Syftet med den här studien har varit att undersöka hur socialarbetare beskriver sitt arbete med barn och ungdomar som befinner sig i gängkriminella miljöer och hur de uppfattar gynnsamma faktorer och hinder i sitt arbete. Kvalitativa intervjuer med sex socialarbetare har gjorts. Handlingsutrymme, people-processing, people-changing, people-sustaining och social brottsprevention har använts i analysen. Resultatet visade att socialarbetarnas arbete med barn och ungdomar i gängkriminella miljöer innefattar arbete som faller innanför och ett som faller utanför uppdraget. Faktorer som ansågs gynnsamma var bland annat några utbildningar, handböcker, stöd från kollegor och chefer samt individuellt förvärvad kunskap. Hinder i arbetet innefattar bland annat ostrukturerade introduktioner, brist på utbildning, bristande insatser och en allmän kunskapsbrist samt bristen på kunskap och lämpliga insatser för målgruppen. De gynnsamma faktorerna kan även vara hinder såtillvida att även om de har kunskap om målgruppen är den inte tillräcklig, särskilt beträffande insatser vilket var studiens främsta fynd. / The aim of this study was to examine how social workers conduct their work with juveniles and young adults in gang-criminal environments based on their perception of favorable factors and obstacles. The applied method was qualitative interviews with six different social workers where the theoretical perspectives were discretion, people-processing, people-changing, people-sustaining and social crime prevention. The results revealed that their work includes both work within their professional duties, such as investigation and work outside of their duties, for instance supporting roles. In addition, the outcome shows favorable aspects that include training courses, manuals, independently gained knowledge and support from colleagues and supervisors. However, the obstacles were unstructured introductions, a lack of training, general lack of knowledge and efforts suitable for the target group. It became apparent that the success factors were also regarded as challenges and that the lack of knowledge, especially interventions, was the primary finding of the study.

Syftet med denna studie är att, genom en netnografisk undersökningsmetod, få en större inblick för hur gängrelaterade brott och den kriminella livsstilen porträtteras i musikgenren gangsterrap. Materialet som analyserats består av 25 låtar av fem olika svenska rapartister på den sociala medieplattformen Youtube. Studien inkluderar även en analys av publikens reaktioner och gensvar på musikens innehåll, genom en analys av kommentarsfälten. Genom en tematisk analysmetod för att analysera det insamlade materialet var det möjligt för oss att identifiera betydelsefulla teman. Vidare har analysen genomförts med stöd av tre teoretiska ramverk: intrycksstyrning, kultivationsteorin och symboliskt kapital. Studiens resultat visar att gangsterrappens musikinnehåll består av skildringar av våldsam karaktär, förhärligande av riskabelt beteenden samt diverse referenser som kan relateras till gängkriminalitet i verkligheten. Analysen visar även ett övervägande neutralt förhållningssätt av publiken gentemot våldsamma illustrationer, och kriminella aktiviteter tycks sällan ifrågasättas. / The aim of this study is to obtain a greater insight of how gang-related crime and the criminal lifestyle is portrayed in the music genre gangster rap. Through a netnographic research method, 25 songs by five different Swedish rap artists on the social media plattform Youtube have been analyzed. The study also includes an analysis of how the audience reacts and responds to the content of the music, by examining the comment sections. Using a thematic analysis as a method for analyzing the collected data allowed us to identify important or interesting themes. Furthermore, the analysis was carried out with the support of three theoretical frameworks: impression management, cultivation theory and symbolic capital. The study shows that the music content consists of occurring depictions of violent nature, glorification of risky behavior and various references that can be related to gang crime in real life. The analysis also shows a predominantly neutral approach from the audience towards violent imagery, and criminal activities rarely seem to be questioned.

