Denna kvalitativa studie undersöker hur yrkesverksamma som inom verksamheter antingen möter eller fattar beslut om kvinnliga avhoppare, upplever sitt arbete. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades tematiskt. Syftet var att förminska kunskapsluckan som råder inom ämnet och belysa yrkesverksammas upplevelser av arbetet med kvinnliga avhoppare. Detta eftersom kvinnor i denna situation många gånger hamnar under samhällets radar och glöms bort, vilket gör att de bör uppmärksammas ytterligare. Studiens resultat har tolkats utifrån följande teorier; taxonomi teorin, teorin om sociala band samt åldergraderadeteorin om informell social kontroll. Resultatet visar att det föreligger en kvinnosyn i samhället som leder till att kvinnliga avhoppare betraktas som offer, vilket gör att de inte får tillgång till rätt insatser för sin kriminalitet. Yrkesverksamma inom fältet önskar även ett bättre och mer utvecklat arbete riktat mot kvinnliga avhoppare. Denna utveckling skulle innefatta en förbättrad samverkan, mer långsiktig finansiering samt en tydlig ansvarsfördelning i arbetet med avhoppare. Resultaten från denna studie kan vara till grund för framtida studier inom området eftersom det i nuläget saknas tillräcklig forskning inom en svensk kontext. Vidare forskning bör fokusera på skillnader mellan manliga och kvinnliga avhoppare för att undersöka om det behövs könsanpassade insatser för avhoppare. / This qualitative study examines how professionals who in their work either meet or make decisions about female defectors, experience their work. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were then analyzed thematically. The purpose was to reduce the knowledge-gap within the subject and to shed light on professionals experiences of working with female defectors. The reason behind this is because women in this situation often fall under society’s radar and are forgotten, which emphasizes why they should receive further attention. The result has been interpreted based on the following theories; the taxonomy theory, the theory of social ties and the age-graded theory of informal social control. The result shows that professionals felt that there is a perception of women in society that leads to female defectors only being seen as victims, which results in them not getting access to the right efforts for their criminality. Professionals in this field also wish for a more developed work aimed towards female defectors. This development would include improved collaboration, more long-term financing and a clear division of responsibilities in the work with defectors. The results of this study can contribute as the basis for future studies in this subject area due to the fact that there is not enough research in a Swedish context. Further research should focus on the differences between male and female defectors in order to investigate whether gender-specific interventions are needed for defectors.

Syftet med studien var att undersöka hur svensk dagsmedia framställer mordoffer som har kopplingar till kriminella nätverk och analysera hur den framställningen skiljer sig från hur andra, utomstående mordoffer drabbade av gängrelaterat våld beskrivs. Studien genomfördesi form av en kvalitativ innehållsanalys där 26 nyhetsartiklar från Aftonbladet och Expressen analyserades. Resultatet av studien visade att media främst framställer gängkriminella mordoffer på ett negativt sätt genom att lyfta fram de kriminella delarna av offrets liv, till exempel de brott som mordoffret begått och vilka kopplingar mordoffret hade till andra kriminella. Detta skiljer sig från framställningen av utomstående, oskyldigt drabbade mordoffer där media istället främst beskriver hur mordoffret var som person och framhäver de positiva sakerna med offrets liv / The purpose of this study has been to investigate how Swedish news media portray murdervictims who have connections to criminal networks and to analyze how that representation differs from how other, "innocent" victims of murder exposed to gang-related violence are described. The study analyzed 26 news articles from the Swedish newspapers Aftonbladet and Expressen by using a qualitative content analysis. The results of the study showed that the media mainly present criminal murder victims in a negative way by highlighting the criminal parts of the victim's life, such as the crimes they committed and what connections they had to other criminals. This differs from the portrayal of innocent murder victims where media mainly focuses on how the murder victim was percieved as a person and highlights the positive things about the victim's life.

