The paper examines how the slasher genre has developed over the years. The main point of this examination focus on differences in the stylistic appearance of the killer, the development of the “final girl”, the film sole survivor and if there are some narrative changes in the plot structure. The films selected for analysis are scattered over the years, including films like Halloween (Carpenter, 1978), A Nightmare on Elm Street (Craven, 1984) and Scream (Craven, 1996). The main changes that have occurred over the years according to this examination tells us that the stylistic features to hide the killer from the spectators isn’t that important and prominent today as it was in the late 70’s and early 80’s, especially the lightning feature, that characterized Michael Myers in Halloween. Even the characteristic point-of-view shots, who marks the killers presence, is as gone. The biggest development for the final girl is that she doesn’t need to be a virgin anymore in order to defeat the killer, who was the case early on. The narrative structure haven’t changed significantly over the years, but the characteristic opening scene which used to contain a sequence that takes place several years earlier where the killer experiencing a trauma of some kind is gone.

Syftet med denna studie var att undersöka medias gestaltning av hur en manlig respektive en kvinnlig gärningsperson skiljer sig. Studien har studerat ett styckmord 2014 och en dödsmisshandel 2016. Frågeställningarna behandlar både hur medierna gestaltar gärningspersonerna, samt hur gestaltningen skiljer sig mellan tidningarna. Som teoretisk ram har vi använt oss av gestaltningsteorin och Hirdmans genusteori. Genom dessa två teorier har vi velat undersöka hur män och kvinnor gestaltas i kriminaljournalistiken, sett ur ett genusperspektiv. Vi valde att göra en kvalitativ textanalys, där totalt 16 artiklar och två videoklipp analyserades. Urvalet begränsades till tre specifika dagar på brottens tidslinjer, när åtal väcktes, första rättegångsdagen och när domen föll. Vi undersökte även hur gestaltningen skiljde sig mellan kvälls- och lokalpressen. I analysen studerades gestaltningen av gärningspersonen, motivet och handlingen. Resultatet visade att mediernas infallsvinkel skiljt sig när de gestaltat de två gärningspersonerna. Kring mannen har gestaltningen baserats på hans tidigare våldsamma beteende, medan gestaltningen av kvinnan handlat om svartsjuka och ett intresse för hästar. Den hypotes vi hade på förhand om att män gestaltas hårdare än kvinnor i media stämmer utifrån de gärningspersoner vi har analyserat.

No description available.

Syftet med studien är att få en djupare förståelse för hur kvinnliga mördare porträtteras i svenska kvällstidningar och om det finns återkommande mönster i nyhetsrapporteringen genom att jämföra två aktuella mordfall. Tidigare forskning har identifierat olika sätt att porträttera kvinnliga mördare på. Några av dessa är att i nyhetsmedia lyfta fram kvinnliga mördare som “mad”, “bad” eller som sexobjekt. För att undersöka hur svenska kvällstidningar porträtterar kvinnliga mördare utgår denna studie från ett kvalitativ abduktivt angreppssätt. Materialet i studien består av 32 artiklar från två svenska kvällstidningar där materialet analyserats med en latent innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras som “mad” och/eller “bad” samt att de objektifieras och porträtteras som mindre moderliga med utgångspunkt i den normativa femininiteten. Slutsatserna av vår studie är att det finns mönster i hur de kvinnliga mördarna porträtteras i svenska kvällstidningar men att det också finns vissa skillnader i jämförelse med tidigare forskning. En av dessa skillnader är att en av de kvinnliga mördarna porträtteras som både “mad” och “bad”. Svenska kvällstidningar tenderar därmed att inte förhålla sig till att kvinnliga mördare är komplexa att beskriva, vilket återspeglas i porträtteringen av dem och upprätthåller således normativa föreställningar om hur en kvinna ska vara. / The aim of this study is to explore how female murderers are portrayed in Swedish tabloids. The study seeks to identify recurring patterns in how two current murder cases, in which the offenders were females, are presented in Swedish tabloids. Previous research has identified different ways the news media portray female murderers. In previous research, female murderers have been portrayed as “mad”, “bad” or sexobjects. To study how Swedish tabloids portray female murderers, this study applied a qualitative abductive approach. The current study analysed 32 articles from two Swedish tabloids employing a qualitative, thematic content analysis. The results of the analysis shows that female murderers are portrayed as “mad” and/or “bad” and that they are objectified and portrayed as less motherly based on normative femininity. Our result shows both similarities and differences regarding how female murderers are portrayed in previous research. In conclusion, in the portrayal of female murderers in Swedish tabloids, the complicity of female murderers and the reason behind the murderer are left out, maintaining normative beliefs about how a woman should behave.

