This bachelor thesis aims to investigate how gang criminality is framed in the four largest morning and evening newspapers in Sweden. By conducting a qualitative content analysis of 24 news articles from June 1 to August 31, 2021, the thesis aims to answer the main research question on how gang criminality is framed in Swedish media through framing, rhetorical concepts and lexical choices in the chosen news articles. The analysis reveals that gang criminality is framed as a conflict that requires responsibility from certain actors, such as politicians and the police. Through identified rhetorical concepts such as ethos, pathos and logos, the frames have been exemplified and clarified. Journalists use quotes and interviews with actors such as politicians and police in their articles as a persuasion technique to strengthen for example the seriousness of the issue of gang criminality. The lexical choices used in relation to the actors who appear in the articles are mostly positive. The purpose of the study has been maintained by contributing material that shows that gang criminality is framed as a conflict that requires a type of responsibility, which is summarized as an issue in society that requires a solution, rather than for example an economical issue, which is rather surprising since the cost of crime in society is significant. With the study's contribution to the field of knowledge about the media's portrayal of gang crime, we hope to be able to contribute to the development of the subject in future research.

No description available.

Few subjects have been debated and affecting our society as much as shootings and gang related crimes recently. Sweden is no longer portrayed as the “little land just right”, but instead as a society with increasing social economic diversity, criminality and shootings with lethal outcomes. One of the country's most influential artists Yasin is both celebrated for his music and convicted for his actions related to gang criminality. The study is focusing on researching how masculinity and intersectionality is portrayed from a selection of Yasin's songs released between 2015 - 2021. The case study contributes to an increased understanding and a wider perspective about how gangster rap portrays violence, criminality and social alienation. Masculinity and intersectionality constitute the theoretical framework of the study. The lyrics were thoroughly analyzed by using critical discourse analysis and the analytical tools lexical choice, emotionally charged word and intertextuality with the purpose of finding hidden power relations and discursive themes. The result of the study shows seven prominent discursive themes related to intersectionality and masculinity. Discourses about violence, inequality, drugs, social alienation and police contempt correspond with previous research and commonly appearing discourses in the genre. Yasin contributes to the maintenance of oppressing women and the glorification of a criminal lifestyle characterized by violence, power and money. However, there is a clear breaking point around 2019 where there are two prominent themes where Yasin is portrayed as more vulnerable and exhibits a clear distance from the criminal life that has been a part of him and his music. / Få ämnen har tagit så mycket plats i den samhälleliga debatten som skjutningar och gängkriminalitet den senaste tiden. Sverige framställs inte längre som Landet Lagom utan i stället som ett samhälle med ökande klassklyftor, kriminalitet och dödsskjutningar. En av landets mest inflytelserika artister, Yasin, är både prisad för sin musik och dömd för sina handlingar kopplade till gängkriminalitet. Studien fokuserar på att undersöka hur maskulinitet och intersektionalitet skildras i ett urval av Yasins låtar mellan 2015 - 2021. Fallstudien bidrar till ökad kunskap om hur gangsterrap skildrar våld, kriminalitet och utanförskap. Studiens teoretiska ramverk utgår från kritisk diskursanalys, maskulinitet och intersektionalitet. Utifrån metoden kritisk diskursanalys och analysverktygen lexikala val, värdeladdade ord och intertextualitet har texterna analyserats i syfte att noggrant undersöka vilka diskursiva teman och dolda maktrelationer som går att utvinna ur texterna. Studiens resultat visar sju framträdande diskursiva teman kopplade till intersektionalitet och maskulinitet. Diskurser om våld, kvinnoförakt, droger, utanförskap och polisförakt överensstämmer med tidigare forskning kring vanligt förekommande diskurser inom genren. Yasin bidrar till ett upprätthållande av kvinnoförtryck och glorifiering av ett kriminellt liv präglat av våld, makt och pengar. Däremot identifieras en tydlig brytpunkt runt 2019 där två diskursiva teman identifieras. Yasin framstår som alltmer sårbar och uppvisar ett avståndstagande till den kriminella livsstilen som tidigare varit hans liv och musik.

