kodats. Enheterna är hämtade ur Retrievers mediearkiv och består av ett urval från perioderna 1994-2001 och 2007-2014. Resultaten har analyserats och redovisats i tabeller och diagram skapade med hjälp av korstabeller och frekvensdiagram gjorda i SPSS. Detta för att skapa en överblick av de siffror som analysen resulterat i. Resultaten har visat på en lägre användning av attribut än förväntat men trots detta pekar det på en journalistik som dramatiserar och vinklar för att skapa uppmärksamhet och spänning. Attributanvändningen är betydligt högre 1994-2001 än 2007-2014. Det finns en tydlig avsaknad av positiva attribut vilket pekar på att journalistiken har tendens att ge en negativt vinklad nyhetsrapportering. Det finns också tydliga tecken på överdramatisering genom starka attributval. Resultaten har också visat på en kvälls- och morgonpress som inte är långt ifrån varandra i sitt arbetssätt. De båda har en likartad attribut- och källanvändning.
2

”Vi resonerar aldrig kring anhöriga” : En studie av hur ansvariga utgivare på Ekot och Svenska dagbladet resonerar kring namnpublicering av brottslingar och brottsmisstänkta samt sitt och andra mediers ansvar och roll i en alltmer sensationalistisk brottsrapportering.

Navier, Hanna, Wiklund, Kalle January 2007 (has links)
<p>Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hårdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare på Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgångspunkt i hur de båda medierna valde att rapportera om den så kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 års fängelse för ett flertal våldtäkter och mordförsök. Vidare har vi ställt allmänna frågor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gäller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar på att medierna presenterar.</p><p>I vår uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har även använt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna.</p><p>Vår undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje där man med hänsyn till brottslingars anhöriga i ytterst få fall väljer att gå ut med namn på brottslingar och brottsmisstänkta. I fallet Hagamannen valde man att avstå publicering med hänvisning just till att han har barn. Svenska Dagbladet valde att publicera Hagamannens namn redan när han blev åtalad med hänvisning till det stora allmänintresset, och Mats-Erik Nilsson säger att man aldrig resonerar kring brottslingars anhöriga när man tar beslut om namnpublicering.</p><p>Både Svenska Dagbladet och Ekot säger att den allmänna mediebilden är snedvriden vad gäller brottslighet, Ekot har dock en mer genomtänkt och etisk linje vad gäller den egna rapporteringen och ger exempel på reportage där de sökt nyansera och seriöst undersöka bilden av brottsligheten. Svenska Dagbladet både medger att den egna rapporteringen bidrar till att folk är rädda och får en felaktig bild av brottsligheten samtidigt som man motiverar sin rapportering av exempelvis Hagamannen. I vår uppsats har vi Utifrån vår teori och den forskning vi presenterar drar vi slutsatsen att Svenska Dagbladets resonemang och den bevakning vi tittat på dels går stick i stäv med de etiska spelreglerna för press,radio och TV, dels kan bidra till en syn på brott och brottslingar som kan få många negativa konsekvenser. Vidare är det slående att Ekot som är en del av public service-radio och Svenska Dagbladet som är en kommersiell tidning har så olika syn på journalistisk etik och allmänintresse.</p>
3

”Vi resonerar aldrig kring anhöriga” : En studie av hur ansvariga utgivare på Ekot och Svenska dagbladet resonerar kring namnpublicering av brottslingar och brottsmisstänkta samt sitt och andra mediers ansvar och roll i en alltmer sensationalistisk brottsrapportering.

