Denna uppsats är en textanalys av inlägg på sociala medier och webbsidor om våldtäktsoffret i fallet Bjästa. Syftet med studien är att försöka förstå hur man har ställt sig bakom gärningsmannen och aktivt försökt att misskreditera brottsoffret. Genom att använda sig av just-world teorin och våldtäktsmyter så har jag kunnat påvisa hur man har argumenterat och aktivt försökt att svartmåla brottsoffret i det aktuella fallet. Resultat påvisar framförallt förekomsten och spridningen av våldtäktsmyter på social media och webbsidor. I diskussionen diskuteras förekomsten av våldtäktsmyter i samhället i dag men även dess påverkan på synen på våldtäkt.

Denna studie har undersökt tingsrättens diskursiva framställning av substansbrukande kvinnor i våldtäktsmål, för att synliggöra vilka ideologiska maktaspekter som förekommer i domstolens praxis. Vidare har studien syftat till att klarlägga huruvida Sveriges domstolar kan förstås som upprätthållare av ojämlika maktförhållanden genom att ge uttryck för subjektiva normer och värderingar i vad som skall vara objektiva bedömningar. Studiens teoretiska och metodologiska utgångspunkt har varit Faircloughs kritiska diskursanalys med tillhörande analysmodell. Det empiriska materialet har bestått av 14 tingsrättsdomar. I kombination med ett intersektionellt genusperspektiv samt teorin om ideala offer har studien fokuserat på skärningspunkten mellan femininitetsnormer och substansbruk som social status. Resultatet visar att domskälens språkbruk kan motsvara ideologiska och stereotypa föreställningar om genus, substansbruk samt våldtäktsmyter, vilka kan tolkas bidra till att substansbrukande kvinnors offerskap misskrediteras och ifrågasätts i högre grad än kvinnor som konstruerats som mer idealiska offer. Studien visar att den diskursiva praktiken kan bidra till att producera och reproducera hegemoniska diskurser som undergräver substansbrukande kvinnors tolkningsföreträde i rätten. Resultatet indikerar på förekomsten av strukturell diskriminering, vilket i längden hotar att förringa rättssystemets objektivitetsideal samt principen om allas likhet inför lagen.

Denna uppsats undersöker hur sexuellt våld mot kvinnor i Sverige framställs på Avpixlat, en nyhetssida som ofta betecknas som rasistisk. Syftet har delvis varit att undersöka hur olika grupper i Sverige tillskrivs rollerna våldtäktsman, beskyddare och våldtäktsoffer i enlighet med Theresa Wobbes (1995) beskrivning. Det har även undersökts hur etnicitet, genus och sexuellt våld kopplas ihop. Media anses ha stor påverkan i hur sexuellt våld beskrivs och uppfattas och därför har studien gjorts genom kritisk diskursanalys av artiklar och kommentarer på Avpixlat. Studiens resultat visar att våldtäktsmannen nästan uteslutande beskrivs som en rasifierad muslimsk man, betingad av sin kultur och religion att begå sexuella övergrepp. Förekomsten av vita män som förövare förnekas dock inte men de ses som individuella avvikare vars handlingar inte är kulturellt betingade. Vita män tillskrivs beskyddarrollen och förväntas försvara vita kvinnor från överfall men många män anses inte ta sitt ansvar som beskyddare. Offerrollen tillskrivs uteslutande vita flickor och kvinnor och fastän det finns en generell avsky mot sexuella övergrepp verkar det finnas många anledningar att ifrågasätta huruvida offren verkligen är “oskyldiga”. Kvinnor som till exempel röstar “fel” eller umgås med “fel” människor fråntas rätten till offerstatus. Detta har lett till slutsatsen att frågan om sexuellt våld inte lyfts som ett avståndstagande från mäns våld mot kvinnor, utan för att sexuella övergrepp utförda av rasifierade män ses som en attack mot den vita nationen och därmed de vita männen.

Uppsatsen ”Det skyldiga offret och den oskyldiga förövaren” är en kritisk diskursanalys som syftar till att undersöka om våldtäktsmyter finns närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013. Tidigare forskning inom området visar att våldtäktsmyter är vanligt förekommande globalt, därför är syftet att se om dessa även finns i svensk kriminaljournalistik. Resultaten diskuteras utifrån tre teoretiska utgångspunkter, vilka är genus, kriminaljournalistik samt våldtäktsmyter. De våldtäktsmyter som uppsatsen kommer att undersöka utgår ifrån Helen Benedicts (1992) elva våldtäktsmyter som sägs vara vanligt förekommande i medier. Uppsatsens resultat tyder på att våldtäktsmyter är närvarande vid Aftonbladets rapportering kring två gruppvåldtäkter som skedde i Tumba 2003 och Tensta 2013.