Gängkriminalitet är ett allt mer uppmärksammat fenomen i samhället och denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällsaktörerna socialtjänst, polis och fritidsverksamhet förstår och tolkar sitt arbete med unga kvinnor i gängkriminalitet utifrån de villkor som finns i arbetet. Detta besvaras genom att studera vilken roll och ansvar de yrkesverksamma ser sig ha i arbetet, vad de ser för utmaningar och hinder samt om arbetet med unga kvinnor respektive män i gäng skiljer sig åt. Till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts, både individuellt och i grupp, med totalt nio respondenter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån en innehållsanalys med den tidigare forskningen och teorianknytning som verktyg. Genom analysen har olika teman kunnat urskiljas, vilka är; defintion av gäng och unga kvinnor, roll och ansvar, utmaningar och hinder samt könsskillnader. Resultatet visar på svårigheten att endast tala om de unga kvinnorna utan att nämna det generella perspektivet. Samhällsaktörerna upplever att de har en viktig roll och ett ansvar i arbetet där identifiering, samverkan och kvinnornas psykiska ohälsa är utmärkande. De utmaningar och hinder som de främst såg var att veta vad ett gäng är och förstå kvinnornas roll, att arbeta motiverande samt att förhålla sig till sekretesslagen som sågs hindra samverkan. Slutligen visade resultatet på att de upplevde att deras arbete skiljer sig gällande kvinnor och män i gäng. Vi vill med denna studie visa på de unga kvinnornas betydande roll för gängens förekomst och att svenska samhällsaktörer upplever att de saknar kunskap i sitt arbete med de unga kvinnorna i gäng, men även gäng på ett generellt plan. Vi ser därmed att det är av vikt att mer forskning bedrivs inom ämnet där könsskillnader tas i beaktning då studien pekar på en förändring i samhället som tyder på att det behövs en ny diskussion gällande gäng med ett större fokus på unga kvinnor.

Gängkriminalitet är ett omtalat ämne i massmedier och skapar i många fall uppseendeväckande rubriker. Vi har valt att utföra en kvalitativ tematisk innehållsanalys för att undersöka hur gängkriminalitet framställs genom ett begränsat urval av artiklar i massmedia eftersom tidigare forskning visar på svagt forskningsengagemang gällande massmedias budskap om brott och social oordning. Vidare undersöks även om och hur kvinnor i gängkriminalitet skildras i massmedia eftersom mannen används som norm inom kriminologin. Konstruktionismen används som vetenskaplig utgångspunkt där det konstateras att begrepp och kunskap är socialt konstruerade och att man därmed inte kan återge bilden av ett föremål på ett objektivt sätt. Resultatet analyseras med begrepp som härstammar från socialkonstruktionistisk teori och dagordningsteorin. Tidigare forskning visar hur massmedier väljer att framställa publikationer efter intressen vilket leder till konsekvenser för både individer och samhälle. För att uppnå vårt syfte har vi använt oss av 14 artiklar publicerade i tre av Sveriges största webbtidningar. Artiklarna har kodats genom ett systematiskt analysschema med tillämpning av fem olika perspektiv/teman. Vi har utgått från forskning kring begreppet gängkriminalitet, normer, massmedias funktion och effekter. Resultatet visar hur massmedia konstruerar bilden av gängkriminalitet genom attribut vilket i sin tur kan påverka allmänhetens verklighetsuppfattning om problemet. Massmedias skildring av gängkriminalitet kan leda till fördomar gentemot både sociala grupper och specifika områden vilket är sammanlänkat med känslor som oro och otrygghet hos allmänheten. / Gang crime is a featured topic in mass media and in many cases creates headlines. We have chosen to carry out a thematic analysis in order to be able to investigate how gang crime is presented through a limited selection of articles in the media, for the reason that previous research shows low research engagement regarding the media's message of crime and social disorder. Furthermore, it is also investigated if and how women in gang crime are portrayed in the media because the man is used as a norm in criminology. The study has been conducted with a constructionist point of view that is used as a scientific point of departure where it is stated that concepts and knowledge are socially constructed and therefore not possible to reproduce the image of an object in an objective way. The result was analyzed with concepts derived from social constructionist theory and agenda theory. Previous research shows how mass media chooses to produce publications according to interests, which has consequences for both areas of society and for social groups. To achieve our aim, we have used 14 articles published in three of Sweden's largest newspapers. The articles have been analyzed with a systematic analysis scheme with five themes. We have based our research on the concept of gang crime, the media's effects and norms. The result shows how the mass media constructs different realities through attributes for the public that can lead to prejudice towards both social groups and specific areas which is linked to feelings such as concerns and insecurities in the public.