Navier, Hanna, Wiklund, Kalle January 2007 (has links)
Vi har undersökt hur Sveriges Radios nyhetsprogram Ekot och Svenska Dagbladet resonerar kring sin egen roll i en alltmer sensationalistisk och hårdför kriminaljournalistik. Vi har genomfört en kvalitativ intervjuundersökning där vi intervjuat Staffan Sillén, ansvarig utgivare på Ekot, samt Mats-Erik Nilsson, redaktionschef och ställföreträdande ansvarig utgivare på Svenska Dagbladet. I intervjuerna har vi tagit utgångspunkt i hur de båda medierna valde att rapportera om den så kallade Hagamannen, som den 19 juli dömdes till 14 års fängelse för ett flertal våldtäkter och mordförsök. Vidare har vi ställt allmänna frågor om hur man resonerar kring namnpublicering av brottslingar och sitt eget och andra mediers ansvar och roll vad gäller kriminalrapporteringen och konsekvenserna av den snedvridna bild som forskningen pekar på att medierna presenterar. I vår uppsats har vi haft Ester Pollacks kontextuella konstruktivism som teoretisk utgångspunkt. Vi har även använt oss av Ester Pollacks kultiveringsteori i analyserna av intervjuerna. Vår undersökning visar att Ekot har en mer restriktiv etisk linje där man med hänsyn till brottslingars anhöriga i ytterst få fall väljer att gå ut med namn på brottslingar och brottsmisstänkta. I fallet Hagamannen valde man att avstå publicering med hänvisning just till att han har barn. Svenska Dagbladet valde att publicera Hagamannens namn redan när han blev åtalad med hänvisning till det stora allmänintresset, och Mats-Erik Nilsson säger att man aldrig resonerar kring brottslingars anhöriga när man tar beslut om namnpublicering. Både Svenska Dagbladet och Ekot säger att den allmänna mediebilden är snedvriden vad gäller brottslighet, Ekot har dock en mer genomtänkt och etisk linje vad gäller den egna rapporteringen och ger exempel på reportage där de sökt nyansera och seriöst undersöka bilden av brottsligheten. Svenska Dagbladet både medger att den egna rapporteringen bidrar till att folk är rädda och får en felaktig bild av brottsligheten samtidigt som man motiverar sin rapportering av exempelvis Hagamannen. I vår uppsats har vi Utifrån vår teori och den forskning vi presenterar drar vi slutsatsen att Svenska Dagbladets resonemang och den bevakning vi tittat på dels går stick i stäv med de etiska spelreglerna för press,radio och TV, dels kan bidra till en syn på brott och brottslingar som kan få många negativa konsekvenser. Vidare är det slående att Ekot som är en del av public service-radio och Svenska Dagbladet som är en kommersiell tidning har så olika syn på journalistisk etik och allmänintresse.
4

Billy Fagerström &amp; 20-åringen : En tidnings gestaltning av två mördare / Billy Fagerström and the 20-year-old : A newspaper’s portrayal of two killers