I flera år har Moderaterna drivit förslag om införandet av visitationszoner och i december år 2022 presenterade regeringen tillsammans med Sverigedemokraterna att förslaget nu ska utredas. Visitationszoner har kritiserats av bland annat högt uppsatta jurister och människorättsorganisationer för att hota rättssäkerheten men ses av de förespråkande partierna som ett nödvändigt verktyg för att stävja gängkriminaliteten. Denna framställning syftar till att undersöka hur partierna motiverar införandet av visitationszoner.Framställningen utgår från ett minoritetsperspektiv då vi studerar hur en till synes neutral praktik, i det här fallet förslaget om visitationszoner, riskerar drabba etniska minoriteter i större utsträckning än övriga befolkningen. Den tidigare forskningen till grund för framställningen behandlar andrafiering i kriminalpolitiken - skapandet av “vi och dem”, effektiviteten i visitationszoner och liknande åtgärder samt kriminalpolitiken som trygghetsskapande. Den tidigare forskningen visar att åtgärder som kan liknas vid visitationszoner inte sällan riktas mot minoritetsgrupper och att dessa praktiker blir ett uttryck för andrafiering i praktiken med en mobilisering mot etniska minoriteter och deras bostadsområden.Det empiriska materialet till grund för framställningen är motioner från Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna samt riksdagsprotokoll där företrädare för dessa partier debatterar visitationszoner. Genom textanalys studeras motioner och riksdagsprotokoll för att identifiera hur partierna ramar in förslaget om visitationszoner, genom vilket perspektiv gängkriminaliteten och dess orsaker förstås och därmed lösningarna på desamma. Analysen av materialet resulterade i två huvudsakliga inramningar genom vilka behovet av visitationszoner förstås. Dels en alarmistisk inramning inom vilken gängkriminaliteten beskrivs som ett hot mot hela det svenska samhället och att det extrema läget kräver mönsterbrytande åtgärder varav visitationszoner är en. Dels en inramning som handlar om trygghet inom vilken rätten till trygghet framhålls tillsammans med fokus på brottsoffer, på polisen som trygghetsskapande, samt hur visitationszoner skulle öka tryggheten. Samtidigt identifieras hur riskerna med visitationszoner, att de riskerar riktas mot minoritetsgrupper, lämnas oproblematiserat.

Nyrekrytering av unga till gängkriminalitet anses vara ett problem i Sverige, men inte minst i dagens Malmö tydliggör polisen. Tidigare internationella studier har gett förklaringar på riskfaktorer dels på individ- men också på social nivå. Dessutom har det redogjorts för orsaker till att nyrekrytering av unga förekommer. Med tidigare forskning inom ämnet har det även fastslagits vilka arbetsmetoder som används för att förebygga nyrekrytering av unga till gängkriminalitet, både nationellt och internationellt. Det har också redogjorts för hur tidigare forskare undersökt kring ungas rekrytering in i gängkriminalitet. Den aktuella studien ämnar att undersöka arbetsmetoder som utvalda aktörer använder sig av idag för att motverka nyrekrytering och vilka karakteristiska drag som återkommer inom det brottsförebyggande arbetet i Malmö. Syftet innefattar även att undersöka vilka utmaningar som utvalda aktörer upplever med dagens arbetsmetoder inom de olika verksamheterna och myndigheterna. Syftet uppfylldes genom ett antal semistrukturerade intervjuer med utvalda aktörer i Malmö stad. De semistrukturerade intervjuerna analyserades sedan tematiskt. Resultatet visade att de utvalda aktörerna använder sig av skilda arbetsmetoder som samtliga bidrar med olika perspektiv på det brottsförebyggande arbetet, samtidigt som flera av aktörernas verksamheter och myndigheter bedriver samverkan med varandra. Arbetsmetoderna innefattar bland annat synlig närvaro, behandling, orosanmälningar, brottsförebyggande strategier och analysarbete. Karakteristiska drag som är vanligt förekommande inom arbetet är bristande konsekvenstänk hos ungdomarna, bristande gränssättning hemifrån och en icke-fungerande skolgång. De utvalda aktörerna upplevde ett antal utmaningar med det brottsförebyggande arbetet mot nyrekrytering. De upplevda utmaningarna kretsade kring behovet av fler resurser, tydligare riktlinjer och bristen på vuxennärvaro i skolan.