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka konstruktionen av gängkriminalitet och gängkriminella genom att analysera hur diskursen lyder på det svenska diskussionsforumet Flashback. Den metodologiska ansatsen har därmed varit konstruktivistisk. Studiens syfte är att öka förståelsen för detta sociala problem och bidra med insyn till det sociala arbetets praktik. Genom en tematisk analys av det empiriska materialet som har utgjorts av sex diskussionstrådar från Flashback har vi identifierat tre övergripande teman. Dessa har döpts till: Hur konstrueras orsakerna till gängkriminalitet, Hur konstrueras lösningarna till gängkriminalitet och The Spiral of Silence. Resultaten som varit mest framträdande visar att diskussionerna på Flashback kopplar starkt till främlingsfientlighet och invandringsfrågor. Invandringen diskuteras nästan uteslutande när det pratas om gängkriminalitet, och det finns en tydlig koppling mellan gängkriminalitet, gängkriminella och invandrare i diskussionstrådarna. Studien visar även att rasistiska strukturer spelar en betydande roll i konstruktionen av gängkriminalitet och gängkriminella. Resultaten visar också avhumanisering genom bland annat kränkande språk och föreställningar om “den andre”. Med den sammantagna empirin som grund vill vi i diskussionskapitlet betona att försiktighet bör iakttas när man talar om gängkriminalitet och att det inte kan reduceras till en specifik etnicitet eller ras, utan beror på individuella, sociala och ekonomiska faktorer. Vi diskuterar även vikten av att som blivande socionomer vara medvetna om de maktförhållanden som råder för att inte riskera att vidmakthålla och återskapa förtryck och ojämlikhet. Därtill är det ytterst viktigt att vi som socionomer är vaksamma för att inte förbise underliggande faktorer till gängkriminalitet, något som bättre kan åstadkommas genom ökad kunskap och medvetenhet. / The purpose of this essay is to examine the construction of gang crime and gang criminals by analyzing the discourse on the Swedish discussion forum Flashback. The methodological approach has thus been constructivist. The aim of the study is to increase the understanding of this social problem and contribute with transparency to the practice of social work. Through a thematic analysis of the empirical material consisting of six discussion threads from Flashback, we have identified three overarching themes. These have been named: How to Construct the Causes of Gang Crime, How to Construct the Solutions to Gang Crime and The Spiral of Silence. The results that have been the most prominent show that the discussions on Flashback strongly connect to xenophobia and immigration issues. Immigration is discussed almost exclusively when talking about gang crime, and there is a clear connection between gang crime, gang criminals and immigrants in the discussion threads. The study also shows that racist structures play a significant role in the construction of gang crime and gang criminals. The results also showdehumanization through, among other things, offensive language and ideas about “the other”. With the collected empirical evidence as a basis, we want to emphasize in the discussion chapter that caution should be exercised when talking about gang crime and that it cannot be reduced to a specific ethnicity or race, but depends on individual, social and economic factors. We also discuss the importance for future social workers to be aware of the power relations that prevail in order not to risk perpetuating and recreating oppression and inequality. In addition, it is extremely important that we as social workers are vigilant not to overlook underlying factors to gang crime, something that can be better achieved through increased knowledge and awareness.

Following thesis investigates the intertwined relationship between the rise of gang-violenceand right-wing populist parties, more specifically the True Finns and the Sweden Democrats. The purpose of this essay being, how the True Finns and the Sweden Democrats usegang-violence to legitimize xenophobia. Analysis are done by using a CDA-approach, the threedimensional model by Norman Fairclough. Materials used in this discourse analysis are material from the parliament, material from the parties websites and public media prior to the general elections in 2022 and 2023. The theoretical tools for analyses in this thesis rely oncombined theories from previous studies in Trygghet as issue ownership and discourses used by the Swedish Democrats and True Finns to legitimize their ideological standpoints. Through combining the theoretical framework and Fairclough’s threedimensional analysis,the empirical findings were analyzed to find which discourses are used when referring to gang violence to legitimize xenophobia. Main results of the analysis found that the parties use similar discourses when talking about gang violence, related to safety, a promised fullness to come and a feared doomsday to legitimize xenophobia. However there were also some culturally bound differences in how the parties legitimized xenophobia when discussing gangviolence. The main conclusion of the study was that some of the findings matched the theoretical framework, while some did not.

