Att den organiserade brottsligheten ökat och blivit ett allt vanligare fenomen i Sverige kan inte undgått många. I stort sett dagligen under 2023 har det rapporterats om skjutningar, sprängningar och andra våldsdåd vilka kunnat härröras till konflikter mellan olika kriminella grupperingar och nätverk. Något som noterats av exempelvis Polismyndigheten är att antalet kvinnor involverade i den organiserade brottsligheten även tycks öka. Kvinnornas roller i gängen och nätverken har vuxit sig starkare och begrepp som goa och gröna gummor har uppmärksammats under senare tid. Kvinnornas delaktighet i de kriminella nätverken och gängen kan dock inte noteras nämnvärt i brottsstatistiken eller i en ökning av antalet lagföringsbeslut. Hur kan det se ut så trots att kvinnornas kriminalitet tycks öka och bli grövre?  Kvinnorabatt och den rosa lagboken är båda benämningar på den kritiserade positiva juridiska särställning som kvinnor sägs erhålla.  Syftet med arbetet har varit att undersöka den eventuella existensen av den rosa lagboken samt hur den kvinnliga kriminaliteten eventuellt påverkas av en särbehandling. Den rosa lagboken och kvinnors delaktighet i kriminella gäng och nätverk är relativt outforskade områden inom juridiken. För att besvara uppsatsens syfte och frågeställningar har jag delvis frångått en klassik juridisk metod för att i stället använda mig av rättanalytisk och rättssociologisk metod. För att uppnå resultat och föra forskningsläget framåt har jag använt mig av en stor bredd i valet av material.  Några av de faktorer som ligger till stöd för att en kvinnlig särbehandling föreligger är att kvinnor mer sällan döms till fängelse och i de fall en kvinna döms till fängelse blir ofta straffet kortare jämfört med en man som begått samma brott, kvinnor döms även procentuellt oftare till rättspsykiatrisk vård jämfört med män.  I arbetet presenteras flera olika teorier och förklaringar till varför kvinnor särbehandlas juridiskt. Dels presenteras teorin om att kvinnor i större utsträckning skulle omfattas av det förmildrande omständigheterna och i mindre utsträckning av de försvårande i 29 kap. brottsbalken (1962:700) (BrB). En sådan särbehandling skulle då kunna anses ha lagstöd och därmed vara legitim. Ytterligare teorier som presenteras bygger på idén av att domare och övriga aktörer inom rättsväsendet påverkas av stereotypa föreställningar, förutfattade meningar och bias vilket resulterar i en positiv särbehandling av kvinnor, något som inte kan betraktas som juridiskt berättigat.  Resultatet visar på att flera grupper inom rättskedjan, medvetet eller omedvetet, påverkas av en gärningspersons kön, något som bekräftar idén om att den rosa lagboken de facto existerar och används inom svensk rätt.

Dödsskjutningar har ökat markant i Sverige under de senaste tio åren och gängkriminaliteten blir allt mer utspridd i samhället. Ämnet är högaktuellt i media och det rapporteras dagligen om nya händelser och aspekter av fenomenet. Det är ett ämne som väcker starka känslor och åsikter och engagerar såväl politiker och journalister som den allmänna befolkningen. Syftet med denna studie är att genom en diskursanalys undersöka hur dödsskjutningar framställs i svenska nyhetstidningar med olika ideologiska inriktningar under åren 2020-2023. Kritisk diskursanalys utgör studiens övergripande teoretiska och metodologiska ansats, där det tidigare suppleras med det teoretiska begreppsparet encoding/decoding. Fyra tidningar med olika uttalade ideologier har analyserats: Aftonbladet, Expressen, Fria Tider och Proletären. Studiens resultat visar att samtliga tidningar framställer dödliga skjutningar på ett dramatiskt sätt genom ett effektfullt språkbruk, samt att gärningspersonerna beskrivs som unga män i kriminella miljöer. Resultatet påvisar även att tidningarna synliggör sina respektive ideologier i olika utsträckning, då Fria Tider och Proletären speglar sina ideologier i högre grad än Aftonbladet och Expressen. Detta blir tydligt bland annat genom vilka ord som används i artiklarna, samt vilken typ av åtgärder man förespråkar för att motverka gängkriminaliteten och dödsskjutningarna. Sammanfattningsvis föreslår studien att svensk media i viss mån uttrycker en delad diskurs om dödsskjutningarna, men även att fenomenet färgas i relation till tidningarnas uttryckta ideologier, där tidningarna på politikens ytterkanter sticker ut mest.