Denna uppsats analyserar hur Aftonbladet och Expressen rapporterar om kvinnor som blir mördade i nära relation. Studien jämför tidningarnas rapportering under året 2018. Det aktuella året blev 22 kvinnor mördade av sin nuvarande eller före detta partner i Sverige. Analysen jämför hur tidningarna skiljer sig åt i rapporteringen och hur beskrivningen sker av morden, offren och förövaren. Studien undersöker bland annat huruvida Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offer, om ”ideala offer” förekommer, vilka källor som får uttala sig och om tidigare våld finns rapporterat. De pressetiska reglerna jämförs mot analysens resultat för att undersöka hur svensk kvällspress förhåller sig till riktlinjerna. Studien utgår från den kvantitativa innehållsanalysen med inriktning på genusteori och gestaltningsteori samt behandlar tidigare forskning av ämnet. Metoden som används för utförandet av analysen är kvantitativ innehållsanalys. Studiens material består av 149 artiklar, 83 artiklar från Aftonbladet och 66 artiklar från Expressen. Resultatet av studien visar att både Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offret. Det finns ett större fokus på förövaren än offret i rapporteringen och Expressen är mer detaljerad i rapporteringen och använder mer bilder och namn än Aftonbladet. Den vanligaste enskilda källan att uttala sig i Aftonbladet och Expressen är åklagaren, resultatet visar också på att offentliga källor oftare är återgivna än privata.

Vi har i denna studie granskat fyra avsnitt ur svenska dokumentärserier som handlar om fall där en kvinna begått mord eller medhjälp till mord. Dokumentärernas struktur utgörs av ett tidslinjärt berättande om dessa kvinnors liv från barndomen fram tills att de erhållit sin dom i rätten. Valet av att analysera kvinnor dömda för mord eller medhjälp till mord kom sig av att de utgör en mycket liten del av den svenska befolkningens grova våldsförbrytare och att brottslingar av kvinnligt kön jämfört med manligt är ett forskningsfält som förhållandevis få studier gjorts om genom tiderna. Vi fann också få analyser av svenska kvinnliga våldsförbrytare baserade på dokumentärer då svenska true crime dokumentärer är relativt nytt i Sverige. Vi har sett detta göras på utländska dokumentärserier och fann det intressant och meningsfullt att bidra med en analys av den svenska motsvarigheten. Samhället genomsyras av sociala regler i form av föreställningar och normer och inte minst könsrelaterade sådana. Studiens huvudsakliga analytiska tolkningsram har utgjorts av det genusteoretiska där tidigare forskning om könsroller och kroppen som social konstruktion samt Christies teori om idealiska offret/gärningspersonen varit vår utgångspunkt. Media är en utav de främsta källorna till kriminalitet vi har idag och syftet med vår studie var att studera hur de kvinnliga mördarna Sara Svensson, Johanna Möller, Cecilia Liebler och Ksenia Kotsneva-Gröndahl framställs i svenska dokumentärserier och hur framställningarnas utformning kan förstås utifrån ett genusperspektiv. Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi genom tematisk textanalys undersökt dokumentäravsnittens beskrivande av kvinnorna och deras livshistorier för att hitta återkommande mönster och teman. Frågeställningarna vi ämnade att undersöka var huruvida det går att urskilja gemensamma typiska egenskaper som tillskrivs de olika kvinnliga mördarna i dokumentäravsnitten och om framställningen av kvinnorna skiljer sig åt från den “idealiska brottslingen”. Resultatet av studien påvisar en tendens i flertalet dokumentäravsnitt att framställa kvinnan i enlighet med rådande genusnormer då deras feminina egenskaper (eller brist på) och roller som kvinnor synliggörs och betonas mer än realiteten i att de faktiskt är brottslingar. Konsekvensen blir att ansvaret tas ifrån kvinnorna då deras brottslighet förklaras av alternativa omständigheter snarare än den att de är kvinnor som begått brott. Samt att rådande samhällsnormer om det kvinnliga reproduceras.

