Syfte Syftet med studien var att undersöka om handbollsinstruktörer som undervisar i specialidrott i svenska skolor med nationellt godkända idrottsutbildningar (NIU) upplever stress inom sitt yrke, med utgångspunkt från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Frågeställningar  Vilka krav upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll? Vilken kontroll upplever instruktörerna att de har i sin yrkesroll? Vilket stöd upplever instruktörerna att det finns i sin yrkesroll? Metod Syftet med studien var att erhålla beskrivande data om och hur instruktörer upplever olika stressmoment inom elitidrott i skolan. Därför valde vi att genomföra en kvalitativ studie som utgick från Krav-Kontroll-Stöd-teorin. Intervjuer genomfördes via telefon för att kunna nå instruktörer över hela landet. Urvalsgruppen bestod av åtta manliga handbollsinstruktörer runt om i Sverige. De var 40 år eller äldre och jobbade alla inom NIU på gymnasiet. Resultat Instruktörerna kände krav från både Svenska handbollsförbundet (SHF) och från spelarna själva att skapa en hög kvalitativ undervisning. De hade stor möjlighet att påverka sin egen arbetssituation och ett bra stöd. Det visade att instruktörerna upplevde ett relativt högt krav i kombination med en hög kontroll och ett högt stöd. Enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin hamnar då detta yrke under deltagande ledare i kombination med aktiv. Slutsats Slutsatsen som kan dras av denna studie är att handbollsinstruktörer inom NIU enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin hamnade under deltagande ledare i kombination med aktiv. Enligt Krav-Kontroll-Stöd-teorin leder detta till att individerna, trots det höga kravet som ställdes, fick möjligheter att testa sig fram till egna lösningar. Det ledde i sin tur till en minskad stress. Det sociala stödet som instruktörerna upplevde skapar ytterligare möjligheter till stresshantering och bidrar även till att instruktörerna kunde hantera förändringar som kan uppstå via kontroll och krav. / Aim The purpose of this study was to investigate whether handball instructors who teach special sports in Swedish national approved education in special sport schools experienced stress in their profession, based on the Demand-Control-Support-theory. Questions Which demands does instructors experience in their profession? What control does instructors experience that they have in their profession? Which support do instructors experience in their profession? Method The purpose of this study was to obtain descriptive data concerning how coaches in elite sport in the school perceive different stressors in elite sport in the school. Therefore, we chose to conduct a qualitative interview study that was based on the Demand-Control-Support-theory. Interviews were conducted by telephone in order to implement include instructors across the country. The selection group consisted of eight male handball instructors in Sweden. They are 40 years or older and are all working within the NIU (nationally certified athlete program) in high school. Results The instructors felt demands from both Swedish handball association (SHF) and from the players themselves to create a high quality education. They had a great opportunity to influence their own work situation and they had a good support. The results showed that the instructors experienced relatively high demands in combination with high support and a high control. According to the Demand-Control-Support-theory, this occupation falls under the category participating leaders, combined with active. Conclusion The conclusion to bethat was drawn from this study was that handball instructors within NIU according to the Demand-Control-Support-theory belonged to the category participating leaders, combined with active. According to the demand-control-support-theory, this suggested that individuals, despite the high demand placed upon them, are given the opportunity to test their own solutions. This leads to reduced stress. The social support the instructors experienced created further opportunities for stress management and also helped instructors to deal with changes that may occur in the aspect of demand and control.

Bakgrund: Relativ energibrist, att gå med energiunderskott över tid, är en realitet inom idrotten och det är också starkt kopplat till ätstörningar och stört ätbeteende. Forskningen pekar på att coacherna, på grund av sin närhet till de aktiva, är i en bra position för att upptäcka och agera på symptom på relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Man menar vidare att coacherna har för dålig kunskap på området. Syfte: Syftet med denna studie var att identifiera hur elitcoacher ser på sin kunskap, sin roll och sitt ansvar i den elitidrottskontext de tillhör när det gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende inom idrotten och vad detta får för konsekvenser.Metod: Studien är genomförd med kvalitativ metod genom semistrukturerade intervjuer med 12 elitcoacher. Urvalet gav en bred representation vad gäller idrotters viktkänslighet. Intervjuerna analyserades med hjälp av Côte och Gilberts kunskapsformer och en modifierad modell av Henriksens ATDE – modell. Resultat: Resultatet visar att coachernas roller ser mycket olika ut i fråga om närheten till de aktiva. Detta påverkar i sin tur coachernas upplevelse av ansvar när det gäller upptäckt och agerande vad gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Coacherna upplever ämnet relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende som laddat och känner sig inte bekväma att ta upp det med de aktiva. Man är rädd att trigga någon till ett stört ätbeteende eller en ätstörning och man menar att det finns ett tabu runt ämnet hos kollegor och specialidrottsförbund. Kunskapsluckor visar sig när det kommer till pedagogiska verktyg och interpersonell kunskap för att applicera sin kunskap i kost och nutrition när det gäller relativ energibrist, ätstörningar och stört ätbeteende. Slutsatser: En bredare kunskapssyn, utanför den teoretiska professionella kunskapen rekommenderas. Förslag på att vända på synen på coachernas kunskap, roll och ansvar föreslås: Börja med att titta på vilket ansvar man vill att coacherna ska ta, vilken roll kräver detta ansvar att coacherna har och till sist vilken kunskap saknas för att i rollen kunna ta det ansvar man önskar att coacherna skall ta. / Background: Relative energy deficiency, to be in an energy defiency over time, is a reality in sport and is conected to eating disorders and disorded eating. According to research, coaches are in a position that could facilitate identification and early interventions on symptoms of relative energy deficiency, eating disorder and disorded eating. Research also notes that the coaches lack in knowledge on the subject. Purpose: The aim of this thesis was to identify how elite coaches perceive their knowledge, role and responsibility when it comes to relative energy deficinecy, eating disorder and disorded eating and the consecvenses that may follow.Method: The research is done with a qualitative approach through 12 semi-structured interviews with swedish elite coaches from a wide range of sports when it comes to weight- sensitivity. The interviews were alanlysed with help of Côte ang Gilberts model of knowledge and a modified version of Henriksens ATDE- model. Result: The result reveals that the role of the coaches differs a lot when it comes to the closeness to the athlete. This affects how the coaches perceive their responsibility when it comes to identification and early intervention in case of relative energy deficiency, eating disorder and disordered eating. The Coaches perceive relative energy deficiency, eating disoder and disordered eating as a loaded subject and they feel uncomfortable to talk about it with the athletes. They are afraid to trigger someone to disorded eating or an eating disorder and they sense a tabu with their colleagues and in the sports federation. There are gaps in coaches knowledge in pedagogy and interpersonal knowledge when it come to the application of knowledge about nutrition linked to relative energy deficiency, eating disorders and disorded eating. Conclusions: A broader view on knowledge, outside the theoretical professional knowledge is recommended. A proposal to change the order in which we think of the problem is formed. Start with figuring out what responsibility you want the coaches to have, then what role they need to have with that responsibility and last, what knowledge do the coaches need for theire role and what responibility you wish they should take.