Bakgrund: Våld i nära relation är ett världsomfattande och kostsamt problem som får långtgående fysiska och psykiska konsekvenser för de brottsoffer som lever i denna typ av förhållanden. Att offren skuldbeläggs är ytterligare ett problem då det främjar attityder i samhället som ursäktar våld i nära relation samt kan resultera i både sekundärviktimisering och återviktimisering av de drabbade. Syftet med studien var att redogöra för studenters uppfattningar om sex olika situationer som skildrar våld i nära relation. Genom att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan män och kvinnor samt mellan kriminologstudenter med en förväntad kunskap om våld i nära relation och övriga studenter i deras uppfattningar om orsak, ansvar och skuld när en kvinna har blivit utsatt för våld av sin partner. Metod: Data samlades in genom enkät. Studiens respondenter utgjordes av studenter vid Mittuniversitetet och bestod av 71 män och 75 kvinnor samt en kontrollgrupp bestående av 35 kvinnor vilka studerade vid kriminologprogrammet. Resultat: Studenterna tillskrev generellt låga värden av orsak, ansvar och skuld till den våldsutsatta kvinnan. Män skattade högre skuld än kvinnor i fyra av sex scenarion. Vidare visade det sig att kvinnorna som studerade vid kriminologprogrammet skattade mindre skuld till offret än vad övriga kvinnor gjorde för tre av studiens scenarion. Slutsats: Att män skuldbelägger i större utsträckning än vad kvinnor gör, samt att kunskap har en minskande effekt på skuldbeläggning diskuteras utifrån möjligheterna att med utbildning kunna förhålla sig till offrets delaktighet utan att skuldbelägga. / <p>2014-06-03</p>

Syftet med denna studie var att undersöka våldtäktsmytsacceptansen bland studenter på Umeå Universitet, samt huruvida acceptansen skiljer sig åt beroende på ålder, politik, kön och studieinriktning. Begreppet våldtäktsmyt utvecklades på 1970-talet, under den andra feministvågen, och syftar på ett antal falska föreställningar om hur en våldtäkt går till, vem som kan bli utsatt och vem som är en våldtäktsman. För att undersöka syftet användes två frågeställningar, den första gällde vilka våldtäktsmyter som hade störst acceptans bland universitetsstudenter vid Umeå Universitet, varför just dessa myter är dominerande samt vilka konsekvenser dessa myter får. Den andra frågeställningen berörde hur våldtäktsmytsacceptansen ser ut i olika grupper, fördelat bland kön, utbildning, ålder och politisk åskådning. Den ämnade även besvara vad eventuella skillnader beror på, och vilka konsekvenser dessa myter får. Studien genomfördes med en enkätundersökning, totalt var antalet deltagare 235 studenter vid Umeå Universitet. Resultatet visade att våldtäktsmyten Hon ljög var mest accepterad bland deltagarna, och att det fanns könsskillnader inom samtliga våldtäktsmyter då männen uppvisade en högre våldtäktsmytsacceptans jämfört med kvinnorna. Politik hade också en effekt på nivån av våldtäktsmytsacceptans då de studenter som placerade sig mer till höger politiskt accepterade våldtäktsmyter i högre grad. Studien visade även att polisstudenter och civilingenjörsstudenter hade en högre nivå av acceptans jämfört med andra studieinriktningar.