The way the news media portray their subject can easily alter a person´s perception. They can for example affect whether criminals will be hated or be seen as a victim by society. The purpose of the study was to examine how women who were convicted of murder in Sweden during the 2000 century, are portrayed in Swedish newspapers. The sample consisted of 11 identified women and each of them had 15 written articles about them that were randomly selected. The themes of the articles were examined with a qualitative content analysis, that in turn were based on the chivalry thesis and the ideal victim/perpetrator. The result of the analysis showed that the majority of the articles had a harsher portrayal, and the women were more likely to be seen as 'bad' or 'mad'. While a smaller portion of the articles had a more gentle portrayal, and the women were in turn more likely to be seen as a good person or as being less responsible for their crimes. Althrough we did not find any support that the women were sexualised by the newspapers, as some of the previous studies have snown.

Syftet med studien är att skapa en djupare förståelse för hur manliga- och kvinnliga mördare porträtteras i nyhetsmedia samt de eventuella skillnader som finns i porträtteringen. Fokus ligger på att se om det finns ett tydligt mönster för hur dessa fyra mördare porträtteras i media samt skillnader mellan en manlig mördare och en kvinnlig mördare som har begått snarlika brott. Tidigare forskning har visat på att det finns skillnader i porträtteringen när det kommer till manliga förövare och kvinnliga förövare. Man har kunnat se att kvinnliga förövare smutskastas mer av media än manliga förövare. För att undersöka porträtteringen av mördare i media utgår denna studie utifrån en kvalitativ innehållsanalys. Materialet i studien består av 40 svenska nyhetsartiklar varav 10 artiklar på vardera mördaren från olika svenska tidningar. Detta material har sedan analyserats med hjälp en innehållsanalys. Resultatet från analysen visar att kvinnliga mördare porträtteras i media utefter det brott de har begått samt deras normbrytande beteende. När det kommer till de manliga mördarna så porträtteras dessa endast utefter det brott som de har begått. Slutsatsen som kan dras av studien är att det finns ett mönster hur man porträtterar manliga mördare mot hur man porträtterar kvinnliga mördare. Kvinnliga mördares beteenden och karaktär anses vara mer avvikande vid denna typ av brott än manliga mördares. Vilket gör att man kan dra likheter från tidigare forskning och därav se ett mönster i porträtteringen i media. Svenska nyhetstidningar har en tendens att beskriva kvinnliga mördare på ett komplext sätt genom att porträttera deras brott samt normbrytande beteende vilket leder till ett större fokus och mer skriverier kring kvinnliga mördare i nyhetsmedia än manliga mördare. / The aim of this study is to create a deeper understanding about how male- and female murderers are depicted in the news and to see if there is any difference in the depiction. The focus is to see if there is a pattern between four murderers, two female and two males, and how they are depicted in the media. We also want to see if there is a difference between male and female murderers who committed similar crimes. Previous research shows that there is a difference in how the depiction of male and female murderers. Female offenders are more often befouled then their male counterpart. To examine how the media depict the murderers this study originates from a qualitative content analysis. The material that we base our study on is 40 Swedish articles from different media, ten articles on each murderer from different newspapers. The results we found were that the female murderers are portrayed by media by their crime and norm-breaking behavior. The male murderers are portrayed only after their crime. The conclusion is that we can see a pattern in how media depict male and female murderers and that there is a differs in-between male and female murderers. Swedish newspapers tend to describe female murderers in a more complex way by depicting their crimes and norm braking behavior which leads to a bigger focus and more articles revolving female murderers in the news then male murderers.