This paper intends to examine how two newspapers, one local and one national newspaper, reported the gang-related homicides in Malmo in 2011, and compares these two news reports to see if there are any similarities and differences. Another aspect of this study is to elucidate how these two newspapers constitute Malmo as a city.Fairclough’s critical discourse analysis is applied in this study, where I analyze the two newspapers’ news coverage based on their content. The content is analyzed by studying the text’s vocabulary, grammar, cohesion, structure, transitivity and modality.One similarity is the use of objective modalities, where both newspapers have a tendency to make interpretations and speculations as fact. Another similarity is that both Sydsvenskan and Dagens Nyheter make use of repetitive words and sentences, which aims to highlight the message that Malmo is an unsafe city as well as to attract the reader’s attention.

Inledningen visar att skjutningar och gängkriminalitet är ett komplext problem som blir allt större. Skjutningar har ökat med 40% under 2022. Det har blivit lättare att få tag på vapen vilket är en av de bidragande faktorerna till att skjutningarna ökar men även på grund av att hämnden mellan de kriminella gängen ökar. Media har makten att producera fakta till omvärlden, de är med och skapar synen människan har på olika fenomen. Syftet med studien var att skapa kunskap och synliggöra hur media som aktör är medskapare till hur skjutningar och gängkriminalitet framställs. Teori och metod som användes för studien var diskursanalys med Bolander & Fejes (2019) diskursanalytiska verktyg med en utgångspunkt i retoriska resurser. Resultatet ledde till fem olika teman utifrån de retoriska resurserna ”Tid och plats- när sker det?”, ”Vittnen- deras berättelser”, ”Experter- legitimerar och förklarar problematiken”, ”Måltavla- Vilka är det?” och ”Typ av skjutningar”. Slutsatsen är att det finns en stor problematik kring skjutningar och gängkriminalitet. Media är med och bidrar till att sprida kunskap genom att ta in experter på ämnet. Samt att kriminaliteten gått ner i åldrarna och att rekrytering av ungdomar ökar till de kriminella miljöerna.

Gängkriminaliteten är ett växande fenomen och tillika ett centralt ämne för dagens kriminalpolitiska debatt. De kriminella nätverken rekryterar allt fler och yngre individer, och deras våldsbaserade framfart drabbar såväl egna medlemmar som övriga samhällsmedborgare. Det krävs ett gediget arbete för att komma åt problematiken, och på individnivå visar en sammantagen beskrivning svårigheterna med att lämna kriminella nätverk. Aktuell, kvalitativ studie syftar till att undersöka vilka motiverande faktorer som frivårdens personal upplever är centrala för individer som ämnar lämna kriminella nätverk, samt hur och i vilken utsträckning frivården arbetar med dessa faktorer. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med tio deltagare, alla anställda på frivårdskontor runt om i Sverige. De motiverande faktorer (och tillhörande arbete) som framställs som centrala för avhopparprocessen resulterar i tre övergripande kategorier; negativa konsekvenser, prosociala relationer samt psykosocial mognad. Inom ramen för resultat och analys framträder också frivårdens utmaningar gällande arbetet med aktuell målgrupp, vilka lyfts upp i ett separat avsnitt. Tid, resurser, samverkan och timing visar sig vara avgörande för att få klienterna att byta riktning. Flera av resultaten kan ställas i paritet med tidigare forskning, andra berör viktiga aspekter att ta fasta på för framtiden. / <p>2021-01-13</p>

The purpose of this study is to analyze how Swedish daily newspapers publish an ethnocentric/orientalistic discourse relating to gang crimes in Sweden. The purpose of this study is to analyze how criminal gangs are portrayed in Swedish daily newspapers.This is achieved by analyzing the articles published by Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. Following an extensive data collection process the discourses gathered are analysed with the help of the social constructionist theory and Orientalism developed by Edward Said. The findings show that Swedish daily newspapers publish articles with problematic statements towards people of different ethnicities than Swedish in the publications regarding gang related crimes. The premise of the statements was that Sweden has a problem with gang related crimes due to imigration. We've found that the press, by publishing these statements, not only normalises but also constructs a reality where non-ethnic Swedes are portrayed as criminals. The published articles were also constructing an idea that rap music is related to the exponential rise of gang crimes in Sweden. Overall this study's contribution has been to shine a light on the ethnocentric and problematic assumptions published by the press. The publications are made without a consideration towards how this normalizes ethnic separation in not only their articles but also our reality. / <p>2021-06-02</p>

