Bakgrund: Våld i nära relation är ett världsomfattande och kostsamt problem som får långtgående fysiska och psykiska konsekvenser för de brottsoffer som lever i denna typ av förhållanden. Att offren skuldbeläggs är ytterligare ett problem då det främjar attityder i samhället som ursäktar våld i nära relation samt kan resultera i både sekundärviktimisering och återviktimisering av de drabbade. Syftet med studien var att redogöra för studenters uppfattningar om sex olika situationer som skildrar våld i nära relation. Genom att undersöka eventuella skillnader och likheter mellan män och kvinnor samt mellan kriminologstudenter med en förväntad kunskap om våld i nära relation och övriga studenter i deras uppfattningar om orsak, ansvar och skuld när en kvinna har blivit utsatt för våld av sin partner. Metod: Data samlades in genom enkät. Studiens respondenter utgjordes av studenter vid Mittuniversitetet och bestod av 71 män och 75 kvinnor samt en kontrollgrupp bestående av 35 kvinnor vilka studerade vid kriminologprogrammet. Resultat: Studenterna tillskrev generellt låga värden av orsak, ansvar och skuld till den våldsutsatta kvinnan. Män skattade högre skuld än kvinnor i fyra av sex scenarion. Vidare visade det sig att kvinnorna som studerade vid kriminologprogrammet skattade mindre skuld till offret än vad övriga kvinnor gjorde för tre av studiens scenarion. Slutsats: Att män skuldbelägger i större utsträckning än vad kvinnor gör, samt att kunskap har en minskande effekt på skuldbeläggning diskuteras utifrån möjligheterna att med utbildning kunna förhålla sig till offrets delaktighet utan att skuldbelägga. / <p>2014-06-03</p>

Syftet med denna studie var att undersöka våldtäktsmytsacceptansen bland studenter på Umeå Universitet, samt huruvida acceptansen skiljer sig åt beroende på ålder, politik, kön och studieinriktning. Begreppet våldtäktsmyt utvecklades på 1970-talet, under den andra feministvågen, och syftar på ett antal falska föreställningar om hur en våldtäkt går till, vem som kan bli utsatt och vem som är en våldtäktsman. För att undersöka syftet användes två frågeställningar, den första gällde vilka våldtäktsmyter som hade störst acceptans bland universitetsstudenter vid Umeå Universitet, varför just dessa myter är dominerande samt vilka konsekvenser dessa myter får. Den andra frågeställningen berörde hur våldtäktsmytsacceptansen ser ut i olika grupper, fördelat bland kön, utbildning, ålder och politisk åskådning. Den ämnade även besvara vad eventuella skillnader beror på, och vilka konsekvenser dessa myter får. Studien genomfördes med en enkätundersökning, totalt var antalet deltagare 235 studenter vid Umeå Universitet. Resultatet visade att våldtäktsmyten Hon ljög var mest accepterad bland deltagarna, och att det fanns könsskillnader inom samtliga våldtäktsmyter då männen uppvisade en högre våldtäktsmytsacceptans jämfört med kvinnorna. Politik hade också en effekt på nivån av våldtäktsmytsacceptans då de studenter som placerade sig mer till höger politiskt accepterade våldtäktsmyter i högre grad. Studien visade även att polisstudenter och civilingenjörsstudenter hade en högre nivå av acceptans jämfört med andra studieinriktningar.

Denna uppsats analyserar hur Aftonbladet och Expressen rapporterar om kvinnor som blir mördade i nära relation. Studien jämför tidningarnas rapportering under året 2018. Det aktuella året blev 22 kvinnor mördade av sin nuvarande eller före detta partner i Sverige. Analysen jämför hur tidningarna skiljer sig åt i rapporteringen och hur beskrivningen sker av morden, offren och förövaren. Studien undersöker bland annat huruvida Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offer, om ”ideala offer” förekommer, vilka källor som får uttala sig och om tidigare våld finns rapporterat. De pressetiska reglerna jämförs mot analysens resultat för att undersöka hur svensk kvällspress förhåller sig till riktlinjerna. Studien utgår från den kvantitativa innehållsanalysen med inriktning på genusteori och gestaltningsteori samt behandlar tidigare forskning av ämnet. Metoden som används för utförandet av analysen är kvantitativ innehållsanalys. Studiens material består av 149 artiklar, 83 artiklar från Aftonbladet och 66 artiklar från Expressen. Resultatet av studien visar att både Aftonbladet och Expressen ägnar sig åt skuldbeläggning av offret. Det finns ett större fokus på förövaren än offret i rapporteringen och Expressen är mer detaljerad i rapporteringen och använder mer bilder och namn än Aftonbladet. Den vanligaste enskilda källan att uttala sig i Aftonbladet och Expressen är åklagaren, resultatet visar också på att offentliga källor oftare är återgivna än privata.

