Abstract The purpose of this bachelor’s thesis (C-uppsats) is to analyse the Swedish governments 34-point programme, which contains measures for preventing gang criminality, to see if the government has addressed the theoretical perspective of social capital. The analysis will be conducted using the previously mentioned theoretical perspective. To make the analysis, two different interpretations of the theoretical perspective was combined into a theoretical analysis framework. Which contained the codes used for analysing the text material. The theoretical analysis framework contains the four most central elements from both the interpretations of the theoretical perspective, regarding social capitals effects on criminality, and has been filtered out and used in the analysis.  This thesis is designed as a case study and to conduct it, a qualitative analysis method has been used. Choosing this method has led to a more deep going analysis of the material. It has made it possible to observe interesting information between the written lines thanks to the thorough reading of all material, which is a part of the qualitative text analysis. The deductions made from the thesis analysis are as follows. The government has considered three of the four central elements of social capital that affects criminality. Which means they have taken social capital into account. The measures proposed for preventing gang criminality are also believed to work since the government addresses the theoretical perspective. This is backed up by both the theoretical perspective and by earlier studies. However, the fourth central element that the government has not addressed in their programme is negative social capital, which is an important element. They have not addressed the fact that negative social capital could lead to all their proposed measures of preventing gang criminality having the opposite effect. The proposed measures could increase the criminality or make it harder integrating the gang members back into “normal” society, thanks to the negative social capital.  Therefore, the government receives criticism at the end of the thesis for not addressing this central element in their programme. It is proposed that the government should rework the 34-point programme to also include a consideration of the negative social capital and to have some form of risk analysis in the programme as well. Just in case the proposed measures do not work, or if they increase gang criminality. At the very end of the thesis, possible subjects for further studying in the future are presented.

Gang-related crime and the increased deadly violence it has given rise to, is one of the most highlighted societal problems in our time. It is a recurring theme in public debates and it challenges the Swedish self-image as a successful welfare state. Considering that gang-related crime is a key voter issue of the upcoming 2022 elections, this study aims to explore Sweden's two largest parties', the Moderates and the Social Democrats, rhetoric ongang-related crime. This study focuses on central discourses by the parties and what effects these may have in vulnerable areas. Empirical data linked to gang-related crime has been collected from the parties' websites and social media, and Jönson's problem perspective has been applied to analyze and summarize the material. The results indicate that the parties' positions are based on preventive and punitive measures against gang members. The theoretical frame consists of critical discourse analysis and the concepts of labeling and territorial stigmatization, which in the study's analysis contribute with knowledge of how individuals, groups and neighborhoods are blamed for the causes of gang-related crime. The study's conclusion is that the political discourses reproduce and reinforce societal problems linked to gang-related crime. / Gängkriminalitet och det ökade dödliga våld det bidragit till är ett av de mest uppmärksammade samhällsproblem i vår tid. Det är ett återkommande tema i samhällsdebatter och utmanar den svenska självbilden som lyckad välfärdsstat. Då gängkriminalitet är en av de viktigaste väljarfrågorna inför det kommande valet 2022, syftar denna studie att undersöka Sveriges två största partier, Moderaternas och Socialdemokraternas, retorik kring gängkriminalitet. Denna studie fokuserar på partiernas centrala diskurser och vilka effekter dessa kan få för utsatta områden. Empiriskt material kopplat till gängkriminalitet har insamlats från partiernas hemsidor och sociala medier, och Jönsons problemperspektiv har använts för att analysera och summera materialet. Resultatet visar att partiernas ståndpunkter baseras på förebyggande och straffande åtgärder gentemot gängkriminella. Den teoretiska referensramen består av kritisk diskursanalys samt begreppen stämpling och territoriell stigmatisering som i studiens analys bidrar med kunskap om hur individer, grupper och bostadsområden blir skuldbelagda för gängkriminalitetens orsaker. Studiens slutsats är att de politiska diskurserna reproducerar samt förstärker sociala problem kopplat till gängkriminalitet.