In recent years, lethal gang-related gun violence has increased in Sweden. The aim of this study is to investigate how young adults perceive and manage risks in society. Additionally, the study aims to investigate the media's influence on young adults' awareness of risks, with focus on the increased deadly gang-related gun violence. Since gang-shootings are a relatively new risk in Sweden, there is a lack of previous research on the subject and it is therefore relevant to research further, from a risk sociology perspective. Previous research therefore contains studies that investigate other social contexts than young adults in Sweden. The study's theoretical frame of reference is based on Gidden's (1996) theory of the consequences of modernity, Beck's (2000) theory of the risk society, Douglas' (2002) "subjective immunity" and Kaspersons et al. (1988) theory about social amplification of risk. This study uses qualitative interviews to investigate unique and in-depth stories from a limited number of individuals. The result shows that individuals do not seem to be afraid of being exposed to the risk themselves but are concerned that others may be exposed to it. The results display that expert knowledge from politicians is needed, however, young adults lack full confidence in politicians. The individuals in this study are overwhelmed by the information that the media spreads about the risk. Furthermore, the individuals perceive the risks as less dangerous than they appear in the media. Young adults also felt that gang-related gun violence affected them more if they were geographically close to the events. / Under de senaste åren har det dödliga gängkriminella skjutvapenvåldet ökat i Sverige. Syftet med studien är att undersöka hur unga vuxna uppfattar och hanterar risker i samhället. Syftet är även att undersöka hur media påverkar unga vuxnas medvetenhet om risker. Detta görs med fokus på ökningen av det dödliga gängkriminella skjutvapenvåldet. Eftersom gängkriminella skjutningar är en relativt ny risk i Sverige saknas det tidigare forskning om ämnet och är därför relevant att undersöka vidare utifrån ett risksociologiskt perspektiv. Tidigare forskning har därför byggts upp utifrån studier som undersöker andra sociala kontexter än unga vuxna i Sverige. Studiens teoretiska referensram utgår från Giddens (1996) teori om modernitetens följder, Becks (2000) teori om risksamhället, Douglas (2002) begrepp “subjektiv immunitet” och Kaspersons et al. (1988) teori om social förstärkning av risker. Denna studie använder kvalitativa intervjuer för att undersöka unika och djupgående berättelser från ett mindre antal individer. Resultatet visar att individer inte verkar vara rädda för att själva bli utsatta för risken, men känner en oro över att andra kan utsättas för den. Resultatet visar på att expertkunskaper från politiker behövs, men att unga vuxna saknar fullt förtroende för politiker. Individerna i denna studie känner sig överväldigade av informationen som media sprider gällande risken. Detta verkar leda till en viss avtrubbning och får individerna att uppfatta risken som mindre än den framstår i media. På liknande sätt hanterar individer detta, genom att skapa distans till situationen. De unga vuxna upplevde även att gängskjutningar påverkade dem mer vid geografisk närhet till händelser.

Syftet med denna studie är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare beskriver det förebyggandearbetet med barn och unga som riskerar att hamna i en gängkriminell kontext. För att få en djupare förståelse för problematiken och de arbetsmetoder som tillämpas för att stödja elever i riskzonen förgängkriminalitet, utgår studien från en kvalitativ metod där empirin samlats in genom semistrukturerade intervjuer med åtta studie- och yrkesvägledare som är verksamma på grundskolor i utsatta områden. Resultaten från studien visar att en central del av det förebyggande arbetet sker i form av samverkan med skolans elevhälsoteam, polis, socialtjänst och övriga aktörer inom det samverkande fältet. En viktig slutsats är att en stor del av arbetet utgår från ett relationsfrämjande förhållningssätt. Vidare är deras upplevelse att vägledningsinsatser spelar en betydande roll för att främja framtidstro hos elever som befinner sig i riskzonen för att hamna i en gängkriminell kontext. Tidiga vägledningsinsatser, upplevsdärför vara av betydelse redan i lägre åldrar. Genom att stärka elevers självförmåga, självkänsla och vidga deras handlingshorisont inför framtida val, kan detta få en förebyggande effekt. Detta arbete försvåras dock på grund av bristande förutsättningar för ett långsiktigt förebyggande arbete som tenderar att dels, i vissa fall, stagnera och dels leda till att arbetet istället får ett fokus på att möta det behov som är mest akut. / The purpose of this study is to examine how study and career counselors describe preventive work with children and adolescents at risk of becoming involved in gang-related activities. To gain a deeper understanding of the issues and the methods applied to support students at risk of gang involvement, the study adopts a qualitative approach, collecting empirical data through semi-structured interviews with eight study and career counselors working in compulsory schools in vulnerable areas. The results of the study show that a central part of the preventive work is carried out through collaboration with the school’s student welfare team, police, social services, and other actors in the collaborative field. An important conclusion is that a significant part of the work is based on a relationship-building approach. Furthermore, their experience is that career counselor’s interventions play a significant role in promoting hope for the future among students at risk of involvement in gang-related activities. Early career counselor’s interventions are therefore perceived to be important even at younger ages. By strengthening students’ self-efficacy, self-esteem, and broadening their horizon of action, this can have a preventive effect. However, this work is challenged by the lack of conditions for long-term preventive work, which tends to, in some cases, stagnate and, in others, lead to a focus on meeting the most acute needs.