Syftet med studien är att undersöka hur gängmedlemmar lyckats lämna sitt gäng. Denna kvalitativa studie undersöker fyra gängmedlemmars personliga resa ut ur sina respektive gäng, och hur de upplevde samhällsinsatser och ibland bristen på dem. Studien genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer som analyserades med en tematisk analys. Under litteratursökningens gång upptäcktes en märkbar kunskapslucka i tillgänglig forskning om hur människor lämnar kriminella gäng. Det finns dock studier gjorda om vägen in i ett gäng. Resultatet av intervjuerna har tolkats utifrån push- och pull-teorin och teorin om sociala band. Resultaten tyder på att majoriteten av de tillfrågade lämnade sina gäng på grund av rädsla för att bli skjutna, antingen för sig själv eller familjemedlemmar. En annan viktig anledning till att de tillfrågade lämnade sina gäng var för att de hade yttre motiv och möjligheter, såsom: en ny relation, att skaffa barn eller att flytta till en annan stad. Personer som har lämnat gängkriminalitet upplevde ofta samhällsinsatserna som otillräckliga och därmed bristande. Enligt deras upplevelse litade socialarbetaren inte helt på eller lyssnade på dem. Andra typer av insatser som respondenterna hade önskat var: familjebehandling i hemmet, mentorskap eller olika återinträdesinsatser för att bli bättre integrerade i samhället efter att ha lämnat ett gäng. Studien visade att det finns ett behov av ytterligare forskning gällande utfallet av olika insatser. Det behövs också ytterligare forskning kring socialarbetarens roll, vad de kan göra och vad de bör göra, för att underlätta vägen ut ur ett gäng. / The purpose of the study is to investigate how gang members succeeded in quitting their gang. This qualitative study examines the personal journey of four gang-members out of their respective gangs, and how they experienced the societal efforts and sometimes the lack of them. The study was carried out with the help of semi-structured interviews which were analyzed with a thematic analysis. Surprisingly, there was a noticeable gap in available research in how people leave criminal gangs. There are however studies done on the way into a gang. The result of the interviews have been interpreted based on the push- and pull-theory and the theory of social bonds. The results indicate that the majority of respondents left their gangs due to fear of getting shot, either themselves or family members. Another major reason why the respondents left their gangs is because they had other external motivations and opportunities, such as: a new relationship, having a child, or simply relocating to another city. However, the former gang members often experienced that societal interventions were lacking. In their experience the social worker didn't fully trust or listen to them. Examples of interventions that could have benefitted, according to the respondents, are: family treatment at home, mentorship, or re-entry interventions to get better integrated into society after leaving a gang. The study showed that there's a need for further research regarding the potential outcome of each type of intervention. There is also a need for further research regarding the role of social workers, what they can do, and what they should do, in order to facilitate the way out of a gang.

Gang crime is a growing social problem that involves both women and men. The purpose of the study is to contribute knowledge about how female involvement in gang crime is portrayed in the Swedish media and what similarities and differences exist in the media's portrayal of women's and men's involvement in gang crime. The study is a qualitative document study of mass media documents. Newspaper articles from Aftonbladet and Expressen have been collected based on a targeted selection. In the study, a total of 79 articles have been included in the thematic analysis, where Nikolajeva's (2017) contradiction scheme formed the basis for finding codes, categories, and themes. Hirdman's (1988) gender system theory was then implemented in the discussion of results. The results show that media depictions of women's and men's involvement in gang crime mainly reproduce gender norms and the gender dichotomy. The reason for this is that the stereotypically female characteristics of obedience and self-sacrifice are most used to describe women's involvement in gang crime in the Swedish media. Thus, the results also show that the stereotypically male characteristic active occurs when women's participation in the media is portrayed and thus the gender contract is also challenged. Furthermore, there are both similarities and differences in the comparison of women's and men's participation in media portrayals. Similarities are seen, for example, based on the female characteristic of obedience, while differences are seen in male characteristics such as violence and independence. In conclusion, mass media depictions of women's involvement in gang crime can both uphold and challenge the gender contract, but depictions that uphold the gender contract are the most common.