Syftet med denna studie var att undersöka huruvida det fanns attitydskillnader mellan yrkesgrupperna polis, kriminalvård och kvinnojour gällande psykiskt partnervåld. Sammanlagt deltog 124 anställda inom någon av yrkesgrupperna. Deltagarna värvades med ett bekvämlighetsurval. För att samla in data användes en webbenkät som var utformad med hjälp av mätinstrumentet Opinions of Domestic Violence Scale, samt ett antal egenkonstruerade frågor. Analyserna som användes för att undersöka studiens frågeställningar var envägs-ANOVA och Kruskal-Wallis H test. Resultatet av en envägs-ANOVA visade signifikanta skillnader avseende allvarlighetsgrad mellan yrkesgrupperna polis och kriminalvård, samt mellan polis och kvinnojour. Dock visades ingen signifikant skillnad mellan yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour. Resultatet av ett Kruskal-Wallis H test visade inga signifikanta skillnader avseende skuldbeläggning mellan yrkesgrupperna. Slutsatserna som kunde dras var att yrkesgruppen polis betraktade psykiskt partnervåld som mindre allvarligt än yrkesgrupperna kriminalvård och kvinnojour, samt att samtliga yrkesgrupper tenderade att skuldbelägga förövaren. Avslutningsvis diskuterades alternativa faktorer till utfallet, studiens styrkor och svagheter, samt förslag på framtida forskning.

Den tidigare forskningen har visat att sexuella övergrepp ofta medför svåra konsekvenser för offret. Vidare finns en risk för ytterligare trauma i form av sekundär viktimisering, om offret möts av skuldbeläggning från sin privata omgivning eller rättsväsendet. I denna studie studerades svenska tingsrättsdomar för att undersöka skuldbeläggning av målsäganden i våldtäktsdomar, samt för att jämföra eventuella skillnader i detta avseende med misshandel- eller bedrägerimål. Vidare undersökte studien huruvida det förekommer utmanande av skuldbeläggning i domarna. Studien har utgjorts av en kvalitativ dokumentstudie med en tematisk innehållsanalys. Vidare har studiens teoretiska ramverk utgjorts av begreppen våldtäktsmyter, skuld och tron på en rättvis värld.  Fynden visade att våldtäktsmyter kom till uttryck i majoriteten av våldtäktsdomarna, vilket i många fall gav upphov till skuldbeläggning av målsäganden. Oberoende av måltyp identifierades även olika typer av skuldbeläggande diskussioner. I våldtäktsdomarna handlade diskussionerna främst om huruvida målsägande genom sitt agerande gett uttryck för samtycke. Sett till misshandelsdomarna handlade det istället om diskussioner kring målsägandens eventuella provokation och tilltalades rätt till nödvärn. Gällande bedrägeridomarna identifierades diskussioner kring hur målsäganden hade kunnat undvika bedrägeriet. Slutligen identifierades utmanande av skuldbeläggning av målsäganden i domarna, främst i våldtäktsdomarna. Avslutningsvis visar studien att andelen domar där skuldbeläggning förekom inte skiljde sig avsevärt mellan de olika måltyperna. Däremot identifierades ett större antal fynd av skuldbeläggning i våldtäktsdomarna än i domarna för de andra måltyperna. Således tycks skuldbeläggning av målsägande i våldtäktsmål vara vanligare, sett till mängden fynd, jämfört med skuldbeläggning av målsägande i misshandel- och bedrägerimål.

Denna studie tar sin utgångspunkt i den socio-politiska teorin. Fokus ligger på att synliggöra samspelet mellan individer i olika beroendesituationer och maktförhållanden i de svenska (matematik) klassrummen utifrån ett elevperspektiv. Syftet för studien inriktades till en början på att undersöka eventuella kunskapsluckor som leder till ett glapp mellan grundskolan och gymnasiet. Vidare söktes svar på om det sker en skuldbeläggning på grund av dessa eventuella kunskapsluckor och vem som i så fall får bära skulden för dessa. Resultatet visar, bland annat utifrån klassrumsobservationer och fokusgruppsintervjuer med elever, att kunskapsluckor existerar och därmed synliggörs glappet. Dessutom visar resultatet att skuldbeläggning sker och att skuldbördan faller inom olika nivåer. Samhället, skolan och lärare får bära skulden. Det konstateras dock att det främst är elever som får bära skulden i slutändan eftersom den enskilde individens motivation och ansvar – oavsett dess uppfattning om sin bakgrund, nutid och framtidsutsikter – anses avgörande för dess lyckande eller misslyckande i ämnet matematik.