Syftet med denna studie var att undersöka våldtäktsmytsacceptansen bland studenter på Umeå Universitet, samt huruvida acceptansen skiljer sig åt beroende på ålder, politik, kön och studieinriktning. Begreppet våldtäktsmyt utvecklades på 1970-talet, under den andra feministvågen, och syftar på ett antal falska föreställningar om hur en våldtäkt går till, vem som kan bli utsatt och vem som är en våldtäktsman. För att undersöka syftet användes två frågeställningar, den första gällde vilka våldtäktsmyter som hade störst acceptans bland universitetsstudenter vid Umeå Universitet, varför just dessa myter är dominerande samt vilka konsekvenser dessa myter får. Den andra frågeställningen berörde hur våldtäktsmytsacceptansen ser ut i olika grupper, fördelat bland kön, utbildning, ålder och politisk åskådning. Den ämnade även besvara vad eventuella skillnader beror på, och vilka konsekvenser dessa myter får. Studien genomfördes med en enkätundersökning, totalt var antalet deltagare 235 studenter vid Umeå Universitet. Resultatet visade att våldtäktsmyten Hon ljög var mest accepterad bland deltagarna, och att det fanns könsskillnader inom samtliga våldtäktsmyter då männen uppvisade en högre våldtäktsmytsacceptans jämfört med kvinnorna. Politik hade också en effekt på nivån av våldtäktsmytsacceptans då de studenter som placerade sig mer till höger politiskt accepterade våldtäktsmyter i högre grad. Studien visade även att polisstudenter och civilingenjörsstudenter hade en högre nivå av acceptans jämfört med andra studieinriktningar.

Purpose: Rape is a wide-spread problem which incuse society. Rape leads to negative physical, mental, and social consequences for victims. The purpose of this study was to outline what previous research have concluded regarding men’s attitudes towards rape, and to examine intervention programs' effectiveness in changing participants attitudes regarding rape. Method: The design of this study is Scoping review. The analysis method used was manifest content analysis. Results: The results showed that men are more prone to agree with rape myths than women, that men are more likely to believe women deserve rape, that there is nothing wrong with sexual coercion and women are either fully or partly responsible for having been raped. The results also showed that intervention programs and educational courses are effective in changing participant’s attitudes regarding rape and strengthen participants confidence regarding interference in high-risk situations such as date rape. / Syfte: Våldtäkt är ett omfattande världsproblem som präglar samhället. Våldtäkt leder till negativa fysiska, psykiska och sociala konsekvenser för offer. Syftet med den här studie var att kartlägga vad tidigare forskning har kommit fram till gällande mäns attityder till våldtäkt och hur väl interventioner för attityder om våldtäkt fungerar. Metod: Studiens design var en Scoping review. Analysmetoden som användes var manifest innehållsanalys. Resultat: Resultaten visade att män är mer benägna att hålla med om våldtäktsmyter än kvinnor, att män är mer benägna att tro att kvinnor förtjänar våldtäkt, att det inte är något fel med sexuellt tvång och att kvinnor antingen är helt eller delvis ansvariga för att ha blivit våldtagen. Resultatet visade även att interventionsprogram och utbildningskurser är effektiva interventioner för att förändra deltagares attityder om våldtäkt samt att de stärkte delt agares självförtroende till att ingripa i högrisksituationer som dejtingvåldtäkt.

Syftet med denna uppsats är att belysa hur tre gruppvåldtäkter i Stockholm skildrats i Aftonbladet. Fallen vi valt att studera närmare är Rissnefallet 2000, Stureplansvåldtäkten 2007 samt Tenstafallet 2013. De frågor som ligger till grund för vår undersökning är: Vilka får uttala sig? Hur framställs offer och gärningsmän? Finns det några skillnader och likheter i rapporteringen av fallen? Vi har också valt att undersöka hur journalisterna förhåller sig till de pressetiska reglerna. För att besvara våra frågeställningar har vi valt att använda oss av en textanalys med kvalitativ ansats. Med hjälp av Teun van Dijks kritiska diskursanalys gör vi först en övergripande analys av samtliga 57 artiklar i Aftonbladet. Därefter gör vi en djupgående granskning av fem artiklar från varje fall, som särskilt karaktäriserar rapporteringen. De teoretiska ramarna för uppsatsen är den postkoloniala teorin, den journalistiska etiken och journalistikens roll i samhället. Vi har även använt oss av teorin om våldtäktsmyter samt hur invandrarbegreppet används i medierna. I vår studie har vi sett att rapporteringen om de tre fallen innehåller flera likheter. Rapporteringen följer ett tydligt mönster där rättsprocessen spelar en stor roll. Vi upplever att medierna ibland har tagit ställning för offret, som ges stort utrymme i rapporteringen. Vi har upptäckt skillnader i Aftonbladets förhållningssätt till de pressetiska reglerna. Från att ha beskrivit de två första fallen mycket ingående, har journalisterna i Tenstafallet utelämnat detaljer som kan vara till skada för de inblandade. / <p>En analys av Aftonbladets rapportering om tre gruppvåldtäkter i Stockholm.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Tv-serier representerar våldtäkter och dess efterföljande trauma utifrån tanken att Tv formar tittares föreställningar om den verkliga världen. Empiriskt material i form av utvalda scener ur ungdomsserierna 13 Reasons Why och Björnstad har analyserats utifrån filmanalysteori för att undersöka hur scenerna är uppbyggda och har sedan analyserats utifrån teorier kring våldtäktskultur, våldtäktsmyter, intersektionalitet och genusordning. Resultatet visar att serierna använder sig utav många filmtekniker för att frambringa en stor reaktion hos tittaren. Serierna både problematiserar samt förstärker de våldtäktsmyter som upprätthåller våldtäktskulturen i de scener som behandlar misstro, efterföljande trauma samt själva våldtäktsscenerna. Serierna visar två skilda följder för våldtäktsoffer där den ena slutar i självmord och den andra i hämnd. Resultatet visar även utifrån ett intersektionellt perspektiv att kön räknas högre än klass i fråga om trovärdighet i Björnstad samt visar att social status är viktigt i fråga om trovärdighet och stöd. Båda serier har sitt fokus på offret och inte på förövaren i våldtäktsscenerna för att framkalla medkänsla hos tittaren och inte avsmak. Serierna framställer dock förövarna som personer vars handlingar kan ursäktas då båda visas ha en svår relation till sina föräldrar.