Abstract Author: William Faxius & Sigge ÖijerTitle: Gangs in the light of media – “They have threatened me with weapons” Location: Linnaeus UniversityLanguage: SwedishNumber of pages: 49 The aim of this study is twofold: firstly, we examine what journalists at Public service consider form their work regarding their reporting on gang criminality. Secondly, we examine what media students at the Linnaeus University in Kalmar consider what is important in their choise of news media and how they reflect on the reporting regarding gang criminality in 2023. Through this we gained an insight and understanding for these questions. Through a qualitative interview study with both journalists and media students we could get the spectra of both sides. Our study showed that the journalists consider both ethical and security factors formed their work at Public service when they where reporting about gang criminality in Sweden 2023. The journalists that were interviewed considered it important to protect their sources. The study also shows that the consequences of a publication were central and taken under consideration before it were published. A challenge according to the journalists were to report objectively and balanced and not to spread the propaganda the gangs wants. The results show that the media students thought that the amount of reporting that Public service reported about gang criminality contributes to the reporting losing value and contributing to a dulling. The media students also believed that the consequences of the amount of reporting increases the uncertainty in the society. The results of the study also showed that the media students choose Public service reporting because of the organization's legitimacy and impartiality. There was also a desire for more voices to be given a place in the reporting, except the police and politicians that are given the most space at the moment in Public service reporting about gang violence. Finally, our study can be seen as inspiration to further research regarding the subject gang criminality in the media. For example, to study how journalists approach publication and ethical considerations when it comes to children who are either victims of gang criminality or who themselves contribute to the increased gang criminality.

This thesis studies the development of the Swedish criminal policy debate regarding how the Social Democrats and the Moderates, portray and propose to address gang criminality from a security perspective. Debate articles and election manifestos of 2018 and 2022 have been analyzed with the purpose of examining if there is evidence for an assumption that political parties in Sweden, other than the right-wing populist party Sweden Democrats, have come to adopt strategies to communicate with voters that are based on so-called securitization agendas. By doing this, the aim of this thesis is to deepen our understanding of whether the international trend of securitizing gang criminality has come to play also in a Swedish context. The analysis is based on the following research questions: 1) How do Social Democrats and Moderates portray gang crime following up to the elections of 2018 and 2022? 2) What securitizing statements can be identified in these representations? To answer these questions, Carol Bacchi’s analytical approach ”What’s the problem represented to be” was used in order to structure a qualitative content analysis. The theoretical foundation of the study is securitization theory, with the aim of identifying securitization efforts, more specifically regarding what or who are presented to be under threat of gang crime. Furthermore, policy suggestions by the respective party was analyzed as being either conventional or extraordinary – the latter indicating an effort to securitize this political issue.  The study finds that there has been a shift between 2018 and 2022 regarding how Social Democrats and Moderates portray gang crime as well as how they propose to address the problem. Following up to the election in 2022, both parties argued that safety, security and trust in the society are not only threatened but undermined. This causes the Moderates to present a preventive program that partly contains elements of extraordinary measures. Based on the analysis, we can establish that Social Democrats and Moderates portray the problem towards a more securitizing discourse in 2022, and, in that regard, also have come to adopt the Sweden Democrats parties attempt to securitize gang crime.

Denna uppsats försöker kartlägga samvariationen mellan otrygghet skapad av gängkriminalitet och stöd för Sverigedemokraterna med hjälp av en panelregressionsmodell.Detta genom att mäta sambandet mellan skjutningar och stöd för Sverigedemokraterna iSveriges samtliga kommuner. Sveriges kommuner jämförs med sig själva under tidsperioden2010–2018 med hjälp av tidsfixa effekter. Panelregressionsmodellen visar inget statistisktsignifikant resultat. Studien bidrar i stället med att belysa ett teoretiskt resonemang till varfördenna koppling kan finnas, samt problematiken med att mäta denna form av otrygghet.