This essay aims to investigate how female murder victims are portrayed in Swedish newspapers. By analyzing how the murder of the two Swedish women, Tova Moberg and Kim Wall, are portrayed in four of Sweden’s biggest newspapers; Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet we aim to understand if, and how, they differ. Four research questions have therefore been conducted: 1) What are the similarities and differences between Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet’s way of portraying female murder victims? 2) What meaning does the genre, for example type of newspaper, the editorial department and type of article have in the depiction of female murder victims? 3) What meaning does the production of the male suspects (in these two specific cases) have for the portrait of the female murder victims? And lastly 4) How can our results be connected to previous research, in terms of media representations of women as crime victims? The theoretical framework was used to answer these four questions, and involves the social constructionism perspective, genre theory, gender theory and a combined chapter of media rethorics, media logic and media dramaturgy. The material consists of articles from the four newspapers, and the chosen method is textual analysis. The results show, that there are explicit examples, and implicit tendencies of victim blaming in both murder cases, but not in all four papers. In conclusion, the tabloids tend to write in a way to intrigue and interest, while the daily newspapers seem to write in more of an objective and neutral manner. This essay is partly built upon previous studies on victim blaming in british newspapers. Previous research about the phenomena of victim blaming or ideal victim has not been conducted in swedish press and this essay can therefore serve as a contribution to the scientific field of media and communication and journalism in Sweden.

Syftet med studien var att undersöka socialsekreterares upplevelser av otillåten påverkan, inklusive hot, trakasserier och skuldbeläggning. Fokus låg på att identifiera de emotionella och praktiska strategierna som socialsekreterare använder för att hantera sådana incidenter, samt de åtgärder som upplevs finnas inom myndigheten för att bemöta dem. Studien använde en kvalitativ metodologisk ansats och tio socialsekreterare från olika kommuner i Sverige deltog i individuella intervjuer. Empirin analyserades utifrån tematisk analysmetod och resultatet visade att otillåten påverkan som fenomen var vanligt förekommande på arbetsplatsen. De vanligaste erfarenheterna av otillåten påverkan inkluderade hot om självmord, hot om fysiskt våld och skuldbeläggning. Skuldbeläggningen uttrycktes ofta genom att klienter höll socialsekreterarna ansvariga för deras situation och för att förstöra deras liv. Intervjupersonerna beskrev sina upplevelser av dessa händelser som obehagliga, skrämmande och präglade av maktlöshet. För att hantera dessa incidenter använde socialsekreterarna flera strategier, inklusive emotionell distansering, kollegial ventilation och rolldistansering mellan deras professionella och personliga identitet. Trots att syftet med studien inte var att jämföra kommuner emellan, noterades en betydande skillnad i upplevelserna av vilka resurser och åtgärder som myndigheterna hade i olika kommuner. Vissa socialsekreterare hade tillgång till rutiner, utbildning och riktlinjer för att hantera händelser av otillåten påverkan, medan andra inte hade samma möjligheter. Detta lyfts fram och diskuteras eftersom vi observerade att denna aspekt hade en betydande inverkan på socialsekreterarnas arbetsmiljö och välbefinnande. Resultatet analyserades med hjälp av de teoretiska perspektiven coping, empatitrötthet, byråkratisk organisation och handlingsutrymme. / The purpose of the study was to explore social worker’s experiences of undue influence including threats, harassment and blame. The focus was on identifying the emotional and practical strategies social workers use to handle such incidents, as well as the measures perceived to be in place within the organization to address them. The study employed a qualitative methodological approach, with ten social workers from various Swedish municipalities participated in individual interviews. The empirical data where analyzed using thematic analysis and the results indicated that undue influence was common. The most common experiences of undue influence included threats of suicided, threats of physical violence and blame. Blame was often expressed through clients holding social workers responsible for their situation and the destruction of their lives. Participant described their experiences of this as uncomfortable, frightening and characterized by a sense of powerlessness. To cope with these incidents, social workers used several strategies including emotional distancing, collegial ventilation and a separation between their professional and personal identity. Even though the purpose of the study wasn’t to compare municipalities, a significant difference was noted in the resources and measures the authority had in different municipalities. Some social workers had access to procedures, training and guidelines for dealing with undue influence, while others did not have the same. This is highlighted and discussed because we observed that this factor had a significant impact on the social worker’s work environment and wellbeing. The analysis of the results was conducted using theories of coping, compassion fatigue, bureaucratic organization and discretion.