The purpose of this study is to obtain a better understanding of what people fear might happen to them when being outside after dark. A lot of quantitative studies have been made on the subject of fear of crime to generalize and quantify people’s fears, but lacks any in-depth information about their fears and experiences. I have chosen to research about just that. Theories used are Doing gender and Ideal victims and I have interviewed 8 individuals about what they fear, why they fear it, where they think this fear comes from and other feeling and experiences associated with it. In my analysis we can see that there is a big difference in what individuals fear between men and women. The women in this study are more scared than the men to the point that they do not really venture outside after dark. Men on the other hand feel a bit more unsafe after dark, but never enough to avoid going outside. I also found that women feel shame over their pre-conceptions of men’s crime towards women. Men were mostly scared of assault and robbery while women are mostly scared of sexual assault, and their fears mostly derive from media and experiences people close to them have had. / Syftet med denna studie är att få en bättre förståelse över var människor är rädda kan hända dem om de är ute när det är mörkt. Många kvantitativa studier har genomförts angående rädsla för brott för att kunna kvantifiera samt generalisera resultaten till en hel population. Detta resulterar i en förlust av djupet i individers rädslor kring att bli utsatta för brott. Jag har valt att forska om just det. Valda teorier är ”göra genus” och ”ideella offer” och jag har intervjuat 8 individer angående vad de är rädda för, varför de är rädda för det, vart de tror denna rädsla kommer ifrån samt andra känslor associerade med det. I min analys kan vi se att det finns en stor skillnad mellan vad män och kvinnorna i denna studie är rädda för. Kvinnorna var räddare än män till den punkten att de avstod från att gå ut under kvällar och nätter. Männen å andra sidan kände sig lite osäkrare när det var mörkt, men aldrig tillräckligt för att avstå från att gå ut. Jag fann även att kvinnor upplevde skam över deras fördomar mot mäns brott mot kvinnor. Män var främst rädda för misshandel och rån medan kvinnor var rädda för sexuella brott, och deras rädslor härstammade från media och erfarenheter individer nära dem hade upplevt.

Studiens syfte var att undersöka pressens rapportering gällande sexuellt våld. Särskilt fokus lades på hur pressen beskrev könstillhörighet, etnicitet och rättsväsendet. Vi undersökte även pressens rapportering i relation till Nils Christies teori om ideala offer. Detta studerades genom en kritisk diskursanalys och i studien har vi analyserat 100 artiklar om sexuellt våld från fyra rikstäckande svenska tidningar under perioden 1 april 2009 till 1 april 2016. Analysen resulterade i att tre övergripande diskurser identifierades. Dessa diskurser valde vi att benämna gärningspersonen som kalkylerande och manipulativ, brottsoffrens utsatthet och rättsväsendets brister. Resultaten visade att såväl gärningspersoner som offer beskrevs stereotypt i största delen av materialet och att könstillhörighet ofta var centralt i dessa beskrivningar. Vi fann också att rättsväsendet ifrågasattes och ofta framställdes på ett negativt sätt. De viktigaste slutsatserna var att stereotypa framställningar, makt och nyhetsvärde var närvarande i pressens rapporteringar. / Title: Sexual violence – as described in the Swedish press The purpose of this study was to examine the press coverage concerning sexual violence. Particular focus was placed upon the descriptions of gender, ethnicity and the justice system. Furthermore we did also examine the press coverage in relation to Nils Christies theory of ideal victims. This was examined by the use of critical discourse-analysis and in the study we analyzed 100 articles concerning sexual violence taken from four swedish nationwide issued magazines during a period dating from 1st of April 2009 until 1st of April 2016. The analysis resulted in the identification of three overall discourses which we chose to name the calculating and manipulative perpetrator, the vulnerable victim and judicial shortcomings. The results showed that both perpetrators and victims were described in a stereotypical way throughout most of the material and that gender often were a central part of these descriptions. We also found that the justice system were questioned and often portrayed in a negative way. The most important conclusions were that stereotypical portraying, power and newsworthiness were present in the press coverage.