Denna uppsats analyserar hur Aftonbladet och Expressen rapporterar om kvinnor som blir mördade i nära relation. Studien jämför tidningarnas rapportering under året 2018. Det aktuella året blev 22 kvinnor mördade av sin nuvarande eller före detta partner i Sverige. Analysen jämför hur tidningarna skiljer sig åt i rapporteringen och hur beskrivningen sker av morden, offren och förövaren. Studien undersöker bland annat huruvida Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offer, om ”ideala offer” förekommer, vilka källor som får uttala sig och om tidigare våld finns rapporterat. De pressetiska reglerna jämförs mot analysens resultat för att undersöka hur svensk kvällspress förhåller sig till riktlinjerna. Studien utgår från den kvantitativa innehållsanalysen med inriktning på genusteori och gestaltningsteori samt behandlar tidigare forskning av ämnet. Metoden som används för utförandet av analysen är kvantitativ innehållsanalys. Studiens material består av 149 artiklar, 83 artiklar från Aftonbladet och 66 artiklar från Expressen. Resultatet av studien visar att både Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offret. Det finns ett större fokus på förövaren än offret i rapporteringen och Expressen är mer detaljerad i rapporteringen och använder mer bilder och namn än Aftonbladet. Den vanligaste enskilda källan att uttala sig i Aftonbladet och Expressen är åklagaren, resultatet visar också på att offentliga källor oftare är återgivna än privata.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns attitydskillnader mellan yrkesgrupperna polis, kriminalvård och kvinnojour gällande psykiskt partnervåld. Sammanlagt deltog 124 anställda inom någon av yrkesgrupperna. Deltagarna värvades med ett bekvämlighetsurval. För att samla in data användes en webbenkät som var utformad med hjälp av mätinstrumentet Opinions of Domestic Violence Scale, samt ett antal egenkonstruerade frågor. Analyserna som användes för att undersöka studiens frågeställningar var envägs-ANOVA och Kruskal-Wallis H test. Resultatet av en envägs-ANOVA visade signifikanta skillnader avseende allvarlighetsgrad mellan yrkesgrupperna polis och kriminalvård, samt mellan polis och kvinnojour. Dock visades ingen signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour. Resultatet av ett Kruskal-Wallis H test visade inga signifikanta skillnader avseende skuldbeläggning mellan yrkesgrupperna. Slutsatserna som kunde dras var att yrkesgruppen polis betraktade psykiskt partnervåld som mindre allvarligt än yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour, samt att samtliga yrkesgrupper tenderade att skuldbelägga förövaren. Avslutningsvis diskuterades alternativa faktorer till utfallet, studiens styrkor och svagheter, samt förslag på framtida forskning.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet. Dessutom visar resultatet att skuldbeläggning sker och att skuldbördan faller inom olika nivåer. Samhället, skolan och lärare får bära skulden. Det konstateras dock att det främst är elever som får bära skulden i slutändan eftersom den enskilde individens motivation och ansvar – oavsett dess uppfattning om sin bakgrund, nutid och framtidsutsikter – anses avgörande för dess lyckande eller misslyckande i ämnet matematik.

This essay aims to investigate how female murder victims are portrayed in Swedish newspapers. By analyzing how the murder of the two Swedish women, Tova Moberg and Kim Wall, are portrayed in four of Sweden’s biggest newspapers; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet we aim to understand if, and how, they differ. Four research questions have therefore been conducted: 1) What are the similarities and differences between Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s way of portraying female murder victims? 2) What meaning does the genre, for example type of newspaper, the editorial department and type of article have in the depiction of female murder victims? 3) What meaning does the production of the male suspects (in these two specific cases) have for the portrait of the female murder victims? And lastly 4) How can our results be connected to previous research, in terms of media representations of women as crime victims? The theoretical framework was used to answer these four questions, and involves the social constructionism perspective, genre theory, gender theory and a combined chapter of media rethorics, media logic and media dramaturgy. The material consists of articles from the four newspapers, and the chosen method is textual analysis. The results show, that there are explicit examples, and implicit tendencies of victim blaming in both murder cases, but not in all four papers. In conclusion, the tabloids tend to write in a way to intrigue and interest, while the daily newspapers seem to write in more of an objective and neutral manner. This essay is partly built upon previous studies on victim blaming in british newspapers. Previous research about the phenomena of victim blaming or ideal victim has not been conducted in swedish press and this essay can therefore serve as a contribution to the scientific field of media and communication and journalism in Sweden.