Inledningen visar att skjutningar och gängkriminalitet är ett komplext problem som blir allt större. Skjutningar har ökat med 40% under 2022. Det har blivit lättare att få tag på vapen vilket är en av de bidragande faktorerna till att skjutningarna ökar men även på grund av att hämnden mellan de kriminella gängen ökar. Media har makten att producera fakta till omvärlden, de är med och skapar synen människan har på olika fenomen. Syftet med studien var att skapa kunskap och synliggöra hur media som aktör är medskapare till hur skjutningar och gängkriminalitet framställs. Teori och metod som användes för studien var diskursanalys med Bolander & Fejes (2019) diskursanalytiska verktyg med en utgångspunkt i retoriska resurser. Resultatet ledde till fem olika teman utifrån de retoriska resurserna ”Tid och plats- när sker det?”, ”Vittnen- deras berättelser”, ”Experter- legitimerar och förklarar problematiken”, ”Måltavla- Vilka är det?” och ”Typ av skjutningar”. Slutsatsen är att det finns en stor problematik kring skjutningar och gängkriminalitet. Media är med och bidrar till att sprida kunskap genom att ta in experter på ämnet. Samt att kriminaliteten gått ner i åldrarna och att rekrytering av ungdomar ökar till de kriminella miljöerna.

Denna uppsats försöker kartlägga samvariationen mellan otrygghet skapad av gängkriminalitet och stöd för Sverigedemokraterna med hjälp av en panelregressionsmodell.Detta genom att mäta sambandet mellan skjutningar och stöd för Sverigedemokraterna iSveriges samtliga kommuner. Sveriges kommuner jämförs med sig själva under tidsperioden2010–2018 med hjälp av tidsfixa effekter. Panelregressionsmodellen visar inget statistisktsignifikant resultat. Studien bidrar i stället med att belysa ett teoretiskt resonemang till varfördenna koppling kan finnas, samt problematiken med att mäta denna form av otrygghet.

In Sweden, shootings and gang violence have been on the daily agenda during 2023, especially in September when most shootings occurred that year (SVT 2023a). As the media have the power to influence the public regarding how they view a geographical place, and the typical population that lives in the place being portrayed (Ceccato 2012; Wallace 2008), it becomes crucial to examine media’s symbolic power through news reporting. Aftonbladet and Dagens Nyheter are two Swedish newspapers with the widest reach of readers in Sweden (Ocast 2023), and therefore can be argued to have the most symbolic power to influence public perception of places through news representation.  This paper aims to answer the research question of in what way these two Swedish newspapers contribute to the spatial production of Vasastan and Gränby, in connection to reports of shootings. To answer the research question presented, a critical discourse analysis has been used to be able to analyse twelve articles in total. After analysing the chosen articles, which were all published in September 2023, three discourses were identified, surrounding the portrayal of dangerous places, a distinction between ‘us and them’, and what is considered normal versus abnormal. The discourses thus reflected the two newspapers' use of symbolic power through spatial production regarding how Vasastan and Gränby are portrayed, which showed two separate depictions. The scientific and societal significance of this paper can further deepen our understanding of the media's role in the process of spatial production and subsequently its societal impact.

Since 2013, the shootings in Sweden have increased, and during the year 2020 the country reached a new peak in the amount of shootings according to the police. So far, during 2021, 109 shootings have occured in the area of Stockholm, 20 of which have included deaths, and 35 people have been injured. Since the start of the study, on the 31st of October 2021, nine people had been shot to death in the area of Järva. In addition, every tenth shooting that has taken place in Sweden since 2018 has been located in Järva. This study examines how Aftonbladet and Expressen portray the area of Järva and its continuing shootings. Using the critical discourse analysis method we read a total of 28 articles from the 1st of January to 31st of October 2021 to analyze.  In addition, we used Robert Entman’s framing theory with the aim to find out in which way the evening presses chose to frame and present the area itself and its shootings. Also applying Spivak’s othering theory, to find out if Aftonbladet and Expressen paint a scenario of “us and them” in their articles. The results clearly showed that the area of Järva is in a critical condition and is constructed as a war zone, suffering from shootings in the middle of the day in public places. Furthermore, the area itself is portrayed as if it does not belong to the normal society, it’s somehow “over there in the war zone”. Moreover, the criminals were described as brutal and reckless, as they shoot people to death in front of schools and grocery stores. The result also show that the evening press chose to use triggering words such as “the murder epidemic” and a “war zone” to describe how rough the situation is in the area of Järva. Key words: Järva, skjutningar, kritisk diskursanalys, vi och dem, gestaltningsteori.