Denna studie inriktar sig på att undersöka hur våldtäktsmyter används i svenska nyhetsartiklar. Mer specifikt undersöks sex stycken nyhetsartiklar varav tre kommer från morgontidningen Dagens Nyheter, respektive tre från kvällstidningen Expressen. Med en kritisk diskursanalys som både teori och metod möjliggör det att analyserar språket på djupet, och hitta underliggande strukturer, som våldtäktsmyter faktiskt är. Det teoretiska ramverket för studien utgår från teorin om kritisk diskursanalys, våldtäktsmyter, offerskapande och medielogik.   För att kunna finna underliggande strukturer och våldtäktsmyter användes olika analysverktyg hämtade från kritisk diskursanalys. Resultatet av denna studie visar att nyhetsartiklarnas manifesta budskap är öppna och feministiska. Underliggande och vid en mer djupgående läsning kan våldtäktsmyter avläsas i den fundamentala grunden. / This study targets how rape myths are used in Swedish news articles. Specifically, it examines three news articles from the morning paper “Dagens Nyheter” as well as three news articles from the evening paper “Expressen”. With a critical discourse analysis we found opportunity for theoretical and methodical analyses of news articles´ linguistics along with underlying structures of such rape myths. The theoretical framework for this study is based on the theory of critical discourse analysis, rape myths, victimization and media logic.   To find underlying structures and rape myths we used several analysis methods from critical discourse analysis. The result of this study shows that the news articles’ manifest messages as open and based on feminism values. However, through deeper interpretation, it is evident that rape myths are continuously used as the fundamental directive.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ innehållsanalys om sexuellt våld i nyhetsmedia. Syftet med uppsatsen är att belysa hur nyhetsmedia konstruera bilder av kvinnor och män som har varit utsatta för, vad de valda dagstidningarna, rubricerar som våldtäkt samt att undersöka hur begreppet våldtäkt används i de utvalda artiklarna. Urval och empiri består 21 artiklar från fyra valda dagstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Uppsatsen genomsyras av tre teoretiska perspektiv: socialkonstruktivism, viktimisering och dagordningsteorin. Uppsatsens centrala resultat är att våldtäktsmyter om både våldtäktsoffer och våldtäkter är utbredda på olika sätt i samhället. Både uttalanden som bekräftar såväl som motsäger våldtäktsmyter återfinns i artiklarna. Resultatet är spretigt och visar att sexuellt våld är ett tämligen komplext och svårfattligt begrepp samt ämne. Det har uppdagats att våldtäktsoffer konstrueras på olika sätt i artiklarna men att bekräftande av våldtäktsmyter inte är dominerande. Därav är den mest betydelsefulla slutsatsen av uppsatsen att resultatet pekar på en positiv förändring av hur offer för sexuella övergrepp och/eller våldtäkter framställs i nyhetsmedia. / This study is a qualitative content analysis about sexual violence in news media. The study aims to illustrate how news media construct portrayals of women and men that have been victims of, what the selected newspapers define as rape. The study also intended to analyse how the term rape is used in the selected articles. The empirical data consist of 21 articles, selected from four Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Three theore-tical perspectives have been used throughout the study: social constructivism, victimology and agenda theory. The results has shown that society's perception regarding rape victims and rape are influenced by well known rape myths. Both confirmative as contradictory comments connected to rape myths are to be found in the articles. The results has no given patterns, which shows the complexity and obscurity in the subject of sexual violence. In addition, the results have displayed that rape victims are constructed in different ways in the articles. Our conclusion is that it seems to be a positive progress in development about how victims of sexual assaults and/or rape are portrayed in news media.