The aim of this essay was to examine how crime victims are portrayed in the Swedish newspapers Dagens Nyheter and Aftonbladet. Previous research has shown that the media tends to focus on the dramatic aspect of a criminal incident, and the victim is often portrayed in a positive way and the perpetrator in a negative. The material of this essay consisted of twelve news articles from four different murder cases, which has been analyzed with a content analysis. The theoretical points of this essay were the theory about The ideal victim and The framing theory. The results from the analysis showed that crime victims are often portrayed as innocent and in a positive way. Although, if the victim used to have a deviant behavior, he was portrayed in a more negative way. The conclusions of this essay were that the two newspapers portrayed the victims fairly similarly and focused on the positive characteristics of the crime victim. In general, Aftonbladet had a more descriptive and dramatic portrayal of the victim than Dagens Nyheter. / Syftet med denna uppsats var att närmare studera hur brottsoffer gestaltades i de svenska tidningarna Dagens Nyheter och Aftonbladet. Tidigare forskning har visat på att media tenderar att fokusera på dramatiken i händelsen där offer ofta gestaltas som positiva och gärningspersoner som negativa. Uppsatsens material bestod av tolv nyhetsartiklar från fyra olika mordfall som analyserades med en innehållsanalys. Uppsatsens teoretiska utgångspunkter var teorin om det ideala offret och gestaltningsteorin. Resultatet från analysen visade att brottsoffren till stor grad gestaltades som positiva och oskyldiga i nyhetsartiklarna. Däremot om offret sen tidigare hade ett avvikande beteende gestaltades personen på ett mer negativt sätt. Slutsatserna från uppsatsen var att båda tidningarna gör relativt lika gestaltningar där fokuset ligger på brottsoffrets positiva egenskaper. Aftonbladet gestaltade i överlag brottsoffren mer beskrivande och dramatiskt än vad Dagens Nyheter gjorde.

This qualitative study highlights the fact that sexual abuse is considered a social problem. However, few are disclosing their experiences of sexual abuse during childhood, and although children tell, it is difficult to regard them as credible victims. Our aim with this study is to gain an understanding through adults stories about the sexual abuse they were exposed to during their childhood. In order to achieve this purpose, we have analyzed autobiographies written by adults, who during their childhood have become sexually exposed. The study resulted in the problem of considering children as victims, before the abuse's disclosure but also after. The children were seen, in the cases studied, not as credible due to the perpetrator's identity. This study also found that the children did not report their experiences of sexual abuse due to factors such as shame and normalization. The study thus found that sexual abuse against children is complex and so is the view of the children as victims and their silence.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ innehållsanalys om sexuellt våld i nyhetsmedia. Syftet med uppsatsen är att belysa hur nyhetsmedia konstruera bilder av kvinnor och män som har varit utsatta för, vad de valda dagstidningarna, rubricerar som våldtäkt samt att undersöka hur begreppet våldtäkt används i de utvalda artiklarna. Urval och empiri består 21 artiklar från fyra valda dagstidningar: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Uppsatsen genomsyras av tre teoretiska perspektiv: socialkonstruktivism, viktimisering och dagordningsteorin. Uppsatsens centrala resultat är att våldtäktsmyter om både våldtäktsoffer och våldtäkter är utbredda på olika sätt i samhället. Både uttalanden som bekräftar såväl som motsäger våldtäktsmyter återfinns i artiklarna. Resultatet är spretigt och visar att sexuellt våld är ett tämligen komplext och svårfattligt begrepp samt ämne. Det har uppdagats att våldtäktsoffer konstrueras på olika sätt i artiklarna men att bekräftande av våldtäktsmyter inte är dominerande. Därav är den mest betydelsefulla slutsatsen av uppsatsen att resultatet pekar på en positiv förändring av hur offer för sexuella övergrepp och/eller våldtäkter framställs i nyhetsmedia. / This study is a qualitative content analysis about sexual violence in news media. The study aims to illustrate how news media construct portrayals of women and men that have been victims of, what the selected newspapers define as rape. The study also intended to analyse how the term rape is used in the selected articles. The empirical data consist of 21 articles, selected from four Swedish newspapers: Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. Three theore-tical perspectives have been used throughout the study: social constructivism, victimology and agenda theory. The results has shown that society's perception regarding rape victims and rape are influenced by well known rape myths. Both confirmative as contradictory comments connected to rape myths are to be found in the articles. The results has no given patterns, which shows the complexity and obscurity in the subject of sexual violence. In addition, the results have displayed that rape victims are constructed in different ways in the articles. Our conclusion is that it seems to be a positive progress in development about how victims of sexual assaults and/or rape are portrayed in news media.

Syftet med studien var att undersöka hur svensk dagsmedia framställer mordoffer som har kopplingar till kriminella nätverk och analysera hur den framställningen skiljer sig från hur andra, utomstående mordoffer drabbade av gängrelaterat våld beskrivs. Studien genomfördesi form av en kvalitativ innehållsanalys där 26 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserades. Resultatet av studien visade att media främst framställer gängkriminella mordoffer på ett negativt sätt genom att lyfta fram de kriminella delarna av offrets liv, till exempel de brott som mordoffret begått och vilka kopplingar mordoffret hade till andra kriminella. Detta skiljer sig från framställningen av utomstående, oskyldigt drabbade mordoffer där media istället främst beskriver hur mordoffret var som person och framhäver de positiva sakerna med offrets liv / The purpose of this study has been to investigate how Swedish news media portray murdervictims who have connections to criminal networks and to analyze how that representation differs from how other, "innocent" victims of murder exposed to gang-related violence are described. The study analyzed 26 news articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen by using a qualitative content analysis. The results of the study showed that the media mainly present criminal murder victims in a negative way by highlighting the criminal parts of the victim's life, such as the crimes they committed and what connections they had to other criminals. This differs from the portrayal of innocent murder victims where media mainly focuses on how the murder victim was percieved as a person and highlights the positive things about the victim's life.