Den här studien ämnar undersöka hur medias rapportering ser ut när det kommer till våld i nära relation samt skjutningar under 2015–2019. Samt att undersöka om det finns en skillnad i medias rapportering i förhållande till anmälningsstatistik. Som grund för urvalet används fyra av Sveriges största tidningar. Nämligen Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Datainsamlingen sker genom ett insamlande av nyhetsartiklar som belyser de valda brottskategorierna, utifrån förutbestämda krav och begränsningar. Frågorna som ämnas bli besvarade i denna studie baseras dels på huruvida det faktiskt finns en skillnad när det kommer till medias publiceringar av artiklar gällande våld i nära relation men också skjutningar. Vidare ämnar studien även besvara vad en eventuell skillnad kan förklaras av samt om det finns en skillnad i antalet artiklar och hur stort anmälningsantalet för de två brottskategorierna är. Resultatet visade att våld i nära relation mot kvinnor är underrepresenterade i media, både i relation till skjutvåld mot män och till antalet anmälda brott. Skjutvåld rapporteras i högre utsträckning i media samtidigt som antalet anmälda brott är betydligt lägre för skjutvåld än för våld i nära relation. En förklaring till medias rapportering kan vara att journalister vill fånga allmänhetens intresse och rapportera om sådant de vet säljer.

Att välja var man ska bo är ett stort beslut för människor där många faktorer spelar in. Med den växande kriminella närvaron och skjutvåldet i Sverige som det ofta skrivs om i media är det inte orimligt att tro att även detta spelar in, människor vill vara trygga där de bor. I denna studie undersöker vi genom en tvärsnittsanalys huruvida det föreligger ett samband mellan priset på bostadsrätter i Stockholms län under 2019 och antalet skjutningar i närområdet under 2018. Genom att kontrollera för sannolikheten att det skjuts i ett område kan vi sedan hantera en skjutning som slumpmässig händelse. Inledningsvis tyder resultatet på ett negativt samband men allt eftersom vi inkluderar kontrollvariabler för att göra skjutningarna slumpmässiga minskar effekten och sambandet blir slutligen svagt positivt. Slutsatsen blir att ytterligare studier behövs för att kunna fastställa den verkliga effekten. / Choosing where to live is an important decision for individuals, influenced by numerous factors. With the growing presence of criminal activities and gun violence in Sweden, often highlighted in the media, it is not unreasonable to consider that this factor also plays a role as people seek safety in their residential areas. This study conducts a cross-sectional analysis to investigate the potential correlation between the prices of condominiums in Stockholm County during 2019 and the number of shootings in the nearby area during 2018. By controlling for the probability of shootings in an area, we aim to treat a shooting incident as a random shock. Initially, the results suggest a negative correlation, yet as we include further controls to treat the shootings as random occurrences, the effect diminishes, ultimately resulting in a weakly positive correlation. Consequently, the conclusion drawn is that further research is necessary to conclusively determine the actual impact.

Genom den rådande digitaliseringen påverkar nyhetskonsumtionen individers vardag och syn på brottslighet. I linje med ett ökat skjutvapenvåld i samhället är rädsla för skjutningar relaterat till nyhetskonsumtion ett relevant forskningsområde. Därmed var syftet med studien att undersöka om individens rädsla för skjutningar relaterat till gängkriminalitet har ett samband med nyhetskonsumtion och om det fanns en skillnad mellan män och kvinnor i deras rädsla för skjutningar relaterat till gängkriminalitet. Tidigare studier på området visade på att kvinnor är mer rädda för brott och skjutningar än män, samt att en ökad nyhetskonsumtion leder till större rädsla för skjutningar. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes med ett urval som bestod av 119 personer (72 kvinnor och 47 män), mellan 19 och 71 år (M=27,7, SD=9,8). Resultatet visade inte några signifikanta samband mellan nyhetskonsumtion och rädsla för skjutningarna, inte heller några signifikanta skillnader i rädsla för skjutningar mellan män och kvinnor. Det kunde urskiljas en medelvärdesskillnad där kvinnor var mer rädda än män. Sammanfattningsvis har studiens resulterat till att belysa kunskapsgapet gällande rädsla för skjutningar specifikt och dess samband till individers nyhetskonsumtion, samt den bristande forskningen om män och kvinnors rädsla för skjutningar.