In the aftermath of the conflict between motorcycle clubs Hells Angels and Bandidos in the 90´s, with shootings that resulted in many casulties it seems that they have been silent since then. When a new conflict between gangs from the suburbs emerge it seems that they had taken the place of the motorcycle clubs in news media as the worst criminals in Sweden. The fact that motorcycle clubs are larger in number and tend to more criminal activities than the suburban networks, this study aims to make a greater understanding of how the two types of gangs are constructed and their representation in news media in the year of 2019.  Studies shows that suburban gangs sprout from especially vulnarble areas, that have low income and are the most immigrant-dense areas in Sweden. On the opposit side of suburban gangs, the motorcycle clubs show more of swedish-born members. It is interesting to see what type of representation the two different gangs get in news media. And how the representation and the construction differs depending on which gang that is described.  To go deeper in the analysis we used a critical discourse analysis (CDA) as a tool to answer our aim of this studie. The result was not surprising as the suburban gangs were constructed more often as the Other and seen as a problem caused by the immigration wave of 2015. The motorcycle club members was constructed more as individuals caught in the moment and triggered for some reason on a personal level. Motorcycle clubs were also constructed as a brotherhood where you could find comradeship and a sense of family.

A frequent news feature today deals with gang crime. The problem of gang crime has emerged as one of the biggest societal challenges to deal with in modern times. News reporting can many times be received by the recipient casually without questioning the content of what is presented. The purpose of this study is to study how gang crime and the areas associated with it are presented in the newspaper media, as well as what effects this may have for residents in the areas that are often associated with gang crime. In this study, the newspaper media will be represented by Dagens Nyheter and Aftonbladet. The research questions answered in the study are "How is gang crime presented in Dagens Nyheter and Aftonbladet?" and "How are identities for areas and residents reproduced through this representation?". In order to answer the questions, discourse analysis has been used as a method for the study's approach. Discourse analysis has also been used as a theoretical approach together with the concepts of stigma and stereotypes. The study is based on Michael Foucault's (1993) view of discourse analysis.A majority of the newspaper articles that write about the phenomenon of gang crime showed a strong connection between drug trafficking, violence and shootings, as well as the relationship between gang crime and socioeconomically disadvantaged areas. Power is expressed in several different ways, in this study the portrayal of gang crime in the media has contributed to a stereotypical image of gang criminals and gang crime that spreads like rings on the water to others around who look or talk a certain way, or live in a certain area. The results of the study show that stigmatization of criminals and crime contributes to people of a certain ethnicity, gender and age who come from socio-economically vulnerable areas often being associated with gang criminals and gang crime. This is done through the mass media's creation and recreation of stereotypical images that come with news reporting which the majority of people accept without question.

Vi kommer i den här uppsatsen analysera Moderaternas och Socialdemokraternas kriminalpolitiska program från 2017 respektive 2018, utifrån ett ”vi och dom” perspektiv. I de flesta europeiska länder baseras segregationen på en uppdelning mellan ”vi” och ”dom”. Språk och tal relaterat till detta förstärker och återskapar uppdelningen samt föreställningar om vitas maktövertag. Vår mening är att det leder till en strukturell rasism som gör att föreställningar om människors inneboende olika värde cementeras i gemene person och effekten blir en ökad främlingsfientlighet i samhället. Politiken har ett stort ansvar i att forma människors föreställningsvärld och det är därför intressant att analysera hur just de politiska partierna formulerar sig utifrån en föreställning om ett ”vi” och ett ”dom” i samhället. Kriminalpolitik är ett politiskt område som rör upp känslor och den allmänna debatten runt kriminalitet har i stor utsträckning kopplats till migrations- och integrationsdebatten. Analysen är genomförd med hjälp av Carol Lee Bacchis (2009) verktyg för diskursanalys; ”What’s the problem represented to be?” (WPR), vilket har hjälpt oss tydliggöra den problemformulering som partierna kopplar kriminalitet till. Vi ser i de kriminalpolitiska programmen att det finns en tydlig koppling till föreställningen om ”vi och dom” och hur stora delar av programmen är uppbyggda efter denna logik. I stor utsträckning är det de utsatta områdena som får stå för de geografiska och rumsliga platser dit ”dom” knyts och det är sedan till dessa platser mycket av problemformuleringen kopplas. Moderaterna lägger i sitt program ett större fokus på ”invandraren” som ett hot medan Socialdemokraterna lägger större vikt på begreppet ”trygghet” som svensk norm. Genomgående i programmen förstås begrepp kopplade till subjektskategorin ”invandraren” som en del av problemformuleringen kring kriminalitet och begrepp kopplade till ”svenskhet som det eftersträvansvärda. De två partierna använder sig av ett språk vilket innehåller begrepp som för gemene person är laddat med olika värderingar och underförstådda antaganden.