Senaste årens ökning av det dödliga våldet kopplat till konflikter inom den kriminella miljön hargenererat i åtskilliga debatter och diskussioner i Sverige. Somliga menar att gängkriminalitetenär landets “nya terrorism”, och att den kriminalpolitiska riktningen behöver forma sig utifråndetta. Syftet med föreliggande studie är således att undersöka hur ledarskribenter i svenskaledarartiklar framställer gängkriminalitet och kriminella nätverk respektive terrorism ochextremism från år 2015 till och med 2022, samt hur detta kan förstås och analyseras över tid.Med en teoretisk utgångspunkt i den goda fienden, hotbilder och alarmism samt influenser avtidigare forskning som bedrivits om medier och moralpanik så gjordes en tematisk analys avsammanlagt 128 svenska ledarartiklar från Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet ochDagens Nyheter. De analytiska temana som skapades ur materialet var folkdjävlar och fiender,hotets karaktär och kriminalpolitisk kontext. Studiens analys förhöll sig till materialetskontinuitet och förändring över tid; och urskiljde således övergångar och förskjutningar därdiskursen om gängkriminalitet och kriminella nätverk gradvis närmade sig den om terrorism ochextremism. Studiens resultat identifierar kontexter och tidsperioder i ledarartiklarna därframställningen av dessa fenomen på olika sätt 1) skiljer sig från varandra 2) närmar sig varandraeller 3) överlappar varandra. Avslutningsvis så hänvisas studiens analytiska fynd till denteoretiska inramningen och belyser eventuella orsaker och konsekvenser av den påvisadediskursen.

Nyhetsmedia är samhällets länk till kunskap och förståelse om brott, och de har makten att påverka denna förståelse, bland annat genom hur de porträtterar brottsoffer. Ett potentiellt nytt fenomen inom gängkriminaliteten i Sverige, som framhävts i nyhetsmedia, under 2023 är att gängvåldet riktats mot de gängkriminellas anhöriga. Denna studie ämnar undersöka hur nyhetskällorna Aftonbladet, Expressen och TV4 porträtterar olika brottsoffer för dödligt skjutvapenvåld beroende på om de har en anhörig med koppling till gängkriminalitet eller inte. Studien tillämpar en tematisk analys på sammanlagt 78 webbartiklar för fyra olika brottsoffer, två brottsoffer med anhöriga kopplade till gängkriminalitet och två brottsoffer utan sådan koppling. I analysen används teorin om ideala offer och stigmatiseringsteorin som teoretiska ramverk för att placera nyhetsartiklarna i ett sammanhang. Studiens resultat visar att porträtteringen av brottsoffer skiljer sig mellan nyhetskällorna. Aftonbladet skildrar i stor utsträckning brottsoffrens personlighet, medan Expressen är mer selektiv i porträtteringen av brottsoffren. Slutligen är TV4:s porträttering, utöver ålder och kön, knapphändig. Det påvisas således inga skillnader i Aftonbladets porträtteringar vare sig de är anhöriga till gängkriminella eller ej. Expressen å andra sidan porträtterar brottsoffren som är anhöriga till gängkriminella som mer avpersonifierade än icke-anhöriga brottsoffer. Det går däremot inte att dra några slutsatser om eventuella skillnader i TV4:s porträttering.