The purpose of the essay is to investigate how the media portrays victims of deadly violence and the perpetrators who committed these acts. A particular emphasis on fatal partner and family violence is taken into account for a narrower but more precise focus. The study is characterized by a qualitative investigation with a thematic analysis as a method. The thematization of the analysis is also gradually worked through due to the application of the theory of the ideal victim to the study. The main recurring themes found are descriptions of victims and perpetrators' gender and abuses in connection with the deadly violence they endured or inflicted. In this study it becomes clear that there are clear differences between victims and perpetrators depending on if they are male or female. Women are often described as victims even if they are the perpetrator in question, the males are described as perpetrators even if they themselves are victims. / Uppsatsens syfte är att undersöka hur media porträtterar offer för dödligt våld samt de gärningspersoner som begått dessa handlingar. En särskild betoning av dödligt partner- och familjevåld tas i beaktning för ett snävare men mer preciserat fokus. Studien genomsyras av en kvalitativ undersökning med en tematisk analys som metod. Analysens tematisering arbetas även successivt in med anledning av teorin om det ideala offrets applicering på studien. De främst återkommande temana som återfunnits är beskrivningar av offer och gärningspersoners kön och missförhållanden i samband med det dödliga våld de utstått eller utfärdat. I denna studie framkommer det att det finns tydliga skillnader gällande gärningspersoner och brottsoffer beroende på om de är män eller kvinnor. Kvinnor beskrivs ofta som offer även om de själva varit gärningspersonen i fråga, männen beskrivs som gärningspersoner även om de själva varit brottsoffer. / <p>2023-04-13</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att utforska socialtjänstens arbete med brottsoffer i Sverige enligt 5 kapitlet 11 § i socialtjänstlagen. I studien undersöktes hur socialsekreterare definierar brottsoffer samt hur de bedömer och prioriterar offrens behov. Det har också varit centralt att studera hur socialsekreterare tolkar och förstår regleringen av socialtjänstens ansvar för brottsoffer. Kvalitativa intervjuer med 18 socialarbetare är grunden för studien. Analysen av socialtjänstens arbete med brottsoffer baseras på ovan nämnda intervjuer. Intervjuerna analyseras med hjälp av rättssociologiska teorier. För att illustrera hur socialsekreterare definierar brottsoffer har teorier om brottsoffer använts i analysen. Studien visar att ett brottsoffer måste vara oskyldig, svag och lida av brottet för att personen skall definieras som brottsoffer av socialsekreterarna. Socialsekreterarna har dock olika prioriteringar. Vissa socialsekreterare baserar sin bedömning efter varje enskilt fall, medan andra socialsekreterare anser att det är specifika målgrupper som ska få hjälp av socialtjänsten. Undersökningen visar också att de brottsoffergrupper som främst får hjälp inom socialtjänsten kvinnor och barn som fallit offer för våld i nära relationer. Stöd till brottsoffer som ges genom socialtjänstens arbete är ofta i syfte för att anpassa de kvinnor och barn som utsätts för våld, såsom kvinnojourer, rådgivning och ekonomiskt stöd.</p> / <p>The purpose of this essay is to explore the social services work with crime victims in Sweden, according to Chapter 5, § 11 of the Social Services Act. The study examined how social workers define the victim and assessing and prioritizing victims' needs. It has also been central to study how social workers interpret and understand the regulation of social services responsible for crime victims. Qualitative interviews with 18 social workers is the basis for the study. The analysis of the social services work with victims based in the above-mentioned interviews. The interviews analyzed using the sociology of law theory. To illustrate how social workers define victims of crime have theories of crime victims been used in the analysis.</p><p>The study shows that a crime victim must be innocent, weak and suffering from the crime to be defined as crime victims by social secretaries. Social workers do, however, different priorities. Some are based on an assessment of each individual victims need help, while others believe that the specific target groups will be using social services. The study also indicates that the groups which mainly receive help in the social services are victims of violence women and children. Assistance to victims in the social services designed to adapt the groups exposed to violence against women and children, such as women’s shelters, counseling and financial help.</p>