Att den organiserade brottsligheten ökat och blivit ett allt vanligare fenomen i Sverige kan inte undgått många. I stort sett dagligen under 2023 har det rapporterats om skjutningar, sprängningar och andra våldsdåd vilka kunnat härröras till konflikter mellan olika kriminella grupperingar och nätverk. Något som noterats av exempelvis Polismyndigheten är att antalet kvinnor involverade i den organiserade brottsligheten även tycks öka. Kvinnornas roller i gängen och nätverken har vuxit sig starkare och begrepp som goa och gröna gummor har uppmärksammats under senare tid. Kvinnornas delaktighet i de kriminella nätverken och gängen kan dock inte noteras nämnvärt i brottsstatistiken eller i en ökning av antalet lagföringsbeslut. Hur kan det se ut så trots att kvinnornas kriminalitet tycks öka och bli grövre?  Kvinnorabatt och den rosa lagboken är båda benämningar på den kritiserade positiva juridiska särställning som kvinnor sägs erhålla.  Syftet med arbetet har varit att undersöka den eventuella existensen av den rosa lagboken samt hur den kvinnliga kriminaliteten eventuellt påverkas av en särbehandling. Den rosa lagboken och kvinnors delaktighet i kriminella gäng och nätverk är relativt outforskade områden inom juridiken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag delvis frångått en klassik juridisk metod för att i stället använda mig av rättanalytisk och rättssociologisk metod. För att uppnå resultat och föra forskningsläget framåt har jag använt mig av en stor bredd i valet av material.  Några av de faktorer som ligger till stöd för att en kvinnlig särbehandling föreligger är att kvinnor mer sällan döms till fängelse och i de fall en kvinna döms till fängelse blir ofta straffet kortare jämfört med en man som begått samma brott, kvinnor döms även procentuellt oftare till rättspsykiatrisk vård jämfört med män.  I arbetet presenteras flera olika teorier och förklaringar till varför kvinnor särbehandlas juridiskt. Dels presenteras teorin om att kvinnor i större utsträckning skulle omfattas av det förmildrande omständigheterna och i mindre utsträckning av de försvårande i 29 kap. brottsbalken (1962:700) (BrB). En sådan särbehandling skulle då kunna anses ha lagstöd och därmed vara legitim. Ytterligare teorier som presenteras bygger på idén av att domare och övriga aktörer inom rättsväsendet påverkas av stereotypa föreställningar, förutfattade meningar och bias vilket resulterar i en positiv särbehandling av kvinnor, något som inte kan betraktas som juridiskt berättigat.  Resultatet visar på att flera grupper inom rättskedjan, medvetet eller omedvetet, påverkas av en gärningspersons kön, något som bekräftar idén om att den rosa lagboken de facto existerar och används inom svensk rätt.

Dödsskjutningar har ökat markant i Sverige under de senaste tio åren och gängkriminaliteten blir allt mer utspridd i samhället. Ämnet är högaktuellt i media och det rapporteras dagligen om nya händelser och aspekter av fenomenet. Det är ett ämne som väcker starka känslor och åsikter och engagerar såväl politiker och journalister som den allmänna befolkningen. Syftet med denna studie är att genom en diskursanalys undersöka hur dödsskjutningar framställs i svenska nyhetstidningar med olika ideologiska inriktningar under åren 2020-2023. Kritisk diskursanalys utgör studiens övergripande teoretiska och metodologiska ansats, där det tidigare suppleras med det teoretiska begreppsparet encoding/decoding. Fyra tidningar med olika uttalade ideologier har analyserats: Aftonbladet, Expressen, Fria Tider och Proletären. Studiens resultat visar att samtliga tidningar framställer dödliga skjutningar på ett dramatiskt sätt genom ett effektfullt språkbruk, samt att gärningspersonerna beskrivs som unga män i kriminella miljöer. Resultatet påvisar även att tidningarna synliggör sina respektive ideologier i olika utsträckning, då Fria Tider och Proletären speglar sina ideologier i högre grad än Aftonbladet och Expressen. Detta blir tydligt bland annat genom vilka ord som används i artiklarna, samt vilken typ av åtgärder man förespråkar för att motverka gängkriminaliteten och dödsskjutningarna. Sammanfattningsvis föreslår studien att svensk media i viss mån uttrycker en delad diskurs om dödsskjutningarna, men även att fenomenet färgas i relation till tidningarnas uttryckta ideologier, där tidningarna på politikens ytterkanter sticker ut mest.