The deadly gun violence in Sweden has increased significantly since 2013 and is linked to organized crime. Södertälje is a city south of Stockholm that has been particularly affected by the deadly shootings and gang violence. This type of crimes brings a lot of media attention partly because of society’s safety but also because of people’s lack of experience in the field, which gives media the number one position to bring information. Further, this gives media the power to portray the gang crimes and the criminals in the way that pleases the population, which may tend to uphold discriminating stereotypes.   The purpose of the study is to analyze how Aftonbladet and Dagens Nyheter portray criminal networks in Södertälje. In addition, power relationships and discrimination have been clarified. The material consists of eight articles from Aftonbladet and eight from Dagens Nyheter. The method used is a historical discourse analysis that focuses on identifying power relationships. Analytical tools include analysis questions and two discourse strategies: designations and characterizations. The theoretical framework is postcolonialism, representation, the other and stereotypes.    The study results in three discursive themes, which are called: the impact of gang crime on Swedish society, efforts to counter gang crime and reasons for the development of gang crime. The results of the analysis suggest that gang criminals are depicted negatively. The personal attributes identified include murderous, vengeful, boundless and motivated. A unique result was that gang criminals are depicted as young. Furthermore, power structures can be partially confirmed by portraying gang criminals as inferior to the rest of the society. In addition, the study results in portrayal of individuals as foreign, which can maintain a structure of white as superior to black. / Det dödliga skjutvapenvåldet i Sverige har sen 2013 ökat markant och kopplas samman med den grova organiserade brottsligheten. Södertälje är en stad söder om Stockholm som varit särskilt utsatt för skjutningar och gängrelaterade brott. Gängkriminalitet är ett ämne som fått stort medialt utrymme, dels grundat i att upprätthålla ett säkert samhälle men även för att människor generellt sett har låg erfarenhet inom ämnet och därmed får informationen genom media. Detta ger media makten att framställa gängkriminalitet och gängmedlemmar som passar befolkningen vilket kan bidra till ett upprätthållande av diskriminerande stereotyper.    Studiens syfte är att analysera hur Aftonbladet och Dagens Nyheter framställer kriminella nätverk i Södertälje. Dessutom har maktförhållanden och diskriminerande stereotyper tydliggjorts. Materialet består av åtta artiklar från Aftonbladet, samt åtta från Dagens Nyheter. Metoden som använts är en historisk diskursanalys som inriktar sig på att urskilja maktförhållanden. Analytiska verktyg består av analysfrågor samt två diskursiva strategier; benämningar och karaktäriseringar. Det teoretiska ramverket är postkolonialism, representationsteorin, den andre och stereotyper.    Studien resulterar i tre diskursiva teman, som benämns: påverkan av gängkriminalitet i det svenska samhället, insatser för att motverka gängkriminalitet samt orsaker till gängkriminalitetens utveckling. Resultatet av analysen tyder på att gängkriminella framställs negativt. De personliga attribut som identifierats är bland annat: mordisk, hämndlysten, gränslös och motiverad. Ett utpekande resultat var att de gängkriminella framställs som unga. Vidare kan maktstrukturer bekräftas till viss del genom att gängkriminella framställs som underlägsna resterande samhälle. Dessutom resulterar studien i en framställning av individerna som utländska vilket kan upprätthålla en struktur av vita som överordnade svarta.

I polisens kartläggning framkom indikationer på att det är fler kvinnor som är aktiva i brottsligheten kopplat till gängkriminaliteten än vad som tidigare varit känt för polisen. Myndigheternas och samhällets syn på kvinnor i gäng har länge präglats av en bild där kvinnorna ses som passiva oskyldiga flickvänner till gängmedlemmar, en syn som nu håller på att förändras. Studien har syftat till att genom en kritisk diskursanalys undersöka hur media porträtterar kvinnor i gängkriminalitet och på vilket sätt det påverkar det sociala arbetets insatser. Det empiriska materialet består av 16 artiklar publicerade tre stora dags- och kvällstidningar i Sverige under perioden 15 oktober 2022–15 oktober 2023. Analysen av artiklarna har genomförts med hjälp av kritisk diskursteori och metod med ett feministiskt socialkonstruktivistiskt perspektiv. Resultatet i studien visar på att kvinnor ofta målas upp i medier som antingen passiva medhjälpare eller aktiva aktörer. Kvinnors utsatthet i gängen är ett vanligt förekommande tema i artiklarna. Det finns ett behov av utökad kunskap om kvinnor i gängkriminalitet för att myndigheter ska kunna bemöta och behandla både kvinnors utsatthet och kriminalitet. Socialtjänsten kan behöva utökad kunskap kring kvinnor i gäng för att kunna erbjuda insatser där både kriminaliteten och utsattheten får plats. Slutsatserna i studien är att både kvinnors aktiva aktörskap samt utsatthet i gängkriminalitet kan behöva synliggöras för att kunna erbjuda kvinnor i gäng adekvata insatser.