No description available.

Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete med barn och ungdomar som befinner sig i gängkriminella miljöer och hur de uppfattar gynnsamma faktorer och hinder i sitt arbete. Kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare har gjorts. Handlingsutrymme, people-processing, people-changing, people-sustaining och social brottsprevention har använts i analysen. Resultatet visade att socialarbetarnas arbete med barn och ungdomar i gängkriminella miljöer innefattar arbete som faller innanför och ett som faller utanför uppdraget. Faktorer som ansågs gynnsamma var bland annat några utbildningar, handböcker, stöd från kollegor och chefer samt individuellt förvärvad kunskap. Hinder i arbetet innefattar bland annat ostrukturerade introduktioner, brist på utbildning, bristande insatser och en allmän kunskapsbrist samt bristen på kunskap och lämpliga insatser för målgruppen. De gynnsamma faktorerna kan även vara hinder såtillvida att även om de har kunskap om målgruppen är den inte tillräcklig, särskilt beträffande insatser vilket var studiens främsta fynd. / The aim of this study was to examine how social workers conduct their work with juveniles and young adults in gang-criminal environments based on their perception of favorable factors and obstacles. The applied method was qualitative interviews with six different social workers where the theoretical perspectives were discretion, people-processing, people-changing, people-sustaining and social crime prevention. The results revealed that their work includes both work within their professional duties, such as investigation and work outside of their duties, for instance supporting roles. In addition, the outcome shows favorable aspects that include training courses, manuals, independently gained knowledge and support from colleagues and supervisors. However, the obstacles were unstructured introductions, a lack of training, general lack of knowledge and efforts suitable for the target group. It became apparent that the success factors were also regarded as challenges and that the lack of knowledge, especially interventions, was the primary finding of the study.

Syftet med denna studie är att, genom en netnografisk undersökningsmetod, få en större inblick för hur gängrelaterade brott och den kriminella livsstilen porträtteras i musikgenren gangsterrap. Materialet som analyserats består av 25 låtar av fem olika svenska rapartister på den sociala medieplattformen Youtube. Studien inkluderar även en analys av publikens reaktioner och gensvar på musikens innehåll, genom en analys av kommentarsfälten. Genom en tematisk analysmetod för att analysera det insamlade materialet var det möjligt för oss att identifiera betydelsefulla teman. Vidare har analysen genomförts med stöd av tre teoretiska ramverk: intrycksstyrning, kultivationsteorin och symboliskt kapital. Studiens resultat visar att gangsterrappens musikinnehåll består av skildringar av våldsam karaktär, förhärligande av riskabelt beteenden samt diverse referenser som kan relateras till gängkriminalitet i verkligheten. Analysen visar även ett övervägande neutralt förhållningssätt av publiken gentemot våldsamma illustrationer, och kriminella aktiviteter tycks sällan ifrågasättas. / The aim of this study is to obtain a greater insight of how gang-related crime and the criminal lifestyle is portrayed in the music genre gangster rap. Through a netnographic research method, 25 songs by five different Swedish rap artists on the social media plattform Youtube have been analyzed. The study also includes an analysis of how the audience reacts and responds to the content of the music, by examining the comment sections. Using a thematic analysis as a method for analyzing the collected data allowed us to identify important or interesting themes. Furthermore, the analysis was carried out with the support of three theoretical frameworks: impression management, cultivation theory and symbolic capital. The study shows that the music content consists of occurring depictions of violent nature, glorification of risky behavior and various references that can be related to gang crime in real life. The analysis also shows a predominantly neutral approach from the audience towards violent imagery, and criminal activities rarely seem to be questioned.

