Denna studie syftar till att studera vad som händer mellan representanter från skolförvaltning och gymnasierektorer när huvudmannens styrning och kvalitetsarbete av gymnasieskolans introduktionsprogram sätts i centrum i ett utvecklingsarbete. Studiens syfte är också att bidra med kunskap om vad som händer när skolförvaltning och rektors roll och ansvar sätts i fokus i ett utvecklingsarbete med målet att öka kunskapen om det systematiska kvalitetsarbetet. Utgångspunkterna för denna studie har varit tre teorier om skolutvecklingsforskning och den metoden som tillämpats är Kritisk aktionsforskning. Teoretiska perspektiv inom utbildningspolicy, utbildningskvalité och ledarskap har fungerat som förklaringsmodeller av möjliga samband i en skolutvecklingskontext. Den bild som framträder är att genom information, samverkan och återkoppling stärks en lokal strategi och ett samband mellan den lokala styrningen och kvalitetsarbetet konkretiseras. Samstämmigheten mellan en policy i teorin och en policy i praktik kan öka om styrkedjans medaktörer är involverade och om policyn bygger på faktiska behov av utveckling, där syftet är att stödja arbetet mot elevers lärande. / This study aims to study what happens between representatives from school administration and upper secondary school principals when the principal's governance and quality work of the upper secondary school's introductory program is placed at the center of a development work. The purpose of the study is also to contribute with knowledge of what happens when school administration and the principal's role and responsibilities are put in focus in a development work with the goal of increasing knowledge about the systematic quality work. The starting points for this study have been three theories about school development research and the method applied is critical action research. Theoretical perspectives in education policy, education quality and leadership have functioned as explanatory models of possible connections in a school development context. The picture that emerges is that through information, collaboration and feedback, a local strategy is strengthened and a connection between local governance and quality work is concretized. The coherence between a policy in theory and a policy in practice can increase if the power chain's actors are involved and if the policy is based on actual needs for development, where the purpose is to support the work towards students' learning.

Gängkriminalitet är ett allt mer uppmärksammat fenomen i samhället och denna kvalitativa studie syftar till att undersöka hur samhällsaktörerna socialtjänst, polis och fritidsverksamhet förstår och tolkar sitt arbete med unga kvinnor i gängkriminalitet utifrån de villkor som finns i arbetet. Detta besvaras genom att studera vilken roll och ansvar de yrkesverksamma ser sig ha i arbetet, vad de ser för utmaningar och hinder samt om arbetet med unga kvinnor respektive män i gäng skiljer sig åt. Till studien har semistrukturerade intervjuer genomförts, både individuellt och i grupp, med totalt nio respondenter. Materialet har analyserats och tolkats utifrån en innehållsanalys med den tidigare forskningen och teorianknytning som verktyg. Genom analysen har olika teman kunnat urskiljas, vilka är; defintion av gäng och unga kvinnor, roll och ansvar, utmaningar och hinder samt könsskillnader. Resultatet visar på svårigheten att endast tala om de unga kvinnorna utan att nämna det generella perspektivet. Samhällsaktörerna upplever att de har en viktig roll och ett ansvar i arbetet där identifiering, samverkan och kvinnornas psykiska ohälsa är utmärkande. De utmaningar och hinder som de främst såg var att veta vad ett gäng är och förstå kvinnornas roll, att arbeta motiverande samt att förhålla sig till sekretesslagen som sågs hindra samverkan. Slutligen visade resultatet på att de upplevde att deras arbete skiljer sig gällande kvinnor och män i gäng. Vi vill med denna studie visa på de unga kvinnornas betydande roll för gängens förekomst och att svenska samhällsaktörer upplever att de saknar kunskap i sitt arbete med de unga kvinnorna i gäng, men även gäng på ett generellt plan. Vi ser därmed att det är av vikt att mer forskning bedrivs inom ämnet där könsskillnader tas i beaktning då studien pekar på en förändring i samhället som tyder på att det behövs en ny diskussion gällande gäng med ett större fokus på unga kvinnor.

Bakgrund: Relativ energibrist, att gå med energiunderskott över tid, är en realitet inom idrotten och det är också starkt kopplat till ätstörningar och stört ätbeteende. Forskningen pekar på att coacherna, på grund av sin närhet till de aktiva, är i en bra position för att upptäcka och agera på symptom på relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Man menar vidare att coacherna har för dålig kunskap på området. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera hur elitcoacher ser på sin kunskap, sin roll och sitt ansvar i den elitidrottskontext de tillhör när det gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende inom idrotten och vad detta får för konsekvenser.Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med 12 elitcoacher. Urvalet gav en bred representation vad gäller idrotters viktkänslighet. Intervjuerna analyserades med hjälp av Côte och Gilberts kunskapsformer och en modifierad modell av Henriksens ATDE – modell. Resultat: Resultatet visar att coachernas roller ser mycket olika ut i fråga om närheten till de aktiva. Detta påverkar i sin tur coachernas upplevelse av ansvar när det gäller upptäckt och agerande vad gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Coacherna upplever ämnet relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende som laddat och känner sig inte bekväma att ta upp det med de aktiva. Man är rädd att trigga någon till ett stört ätbeteende eller en ätstörning och man menar att det finns ett tabu runt ämnet hos kollegor och specialidrottsförbund. Kunskapsluckor visar sig när det kommer till pedagogiska verktyg och interpersonell kunskap för att applicera sin kunskap i kost och nutrition när det gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Slutsatser: En bredare kunskapssyn, utanför den teoretiska professionella kunskapen rekommenderas. Förslag på att vända på synen på coachernas kunskap, roll och ansvar föreslås: Börja med att titta på vilket ansvar man vill att coacherna ska ta, vilken roll kräver detta ansvar att coacherna har och till sist vilken kunskap saknas för att i rollen kunna ta det ansvar man önskar att coacherna skall ta. / Background: Relative energy deficiency, to be in an energy defiency over time, is a reality in sport and is conected to eating disorders and disorded eating. According to research, coaches are in a position that could facilitate identification and early interventions on symptoms of relative energy deficiency, eating disorder and disorded eating. Research also notes that the coaches lack in knowledge on the subject. Purpose: The aim of this thesis was to identify how elite coaches perceive their knowledge, role and responsibility when it comes to relative energy deficinecy, eating disorder and disorded eating and the consecvenses that may follow.Method: The research is done with a qualitative approach through 12 semi-structured interviews with swedish elite coaches from a wide range of sports when it comes to weight- sensitivity. The interviews were alanlysed with help of Côte ang Gilberts model of knowledge and a modified version of Henriksens ATDE- model. Result: The result reveals that the role of the coaches differs a lot when it comes to the closeness to the athlete. This affects how the coaches perceive their responsibility when it comes to identification and early intervention in case of relative energy deficiency, eating disorder and disordered eating. The Coaches perceive relative energy deficiency, eating disoder and disordered eating as a loaded subject and they feel uncomfortable to talk about it with the athletes. They are afraid to trigger someone to disorded eating or an eating disorder and they sense a tabu with their colleagues and in the sports federation. There are gaps in coaches knowledge in pedagogy and interpersonal knowledge when it come to the application of knowledge about nutrition linked to relative energy deficiency, eating disorders and disorded eating. Conclusions: A broader view on knowledge, outside the theoretical professional knowledge is recommended. A proposal to change the order in which we think of the problem is formed. Start with figuring out what responsibility you want the coaches to have, then what role they need to have with that responsibility and last, what knowledge do the coaches need for theire role and what responibility you wish they should take.