The purpose of this study is to analyze how Swedish daily newspapers publish an ethnocentric/orientalistic discourse relating to gang crimes in Sweden. The purpose of this study is to analyze how criminal gangs are portrayed in Swedish daily newspapers.This is achieved by analyzing the articles published by Dagens Nyheter, Expressen and Aftonbladet. Following an extensive data collection process the discourses gathered are analysed with the help of the social constructionist theory and Orientalism developed by Edward Said. The findings show that Swedish daily newspapers publish articles with problematic statements towards people of different ethnicities than Swedish in the publications regarding gang related crimes. The premise of the statements was that Sweden has a problem with gang related crimes due to imigration. We've found that the press, by publishing these statements, not only normalises but also constructs a reality where non-ethnic Swedes are portrayed as criminals. The published articles were also constructing an idea that rap music is related to the exponential rise of gang crimes in Sweden. Overall this study's contribution has been to shine a light on the ethnocentric and problematic assumptions published by the press. The publications are made without a consideration towards how this normalizes ethnic separation in not only their articles but also our reality.Nyckelord: gängkriminalitet, / <p>2021-06-02</p>

Gang crime has been one of the most debated topics in the political debate in 2019-2020, where different descriptions, opinions and expressions have taken place in Swedish politics and news journalism. In the political debate, "immigrants", segregation and migration are often used together with gang crime. Through the language, “the gang criminal” is placed as an opposite to “the Swedish society” and is further understood as “the Others”. The purpose of this study is to draw attention of a possible order and regularity that is present in the political language that represents and presents gang crime, and thus study how gang crime as a social category is created and attributed to “truths” in the political debate. The issues that the study relates to are: Which objects, phenomena and concepts are linked to the phenomenon “gang criminals” in Swedish politics?, What meanings are ascribed to "the gang criminal" based on the different political perspectives that are articulated? and What are the implicit perspectives of the party leaders about the "gang criminal" and in what ways can it be interpreted as power? The starting points of the essay lean towards three critical theoretical perspectives that divide an applicant into analyzing unconscious and underlying discourses in systems and structures: poststructuralism, discourse theory and interactionism. The material basis consists of a party leader debate from Svt plays Agenda and five articles from Dagens Nyheter, one of Sweden's leading news magazines. The theories have both helped to structure and organize the empirical material, at the same time as they have helped to complicate and problematize it. I have used a qualitative approach that primarily values the meaning of what is produced, which has been central to the analysis itself. The conclusion shows how the language used in the party debate, despite the political differences, normalizes a discourse that maintains a "we" and/against "them" spirit and further legitimizes the news media's portrayal of "the immigrant" as a stranger in "the Swedish society".

Syftet med studien är att bidra med ökad och fördjupad förståelse för hur valda myndighetsdokument behandlar det brottsförebyggande arbetet relaterat till gängkriminalitet. Vi undersöker hur problemet representeras och hur bakgrund, orsaker och möjliga lösningar presenteras. Studien är baserad på kvalitativ metod och utgörs av en kritisk textanalys. Analysverktyget What’s the problem represented to behar bistått oss med analysfrågor, och analysen har sedan kopplats samman med några utvalda sociologiska teorier. Resultatet och slutsatserna i undersökningen är att det bristfälliga brottsförebyggande arbetet, som det beskrivs i svenska myndighetsrapporter, härleds till bristande samverkan, samarbete och icke kunskapsbaserat arbete. Dessa organisatoriska svårigheter har en effekt på bland annat utbredningen av kriminella nätverk, då de brottsförebyggande insatser och åtgärder som genomförs ej utvärderats tillräckligt. Framställningen av problemet riskerar orsaka stigmatisering och stämpling av människor i utsatta områden, och detta leder till svaga sociala band i samhället

This bachelor thesis aims to investigate how gang criminality is framed in the four largest morning and evening newspapers in Sweden. By conducting a qualitative content analysis of 24 news articles from June 1 to August 31, 2021, the thesis aims to answer the main research question on how gang criminality is framed in Swedish media through framing, rhetorical concepts and lexical choices in the chosen news articles. The analysis reveals that gang criminality is framed as a conflict that requires responsibility from certain actors, such as politicians and the police. Through identified rhetorical concepts such as ethos, pathos and logos, the frames have been exemplified and clarified. Journalists use quotes and interviews with actors such as politicians and police in their articles as a persuasion technique to strengthen for example the seriousness of the issue of gang criminality. The lexical choices used in relation to the actors who appear in the articles are mostly positive. The purpose of the study has been maintained by contributing material that shows that gang criminality is framed as a conflict that requires a type of responsibility, which is summarized as an issue in society that requires a solution, rather than for example an economical issue, which is rather surprising since the cost of crime in society is significant. With the study's contribution to the field of knowledge about the media's portrayal of gang crime, we hope to be able to contribute to the development of the subject in future research.