No description available.

Inom loppet av sex månader mördades tre personer i Hudiksvalls kommun. Morden blev uppmärksammade i media och beskrevs som brutala i sitt tillvägagångssätt. En 20-årig man dömdes för mordet på Vanja Nilsson och Kjell List och en 22-årig man dömdes för mordet på Tova Moberg.Ambitionen med uppsatsen var att undersöka hur Hudiksvalls tidning med hjälp av gestaltning och dramaturgi formar en mediebild av en individ. I det här fallet en bild av två män, från att dessa häktats fram tills dess att påföljd meddelats av tingsrätten. Ännu en ambition var att undersöka hur samma tidning förhållit sig enligt det pressetiska ramverket i sin rapportering kring gärningsmännen och dess offer.Teoretiska utgångspunkter aktuella för uppsatsen har varit gestaltningsteori och dramaturgi. Dessa visar hur och med vilka hjälpmedel man framställer händelser och individer i media. Utgångspunkten medier och brott blev en stor tillgång då den fokuserar helt på medierna och dess omättliga aptit för brott och avvikelser. Pressetiken och de pressetiska rekommendationerna var nödvändiga för att se hur Hudiksvalls tidning förhållit sig enligt dessa.Uppsatsen är huvudsakligen kvalitativ men har stärkts med kvantitativ metod.Analysen visade att Hudiksvalls tidning gestaltat gärningsmännen utifrån avvikelser i vederbörandes personlighet och bakgrund. Hos 20-åringen var gestaltningen nyanserad av mannens psykiska ohälsa medan gestaltningen av 22-åringen var influerad av mannens bakgrund med droger och kriminalitet. Pressetiskt visade sig ett ställningstagande från tidningens sida där man gick ut med den ena gärningsmannens identitet i form av både bild och namn, medan den andra gärningsmannen förblev anonym.I analysen med fokus på gärningsmännens offer, var resultatet att namn och bild publicerades på alla tre offren. I fallet Tova Moberg fann jag att det till viss del fanns ett allmänintresse då hon från början var anmäld som försvunnen. I fallet Vanja Nilsson och Kjell List fann jag däremot inget uppenbart allmänintresse i identifierandet av offer, att Hudiksvalls tidning är en lokaltidning visade sig däremot vara av betydelse. / In less than six months three people are murdered in the county of Hudiksvall, Sweden. The homicides were described as brutal and received a lot of media attention. A 20-year-old man was later convicted for the murder of Vanja Nilsson and Kjell List and a 22-year-old man are later convicted for the murder of Tova Moberg. The ambition with this paper has been to examine how Hudiksvalls newspaper, with the help of framing and dramaturgy creates a media image of a person. In this case, an image of two men, from the moment they were arrested, until penalty was given by the district court. Another ambition was to investigate how the same newspaper handled the media coverage in relation with the [Swedish] press ethical framework, both in its reporting about the perpetrators and its victims.Theoretical framework relevant to this essay has been framing theory and dramaturgy. These show how and with which means you make and portray events and individuals in the media. Media and crime were also a big theoretical asset since its main focus is on the relation between media and crimes. The [Swedish] press ethical framework was necessary as a theoretical approach since one of the essays main issues were to see how Hudiksvalls newspaper handled the media coverage in relation to the press ethical guidelines. The essay is mainly qualitative but has been strengthened by quantitative method.The analysis showed that Hudiksvalls newspaper portrayed the perpetrators based on abnormalities in their personality and backgrounds. The image of the 20-year-old man was shaded by the his psychological problems, while the image of the 22-year-old was influenced by his background with drugs and crimes. The analysis also showed that the newspaper revealed the identity of one of the perpetrators’, while the other offender remained anonymous.In the analysis focusing on the perpetrators' victims, the result showed that names and images were published off all three victims. In the case of Tova Moberg, I found that to some extent there was a public interest since she initially was reported as a missing person. However, in the case of Vanja Nilsson and Kjell List I found no obvious public interest in revealing their identity, all though the fact that Hudiksvalls newspaper is a local newspaper, proved to be of importance in the matter.