Våldsbrottsutvecklingen har varit en central fråga i den offentliga debatten desenaste åren och LPO Storgöteborg Nordost har skildrats som ett av Sveriges mestbrottsutsatta områden. Polisen i nordöstra Göteborg har på senare år intensifieratdet proaktiva arbetet med bland annat utökad hot spot-patrullering ochimplementering av kameraövervakning. Samtidigt påträffas brister i polisensanalys- och uppföljningsarbete vilket förorsakar bristande kunskap ombrottsutvecklingen och tillämpade åtgärders brottsförebyggande effekter. Genomatt studera brottsutvecklingen över tid går det att identifiera mönster ochförändringar i brottslighetens omfattning och struktur, vilket kan användas somunderlag för mer problemorienterade analyser. Syftet med föreliggande uppsats ärföljaktligen att redogöra för hur det anmälda gatuvåldet har utvecklat sig ilokalpolisområdet mellan åren 2014-2018. Uppsatsen ämnar även att bidra medkunskap till hur utvecklingen kan förstås i termer av brottsförebyggande åtgärderspotentiella effekter. Det samlade resultatet av analyserna indikerar på naturligafluktuationer av gatuvåldet i nordöstra Göteborg de senaste åren, med undantagför år 2016 då anmälda brott ökade signifikant. Våldet tenderar att vara klustrattill särskilda platser och genom s.k. near repeat analyser kan bland annatkonstateras att risken för upprepade personrån bedöms vara hög. Samtidigtpåträffas en tydlig minskning på några av de särskilt brottsutsatta platser som varitföremål för en rad polisiära insatser de senaste åren, vilket skulle kunna indikerapå att polisens kraftansträngningar har gett resultat. Enligt poliserna själva finnsdet emellertid en antydan om att brottsligheten, istället för att minska, förflyttastill närliggande områden. Sammanfattningsvis konstateras att bidragande faktorertill utvecklingen kan vara många och att fler studier behövs som undersökerbrottsligheten i relation till åtgärdernas preventiva förmåga, för att få en mernyanserad bild av brottsutvecklingen. / The development of violent crime has been a central topic in the public debate ofrecent years and Local Police District of Northeast Gothenburg has beendescribed as one of Sweden’s most exposed areas. Northeast Gothenburg policehave in recent years intensified the proactive work with, among other things,increased hot spot policing and implementation of CCTV cameras. At the sametime, deficiencies are found in the police's analysis and follow-up work, whichcauses a lack of knowledge about crime development and the crime preventioneffects of applied measures. By studying crime development over time it ispossible to identify patterns and changes in the extent and structure of crime,which can be used as a basis for more problem-oriented analyses. The purpose ofthis thesis is to describe how reported street violence has developed in the localpolice area between 2014-2018. This paper also aims to contribute knowledge onhow this development can be understood in terms of the potential effects of crimeprevention measures. The overall result of the analyses indicates naturalfluctuation of street violence in Northeast Gothenburg in recent years, with theexception of 2016 when reported offenses increased significantly. Violence tendsto be clustered in specific places and near-repeat analysis demonstrates a greatrisk of repeated muggings. At the same time, a clear reduction is found in some ofthe particularly crime-exposed locations that have been the subject of a series ofpolice efforts in recent years. This could indicate that police efforts have yieldedresults. However, according to the police themselves, there is a suggestion thatcrime, rather than reducing, is spreading to neighboring areas. In conclusion,contributing factors to the development can be many and more studies are neededto investigate crime in relation to the preventive ability of those measures, in orderto get a more nuanced picture of crime development.

’Inspection-zones’ are political proposals that the Sweden democrats, Christian democrats and the Moderate parties have put on their agendas for the purpose of combating the gang-related crime in Sweden’s so called ‘vulnerable areas’ since 2017. The proposals entail that the police receive extended powers to, within a geographically defined area, stop and frisk people without being required to provide a reasonable suspicion of individuals committing any crimes, which is something that today works as a protection-mechanism against arbitrary interventions. The purpose of this essay is to analyze, using a critical discourse analysis as a method, how the discourse of ‘inspection-zones’ is constructed by the political parties behind the proposals and which discourses are applied to legitimize the proposals. Furthermore, the purpose is to analyze how racist power-relations are implied within the proposals. The essay is delimited to the aforementioned parties’ latest motions in the Swedish parliament and a party leader debate where the proposals were discussed. The theoretical framework consists of a perspective on how racist discourses can change and still be considered a uniform discourse, and a perspective on how white racism can be reproduced through new discursive means. Conclusions observe that the construction of ‘inspection-zones’ as a discourse is primarily articulated by the parties around gang-related crime. The discourse around gang-related crime is articulated through shootings and organized crime, which legitimizes the proposals, since these are problems that reasonable people would like to prevent. However, the conclusions also shows that a racist ‘Swedishness’-discourse by the parties is implied within the discourse of gang-related crime, making the collective basic characteristics for ‘Swedishness’ an assessment-basis by which gang-related criminality can be expected from people. To direct the focus of ‘inspection-zones’ towards ‘vulnerable areas’ that are already rich in immigrant density, combined with the construction of this racist discourse, also seems to raise the risks of racial profiling and discriminatory practices against non-white ethnic minorities – a result that the Danish people have experienced after a similar legislation was introduced in Denmark.