Syftet med denna studie är att undersöka F–3 lärares utsagor om deras undervisning av nyheter i SO, vilka utmaningar och möjligheter de ser med det och att undersöka vilka strategier som finns för att hantera eventuell oro som uppstår av betungande nyhetsinnehåll hos eleverna. Metoden är en kvalitativ intervjustudie med åtta respondenter och en pilotintervju. Resultatet visar att undervisningen av nyheter skiljer sig i årskurserna och utefter gruppens behov. Dessutom upplever lärare sina elever som oroliga över aktuella samhällsfrågor som lyfts i nyheter, vilket de ser som en utmaning i arbetet, exempelvis beträffande ämnena krig och gängkriminalitet. En möjlighet med nyheter är att kunna göra eleverna samhällsmedvetna. Resultatet visar också att eleverna ges strategier i form av åtgärdande diskussioner och till viss del genom ett förebyggande värdegrundsarbete. Slutsatserna som kan dras av studien är att elevernas oro beträffande nyheter kan behöva undersökas vidare och att det kan behövas mer material som stödjer lärare i arbetet mot de tidigare årskurserna F–1, till exempel genom ett nytt nyhetsprogram.

The aim of this study is to investigate young adults’ perspectives on the increased shootings in their neighborhoods and how their perspectives relate to the public debate. This study also aims to inquire what measures young adults consider works against the increased shootings. The study is based on seven semi-structured interviews with young adults aged between 20 – 30 years from Järvaområdet. The empirical data was analyzed with inductive thematic analysis and resulted in four main themes. To describe and understand some of the themes we used labeling theory and the concepts of stigma and normalization. The research shows that the experience of the increased shootings has been normalized in the public debate and between the residents in the neighborhood. One of the findings indicates that the preventive measures doesn’t seems to match the needs in the neighborhoods. The overall conclusion shows that the shooting in the neighborhoods affects all in different levels and thus shows the importance to lift the different perspectives for instance future studies.

De senaste åren har flera offentliga skjutningar inträffat i Malmö. Malmöpolisen har haft svårigheter att lösa dessa då det, bland annat, har varit en brist på vittnen. Att vittnen inte vågar träda fram kan bero på olika saker, men vanligast är det att de är rädda för repressalier. Detta trots att risken för att utsättas för sådana är relativt låg. För vittnen som utsätts för hot finns det olika skyddsåtgärder att tillgå, men vittnen som upplever en ogrundad oro får i stort sett klara sig själva. Konsekvenserna av att vittnen inte vågar medverka i utredningar och rättegångar kan ha långtgående effekter i samhället och kan i till slut leda till att rättssystemet inte kan arbeta effektivt. Något som kan generera mycket negativa resultat. Eftersom majoriteten av vittnen inte utsätts för hot, kan man utgå från att gruppen som inte har möjlighet för att få polisiärt stöd är relativt stor. Frågeställningen är: Hur kan Malmöpolisen arbeta för att få fler att våga vittna i samband med offentliga skjutningar? Resultaten av denna kvalitativa studie visade att Malmöpolisen bör lägga stort fokus, i sitt arbete, på att sprida information. Både inom och utanför myndigheten. Detta hade kunnat bidra till en ökad säkerhet bland vittnena. / In the recent years a number of public shootings have taken place in Malmö. The Malmö police department have experienced difficulty in solving these crimes. One of the reasons for this is the lack of witnesses that have come forward. The reasons why witnesses won’t make themselves know can be many. The most common one however is the fear of reprisals from the suspect. This despite the fact that the risk of being subjected to reprisals is relatively low. Witnesses who are threatened are offered different types of protection. Witnesses who don’t get threatened, but still experience fear get to fend for themselves. The consequences of witnesses who are too frightened to take part in an investigation and trial can be extensive and could lead to the judicial system not being able to work effectively. This can generate very negative results. Since the majority of witnesses don’t get subjected to threats, you can assume that the group of witnesses without support from the police department is extensive. The research question is as follows: How can the Malmö police department work in order to generate more witnesses willing to testify, in connection to public shootings? The results of this qualitative study shows that the Malmö police department should focus on the distribution of information. Both within and outside of the department. This could lead to a stronger feeling of security among these witnesses.