Gustafsson, Sara January 2018 (has links)
Inom loppet av sex månader mördades tre personer i Hudiksvalls kommun. Morden blev uppmärksammade i media och beskrevs som brutala i sitt tillvägagångssätt. En 20-årig man dömdes för mordet på Vanja Nilsson och Kjell List och en 22-årig man dömdes för mordet på Tova Moberg.Ambitionen med uppsatsen var att undersöka hur Hudiksvalls tidning med hjälp av gestaltning och dramaturgi formar en mediebild av en individ. I det här fallet en bild av två män, från att dessa häktats fram tills dess att påföljd meddelats av tingsrätten. Ännu en ambition var att undersöka hur samma tidning förhållit sig enligt det pressetiska ramverket i sin rapportering kring gärningsmännen och dess offer.Teoretiska utgångspunkter aktuella för uppsatsen har varit gestaltningsteori och dramaturgi. Dessa visar hur och med vilka hjälpmedel man framställer händelser och individer i media. Utgångspunkten medier och brott blev en stor tillgång då den fokuserar helt på medierna och dess omättliga aptit för brott och avvikelser. Pressetiken och de pressetiska rekommendationerna var nödvändiga för att se hur Hudiksvalls tidning förhållit sig enligt dessa.Uppsatsen är huvudsakligen kvalitativ men har stärkts med kvantitativ metod.Analysen visade att Hudiksvalls tidning gestaltat gärningsmännen utifrån avvikelser i vederbörandes personlighet och bakgrund. Hos 20-åringen var gestaltningen nyanserad av mannens psykiska ohälsa medan gestaltningen av 22-åringen var influerad av mannens bakgrund med droger och kriminalitet. Pressetiskt visade sig ett ställningstagande från tidningens sida där man gick ut med den ena gärningsmannens identitet i form av både bild och namn, medan den andra gärningsmannen förblev anonym.I analysen med fokus på gärningsmännens offer, var resultatet att namn och bild publicerades på alla tre offren. I fallet Tova Moberg fann jag att det till viss del fanns ett allmänintresse då hon från början var anmäld som försvunnen. I fallet Vanja Nilsson och Kjell List fann jag däremot inget uppenbart allmänintresse i identifierandet av offer, att Hudiksvalls tidning är en lokaltidning visade sig däremot vara av betydelse. / In less than six months three people are murdered in the county of Hudiksvall, Sweden. The homicides were described as brutal and received a lot of media attention. A 20-year-old man was later convicted for the murder of Vanja Nilsson and Kjell List and a 22-year-old man are later convicted for the murder of Tova Moberg. The ambition with this paper has been to examine how Hudiksvalls newspaper, with the help of framing and dramaturgy creates a media image of a person. In this case, an image of two men, from the moment they were arrested, until penalty was given by the district court. Another ambition was to investigate how the same newspaper handled the media coverage in relation with the [Swedish] press ethical framework, both in its reporting about the perpetrators and its victims.Theoretical framework relevant to this essay has been framing theory and dramaturgy. These show how and with which means you make and portray events and individuals in the media. Media and crime were also a big theoretical asset since its main focus is on the relation between media and crimes. The [Swedish] press ethical framework was necessary as a theoretical approach since one of the essays main issues were to see how Hudiksvalls newspaper handled the media coverage in relation to the press ethical guidelines. The essay is mainly qualitative but has been strengthened by quantitative method.The analysis showed that Hudiksvalls newspaper portrayed the perpetrators based on abnormalities in their personality and backgrounds. The image of the 20-year-old man was shaded by the his psychological problems, while the image of the 22-year-old was influenced by his background with drugs and crimes. The analysis also showed that the newspaper revealed the identity of one of the perpetrators’, while the other offender remained anonymous.In the analysis focusing on the perpetrators' victims, the result showed that names and images were published off all three victims. In the case of Tova Moberg, I found that to some extent there was a public interest since she initially was reported as a missing person. However, in the case of Vanja Nilsson and Kjell List I found no obvious public interest in revealing their identity, all though the fact that Hudiksvalls newspaper is a local newspaper, proved to be of importance in the matter.
5

Flickan som ville leva : En kvalitativ studie om rapporteringen kring försvinnandet och mordet av Wilma Andersson / The girl who wanted to live : A qualitative study of the news coverage surrounding the disappearance and death of Wilma Andersson

Essunger, Lovisa, Norén Mårtensson, Emma January 2020 (has links)
The aim of this study was to examine how two different newspapers covered the disappearance and murder of Wilma Andersson. The research questions were: How are the victim and perpetrator portrayed? What differences and similarities can we see in national news media versus local news media, and how did the image of the victim and perpetrator change over the course of the coverage?   The method used was critical discourse analyses of 14 articles in the local newspaper Bohusläningen and the national tabloid Aftonbladet. By analysing the assigned characteristics from each source, it was determined that the victim, Wilma Andersson, was portrayed to the reader as a young and innocent girl. She was described as caring, responsible and ambitious. She was depicted as a girl with a bright future and love of life. The local newspaper labeled her as a part of the community, while the national tabloid focused on describing her character through family members. The perpetrator, Tishko Ahmed, was portrayed as a cold and sinister man who was indifferent to Wilma Andersson’s disappearance and death. However, early on in the national tabloid’s coverage he was also described as an everyday man. The local newspaper was more prone to cover the story in a neutral manner, while the national tabloid dramatized the event to a greater extent. Our study shows that the geographical distance between the newspaper and the place of the crime scene is the main factor in the differences between the portrayals of the people involved. The closer the newspaper is to the crime scene, the closer they are to people who knew the victim and perpetrator. This results in the newspaper being more cautious in how they cover the story.

Page generated in 0.075 seconds