This paper intends to examine how two newspapers, one local and one national newspaper, reported the gang-related homicides in Malmo in 2011, and compares these two news reports to see if there are any similarities and differences. Another aspect of this study is to elucidate how these two newspapers constitute Malmo as a city.Fairclough’s critical discourse analysis is applied in this study, where I analyze the two newspapers’ news coverage based on their content. The content is analyzed by studying the text’s vocabulary, grammar, cohesion, structure, transitivity and modality.One similarity is the use of objective modalities, where both newspapers have a tendency to make interpretations and speculations as fact. Another similarity is that both Sydsvenskan and Dagens Nyheter make use of repetitive words and sentences, which aims to highlight the message that Malmo is an unsafe city as well as to attract the reader’s attention.

Inledningen visar att skjutningar och gängkriminalitet är ett komplext problem som blir allt större. Skjutningar har ökat med 40% under 2022. Det har blivit lättare att få tag på vapen vilket är en av de bidragande faktorerna till att skjutningarna ökar men även på grund av att hämnden mellan de kriminella gängen ökar. Media har makten att producera fakta till omvärlden, de är med och skapar synen människan har på olika fenomen. Syftet med studien var att skapa kunskap och synliggöra hur media som aktör är medskapare till hur skjutningar och gängkriminalitet framställs. Teori och metod som användes för studien var diskursanalys med Bolander & Fejes (2019) diskursanalytiska verktyg med en utgångspunkt i retoriska resurser. Resultatet ledde till fem olika teman utifrån de retoriska resurserna ”Tid och plats- när sker det?”, ”Vittnen- deras berättelser”, ”Experter- legitimerar och förklarar problematiken”, ”Måltavla- Vilka är det?” och ”Typ av skjutningar”. Slutsatsen är att det finns en stor problematik kring skjutningar och gängkriminalitet. Media är med och bidrar till att sprida kunskap genom att ta in experter på ämnet. Samt att kriminaliteten gått ner i åldrarna och att rekrytering av ungdomar ökar till de kriminella miljöerna.

Studien syftar till att undersöka risk- och skyddsfaktorer för ungdomar som riskerar att drasin i gängkriminalitet. För att besvara syftet gjordes en kvalitativ litteraturstudie, där vi gjorde ett urval av artiklar med hjälp av inklusions- och exklusionskriterier. De huvudsakliga riskfaktorerna som framkom i studien var familj, skola, umgänge, individuella faktorer samt problembeteenden och neuropsykiatriska diagnoser. Studien visade att huvudsakliga skyddsfaktorer var, familj, skola och individuella faktorer. En slutsats i studien är att mycket resurser, insatser och personal bör läggas på förebyggande arbete i skolan. Därefter är samverkan mellan olika samhällsaktörer centralt för att kunna arbeta med de olika riskfaktorer som finns i huvudområdena. En annan slutsats är att det är många olika faktorer som påverkar risken för individen att rekryteras in i gängkriminalitet. Det handlar om samhälleliga faktorer såsom skolsituation, men även faktorer närmare individen såsom familj och vänner. Till sist även de faktorer som ligger närmast individen, det vill säga diagnoser och personlighetsdrag hos individen. Mer forskning behövs på detta område så att tydliga mönster kan identifieras gällande risk- och skyddsfaktorer. Det ger oss en tydlig bild över hur det förebyggande arbetet i sin tur bör gå tillväga för att stoppa det dödliga våldet från gängkriminaliteten och säkra samhället.