In recent years, lethal gang-related gun violence has increased in Sweden. The aim of this study is to investigate how young adults perceive and manage risks in society. Additionally, the study aims to investigate the media's influence on young adults' awareness of risks, with focus on the increased deadly gang-related gun violence. Since gang-shootings are a relatively new risk in Sweden, there is a lack of previous research on the subject and it is therefore relevant to research further, from a risk sociology perspective. Previous research therefore contains studies that investigate other social contexts than young adults in Sweden. The study's theoretical frame of reference is based on Gidden's (1996) theory of the consequences of modernity, Beck's (2000) theory of the risk society, Douglas' (2002) "subjective immunity" and Kaspersons et al. (1988) theory about social amplification of risk. This study uses qualitative interviews to investigate unique and in-depth stories from a limited number of individuals. The result shows that individuals do not seem to be afraid of being exposed to the risk themselves but are concerned that others may be exposed to it. The results display that expert knowledge from politicians is needed, however, young adults lack full confidence in politicians. The individuals in this study are overwhelmed by the information that the media spreads about the risk. Furthermore, the individuals perceive the risks as less dangerous than they appear in the media. Young adults also felt that gang-related gun violence affected them more if they were geographically close to the events. / Under de senaste åren har det dödliga gängkriminella skjutvapenvåldet ökat i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna uppfattar och hanterar risker i samhället. Syftet är även att undersöka hur media påverkar unga vuxnas medvetenhet om risker. Detta görs med fokus på ökningen av det dödliga gängkriminella skjutvapenvåldet. Eftersom gängkriminella skjutningar är en relativt ny risk i Sverige saknas det tidigare forskning om ämnet och är därför relevant att undersöka vidare utifrån ett risksociologiskt perspektiv. Tidigare forskning har därför byggts upp utifrån studier som undersöker andra sociala kontexter än unga vuxna i Sverige. Studiens teoretiska referensram utgår från Giddens (1996) teori om modernitetens följder, Becks (2000) teori om risksamhället, Douglas (2002) begrepp “subjektiv immunitet” och Kaspersons et al. (1988) teori om social förstärkning av risker. Denna studie använder kvalitativa intervjuer för att undersöka unika och djupgående berättelser från ett mindre antal individer. Resultatet visar att individer inte verkar vara rädda för att själva bli utsatta för risken, men känner en oro över att andra kan utsättas för den. Resultatet visar på att expertkunskaper från politiker behövs, men att unga vuxna saknar fullt förtroende för politiker. Individerna i denna studie känner sig överväldigade av informationen som media sprider gällande risken. Detta verkar leda till en viss avtrubbning och får individerna att uppfatta risken som mindre än den framstår i media. På liknande sätt hanterar individer detta, genom att skapa distans till situationen. De unga vuxna upplevde även att gängskjutningar påverkade dem mer vid geografisk närhet till händelser.

Senaste årens ökning av det dödliga våldet kopplat till konflikter inom den kriminella miljön hargenererat i åtskilliga debatter och diskussioner i Sverige. Somliga menar att gängkriminalitetenär landets “nya terrorism”, och att den kriminalpolitiska riktningen behöver forma sig utifråndetta. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur ledarskribenter i svenskaledarartiklar framställer gängkriminalitet och kriminella nätverk respektive terrorism ochextremism från år 2015 till och med 2022, samt hur detta kan förstås och analyseras över tid.Med en teoretisk utgångspunkt i den goda fienden, hotbilder och alarmism samt influenser avtidigare forskning som bedrivits om medier och moralpanik så gjordes en tematisk analys avsammanlagt 128 svenska ledarartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet ochDagens Nyheter. De analytiska temana som skapades ur materialet var folkdjävlar och fiender,hotets karaktär och kriminalpolitisk kontext. Studiens analys förhöll sig till materialetskontinuitet och förändring över tid; och urskiljde således övergångar och förskjutningar därdiskursen om gängkriminalitet och kriminella nätverk gradvis närmade sig den om terrorism ochextremism. Studiens resultat identifierar kontexter och tidsperioder i ledarartiklarna därframställningen av dessa fenomen på olika sätt 1) skiljer sig från varandra 2) närmar sig varandraeller 3) överlappar varandra. Avslutningsvis så hänvisas studiens analytiska fynd till denteoretiska inramningen och belyser eventuella orsaker och konsekvenser av den påvisadediskursen.