Nyhetsmedia är samhällets länk till kunskap och förståelse om brott, och de har makten att påverka denna förståelse, bland annat genom hur de porträtterar brottsoffer. Ett potentiellt nytt fenomen inom gängkriminaliteten i Sverige, som framhävts i nyhetsmedia, under 2023 är att gängvåldet riktats mot de gängkriminellas anhöriga. Denna studie ämnar undersöka hur nyhetskällorna Aftonbladet, Expressen och TV4 porträtterar olika brottsoffer för dödligt skjutvapenvåld beroende på om de har en anhörig med koppling till gängkriminalitet eller inte. Studien tillämpar en tematisk analys på sammanlagt 78 webbartiklar för fyra olika brottsoffer, två brottsoffer med anhöriga kopplade till gängkriminalitet och två brottsoffer utan sådan koppling. I analysen används teorin om ideala offer och stigmatiseringsteorin som teoretiska ramverk för att placera nyhetsartiklarna i ett sammanhang. Studiens resultat visar att porträtteringen av brottsoffer skiljer sig mellan nyhetskällorna. Aftonbladet skildrar i stor utsträckning brottsoffrens personlighet, medan Expressen är mer selektiv i porträtteringen av brottsoffren. Slutligen är TV4:s porträttering, utöver ålder och kön, knapphändig. Det påvisas således inga skillnader i Aftonbladets porträtteringar vare sig de är anhöriga till gängkriminella eller ej. Expressen å andra sidan porträtterar brottsoffren som är anhöriga till gängkriminella som mer avpersonifierade än icke-anhöriga brottsoffer. Det går däremot inte att dra några slutsatser om eventuella skillnader i TV4:s porträttering.

The purpose of this study was to create a deeper understanding for, and shine a light on the exit process for former criminal gang members. Which conditions appear to be important and what may constitute the enabling and inhibiting factors of an exit process? The study was based on qualitative semi-structured interviews with respondents who themselves have experience of a criminal lifestyle and gang affiliation, and with professionals in social work. Our theoretical approach is based on Helen Ebaugh’s definition of an exit process, labeling theories, strain theory and control theory. Said theories are usually an explanation for why an individual develops and remains in a criminal behavior. We used these theories in an opposite way, that is, as a model to explain how the way out of crime could look like.   The conclusion is that the process of leaving a criminal lifestyle and gang affiliation behind is complex. The criminal lifestyle means a marginalized position and limited resources linked to the conventional society. Throughout the process, the individual must, despite the difficulties, choose the legal options and be sustainable even if emotions like loneliness and disorientation arises. For individuals the way out of crime leads to a role change, to learn again. This indicates in our conclusions of the importance of including assistance in working with their criminal thinking patterns and behavior, orderly housing situation and livelihood as well as the importance of a supportive social network. Individuals who have been part of a criminal gang often have a unique support needs based on the environment they have been in, and not least by the sense of community and identity that the gang has meant to them.   Motivation and their willpower is portrayed as the most central means to cope with the exit process. The absence of one or more conditions increases the risk for the individual to fail while the access to conditions alone is not enough. The right conditions at the right time seems to appear as the key to generate a successful change process.