This essay examines the government´s proposition regarding security zones as a new element in the crime prevention discourse. The study aims to identify, through an analysis of the proposition, what the problem is represented to be and why the measure is considered necessary. To implement this, Bacchis WPR-approach is used, an established method for discourse analysis. The proposition is also analyzed by a political science theory called strain theory, to examine if the proposition and the crime prevention discourse is reflected by a theoretical perspective. Sweden has found itself in a situation of increased violence and crime, described by the government as threatening the system, which is one reason for the emergence of the legislative proposal on security zones. The results showed that the problem is related to criminal gangs who are active in certain areas, specifically socially disadvantaged areas with lower socioeconomic status. Gang-related crime evolves and creates insecurity in society and the security zones seems not to prevent crime on its own, but needs a combination of other measures for reaching the goal. The results also showed that strain theory provides support for the discourse and the problem representation.

No description available.

Gängkriminaliteten är ett växande fenomen och tillika ett centralt ämne för dagens kriminalpolitiska debatt. De kriminella nätverken rekryterar allt fler och yngre individer, och deras våldsbaserade framfart drabbar såväl egna medlemmar som övriga samhällsmedborgare. Det krävs ett gediget arbete för att komma åt problematiken, och på individnivå visar en sammantagen beskrivning svårigheterna med att lämna kriminella nätverk. Aktuell, kvalitativ studie syftar till att undersöka vilka motiverande faktorer som frivårdens personal upplever är centrala för individer som ämnar lämna kriminella nätverk, samt hur och i vilken utsträckning frivården arbetar med dessa faktorer. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio deltagare, alla anställda på frivårdskontor runt om i Sverige. De motiverande faktorer (och tillhörande arbete) som framställs som centrala för avhopparprocessen resulterar i tre övergripande kategorier; negativa konsekvenser, prosociala relationer samt psykosocial mognad. Inom ramen för resultat och analys framträder också frivårdens utmaningar gällande arbetet med aktuell målgrupp, vilka lyfts upp i ett separat avsnitt. Tid, resurser, samverkan och timing visar sig vara avgörande för att få klienterna att byta riktning. Flera av resultaten kan ställas i paritet med tidigare forskning, andra berör viktiga aspekter att ta fasta på för framtiden. / <p>2021-01-13</p>

The purpose of this study is to analyze how Swedish daily newspapers publish an ethnocentric/orientalistic discourse relating to gang crimes in Sweden. The purpose of this study is to analyze how criminal gangs are portrayed in Swedish daily newspapers.This is achieved by analyzing the articles published by Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. Following an extensive data collection process the discourses gathered are analysed with the help of the social constructionist theory and Orientalism developed by Edward Said. The findings show that Swedish daily newspapers publish articles with problematic statements towards people of different ethnicities than Swedish in the publications regarding gang related crimes. The premise of the statements was that Sweden has a problem with gang related crimes due to imigration. We've found that the press, by publishing these statements, not only normalises but also constructs a reality where non-ethnic Swedes are portrayed as criminals. The published articles were also constructing an idea that rap music is related to the exponential rise of gang crimes in Sweden. Overall this study's contribution has been to shine a light on the ethnocentric and problematic assumptions published by the press. The publications are made without a consideration towards how this normalizes ethnic separation in not only their articles but also our reality. / <p>2021-06-02</p>

The purpose of this study is to analyze how Swedish daily newspapers publish an ethnocentric/orientalistic discourse relating to gang crimes in Sweden. The purpose of this study is to analyze how criminal gangs are portrayed in Swedish daily newspapers.This is achieved by analyzing the articles published by Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. Following an extensive data collection process the discourses gathered are analysed with the help of the social constructionist theory and Orientalism developed by Edward Said. The findings show that Swedish daily newspapers publish articles with problematic statements towards people of different ethnicities than Swedish in the publications regarding gang related crimes. The premise of the statements was that Sweden has a problem with gang related crimes due to imigration. We've found that the press, by publishing these statements, not only normalises but also constructs a reality where non-ethnic Swedes are portrayed as criminals. The published articles were also constructing an idea that rap music is related to the exponential rise of gang crimes in Sweden. Overall this study's contribution has been to shine a light on the ethnocentric and problematic assumptions published by the press. The publications are made without a consideration towards how this normalizes ethnic separation in not only their articles but also our reality.Nyckelord: gängkriminalitet, / <p>2021-06-02</p>