Uppsatsen syftar till att undersöka och analysera hur personer i gängkriminella miljöer konstrueras samt positioneras i den nyhetsmediala samhällsdebatten om gängkriminalitet i Sverige genom att studera publicerade debattartiklar från en specifik tidsperiod. Studien utgår från ett kritiskt diskursanalytiskt perspektiv som menar att verkligheten formas och tolkas genom språkliga diskurser, varför valda analysverktyg har ett lingvistiskt fokus där texternas lexikala aspekter undersöks, liksom deras anspråk på gängkriminalitetens orsaker och lösningar. Vidare analyseras debattartiklarnas innehåll genom ett socialkonstruktionistiskt perspektiv på de skildringar och identiteter som görs, samt utifrån teorier om stigmatiseringsprocesser och avvikarkarriärer Även själva fördelningen mellan debattörer samt presenterade perspektiv i debatten analyseras i relation till sociala makthierarkier. Uppsatsens resultat visar på att personer i gängkriminella miljöer främst tenderar att reduceras till deras kriminella egenskap i debatten, vilket konstruerar personerna som avvikare och förövare i samhället på sätt som stundtals får avhumaniserande effekter. I vissa fall nämns även personernas unga ålder samt icke-svenska etnicitet, vilket främst motiverar till förslag på ökade disciplinära åtgärder mot unga samt personer som saknar medborgarskap. Vidare präglas en stor del av debatten av ett fokus gentemot polisiära resurser och skärpta straff, vilket verkar osynliggörande för gängkriminalitetens bakomliggande sociala faktorer samt det sociala arbetets betydelse. Detta får även konsekvenser för personernas sörjbarhet samt ansedda rätt till sociala stödinsatser som fokuserar på förändring. I de fall sociala aspekter faktiskt diskuteras i debatten tenderar en sorts osynlig tröskel skapas mellan ”den unga som sörjbar” och ”den kriminella som straffbar” – vilket möjliggör till att vidmakthålla identiteterna "offer" och "förövare" i skildringarna på ett sätt som gör att problemets komplexitet undviks. / The purpose of this study is to investigate and analyze how people within gang criminal environments is constructed and positioned in news media’s social debate about gang criminality in Sweden by studying published debate articles from a specific time period. The study is based on a critical discourse analytical perspective on reality as shaped and interpreted by linguistic discourses, why selected analysis tools has a linguistic aim that investigate the texts lexical aspects, as their claims on causes and solutions of gang crime. Furthermore the debate articles are analyzed through a social constructionist perspective on the descriptions and identities that is made, and also by theories about stigmatization processes and deviant careers. The division between debaters and represented perspectives is also analyzed in relation to social hierarchies of power. The result of the study shows that people in gang criminal environments mainly tend to be reduced to their criminal quality, which constructs them as deviants and perpetrators by ways that sometimes have dehumanizing effects. In some cases the persons young age and non-swedish ethnicity is mentioned, which mainly justifies proposals for increased disciplinary actions against youths and people without swedish citizenship. Further, the debate is characterized by a focus towards police resources and increased penalties which tend to overshadow the underlying social factors of gang crime and the importance of social work. This has consequences for their considered worth of sympathy and rights to social support that focuses on change. When social aspects is discussed it tends to create a invisible gap between ”the youth worthy of sympathy” and ”the punishable criminal” – which enable to maintain the identities of “victims” and “perpetrators” in a way that avoids the complexity of the problem.

The purpose of this study has been to investigate the similarities and differences in the Swedish and Danish action plans against gang crime, based on three kinds of penal theoretical reasoning, the principle of proportionality, general deterrence and specific deterrence. A qualitative content analysis combined with a comparative text analysis was implemented to compare the material. Previous research has shown that the Nordic countries have followed each other in criminal developments since the 1960s. Criminal policy has gone from a development with harsh punishments, to a period focused on treatment and readjustment, to then return to tougher punishments. However, some researchers believe that it is no longer possible to talk about the Nordic countries as a united region based on today's criminal policy context. The results showed that Sweden's action plan was based on more general preventive reasoning, while Denmark was based on more individual preventive reasoning. The results also showed that opinions of which penalties are considered proportionate based on the principle of proportionality, has shifted. The shift may explain measures aimed at stricter penalties for gang crime. The study concludes that there are both similarities and differences between the action plans based on the penal theory reasoning, but that the differences are not as striking as the media has shown. / Syftet med studien var att undersöka Sverige och Danmarks handlingsplaner mot gängkriminalitet för att hitta likheter och skillnader utifrån tre straffteoretiska resonemang, proportionalitetsprincipen, allmänprevention och individualprevention. En kvalitativ innehållsanalys och komparativ textanalys genomfördes där handlingsplanerna från respektive land jämfördes med varandra. Tidigare forskning har visat att de nordiska länderna följt varandra i den kriminalpolitiska utvecklingen sedan 1960-talet. Kriminalpolitiken har gått från en utveckling med hårda straff, till en period med behandling och återanpassning i fokus, för att sedan återgå till skärpta straff. En del forskare menar det att utifrån dagens kriminalpolitiska kontext inte längre går att tala om Norden som en enhet. Resultatet visade att Sveriges handlingsplan utgick från fler allmänpreventiva resonemang, medan Danmark utgick från fler individualpreventiva resonemang. Resultatet visade även att Sverige och Danmarks regeringar har förskjutit tolkningen av vilka straff som anses vara proportionella utifrån proportionalitetsprincipen. Förskjutningen kan förklara åtgärder som syftar till strängare straff för gängbrottslighet. Studiens slutsats är att det finns både likheter och skillnader mellan handlingsplanerna utifrån de straffteoretiska resonemangen, men att skillnaderna inte är så påfallande som media har uppvisat.