<p>Den här undersökningen handlar om skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn. De kopplar inte förtrycket till en speciell kultur, socioekonomisk status eller religion. Många hänvisar till strukturella orsaker som segregation och utanförskap. Analysen visar att det upplevs som svårt att bemöta de utsatta barnen, och speciellt deras föräldrar. Skolpersonelen upplever många gånger att de står utan redskap i frågan. Kuratorerna beskriver sin metod som medvetandegörande och stödjande. De efterlyser mer kunskaper, vissa ändringar i kursplaner och ökat samarbete med kuratorer och övriga aktörer. Resultatet från undersökningen kan användas som en fingervisning på hur skolpersonal på skolor i liknande kontexter jobbar idag och vad de tycker behövs mer av inför framtiden. Den kan också ge en bild av de ramar som skolpersonalen har att arbeta utifrån.</p>

In today´s social debate it is suggested that the concept of consent should be included in the school curriculum. The purpose of the study was to investigate how grade 4-6 teachers feel about this and advantages and challenges they might see with including the concept. Quality data has been gathered through semi-structured focused group talks of 9 grade 4-6 teachers in Sweden. The teachers in the study describe how most of them already work with the concept of consent or an equivalent concept in their tuition and how they feel that this is a part of the school´s basic values. The teachers were not at all in agreement when it comes to the specific concept of consent since this is a very complex concept and can be interpreted in a variety of ways. All teachers in the study do agree that it is an important subject to raise in tuition. There is however a challenge in teaching without judgement and free of moralising. There is a risk that the views and opinions of the teacher and of society when it comes to what is considered "good" sex is not reflecting the reality faced by the students. The teachers do not feel that it would be too early to discuss consent in grades 4-6 and can instead see the benefits of building a foundation of mutual respect as early as possible. Introducing the concept of consent or an equivalent concept in the school curriculum would not cause any additional stress for the teachers in the study. They are all positive about including the concept of consent or an equivalent concept and would see it as a confirmation that what they already teach their students is correct. / <p>NO</p>

<p>In 1949, a Swedish author, Ivar Lo-Johansson (1901–1990), started an action that had the aim of improving conditions for old people in Sweden This action lasted from 1949 until 1957. It started when the author and a photographer made a journey around the country to enable Lo-Johansson to form a conception of the conditions under which old people lived in old people’s homes.</p><p>The journey was documented in words and pictures ands gave rise to a series of articles in a magazine, <i>Vi</i>, in the spring of 1949. The articles were followed in the same year by the publication of a book of photographs, <i>Ålderdom </i>(Old Age), and of four talks which Lo-Johansson broadcast on the radio during the autumn. In 1952 the author published a polemical pamphlet, <i>Ålderdoms-Sverige </i>(Old Age in Sweden), which contained fierce attacks on the social authorities for the lack of proper care that Lo-Johansson considered that the old people were subjected to. In the book the author proposed a number of measures to improve the situation of the elderly. Among other things he emphasised the importance of giving the elderly a meaningful existence and treating them in such a way that their mental health was not threatened. Lo-Johansson’s principal goal was that institutions to care for healthy old people should not be needed in the future – his slogan was that care at home should replace care in homes.</p><p>This dissertation describes how Lo-Johansson’s campaign for better care for the elderly was implemented, the reactions that followed, and the ways in which his proposals for improvements in care for the elderly were put into practice. Another task in this study has been to attempt to define some of the care structures that governed attitudes towards the elderly at the end of the 1940s and to see the extent to which they were changed in the 1950s as a consequence of Lo-Johansson’s action.</p><p>The conclusions of the dissertation are, in brief, that the author’s action resulted in a new focus in the social policy and a change in the structure of values in which concepts such as human dignity, integrity, humanity and the satisfaction of mental needs have obtained a footing in both the social policy debate and in the practical exercise of new forms of care for the elderly at that time.</p>

In 1949, a Swedish author, Ivar Lo-Johansson (1901–1990), started an action that had the aim of improving conditions for old people in Sweden This action lasted from 1949 until 1957. It started when the author and a photographer made a journey around the country to enable Lo-Johansson to form a conception of the conditions under which old people lived in old people’s homes. The journey was documented in words and pictures ands gave rise to a series of articles in a magazine, Vi, in the spring of 1949. The articles were followed in the same year by the publication of a book of photographs, Ålderdom (Old Age), and of four talks which Lo-Johansson broadcast on the radio during the autumn. In 1952 the author published a polemical pamphlet, Ålderdoms-Sverige (Old Age in Sweden), which contained fierce attacks on the social authorities for the lack of proper care that Lo-Johansson considered that the old people were subjected to. In the book the author proposed a number of measures to improve the situation of the elderly. Among other things he emphasised the importance of giving the elderly a meaningful existence and treating them in such a way that their mental health was not threatened. Lo-Johansson’s principal goal was that institutions to care for healthy old people should not be needed in the future – his slogan was that care at home should replace care in homes. This dissertation describes how Lo-Johansson’s campaign for better care for the elderly was implemented, the reactions that followed, and the ways in which his proposals for improvements in care for the elderly were put into practice. Another task in this study has been to attempt to define some of the care structures that governed attitudes towards the elderly at the end of the 1940s and to see the extent to which they were changed in the 1950s as a consequence of Lo-Johansson’s action. The conclusions of the dissertation are, in brief, that the author’s action resulted in a new focus in the social policy and a change in the structure of values in which concepts such as human dignity, integrity, humanity and the satisfaction of mental needs have obtained a footing in both the social policy debate and in the practical exercise of new forms of care for the elderly at that time.

Den här undersökningen handlar om skolpersonals syn på hedersrelaterat förtryck mot barn i åldrarna 7-21 år. Syftet är att belysa vad hedersrelaterat förtryck innebär för skolpersonal och vad skolan gör/kan göra för att motverka det. Undersökningen baserar sig på fem stycken kvalitativa intervjuer av skolkuratorer på förortsgrundskolor och gymnasieskolor i Stockholm. Resultatet analyserades genom hänvisningar till tidigare forskning på området och genom teorin om universella värden, organisationsteori och empowerment. Kuratorerna ser hedersrelaterat våld bland annat som en krock mellan en individuell respektive kollektiv familjesyn. De kopplar inte förtrycket till en speciell kultur, socioekonomisk status eller religion. Många hänvisar till strukturella orsaker som segregation och utanförskap. Analysen visar att det upplevs som svårt att bemöta de utsatta barnen, och speciellt deras föräldrar. Skolpersonelen upplever många gånger att de står utan redskap i frågan. Kuratorerna beskriver sin metod som medvetandegörande och stödjande. De efterlyser mer kunskaper, vissa ändringar i kursplaner och ökat samarbete med kuratorer och övriga aktörer. Resultatet från undersökningen kan användas som en fingervisning på hur skolpersonal på skolor i liknande kontexter jobbar idag och vad de tycker behövs mer av inför framtiden. Den kan också ge en bild av de ramar som skolpersonalen har att arbeta utifrån.

[E]n opolitisk "Svenska kyrkan” som mest sysslar med ”religiösa aktiviteter” har vi nästan aldrig haft i Sverige. Det vi haft av sådant har uppträtt de senaste decennierna. Detta skriver Anders Wejryd i förordet till Nya möjligheter: Svenska kyrkans sociala roll i 2000-talets Sverige. I efterkrigstidens Sverige med tilltagande fattigdom och en ökning av asylsökanden har deninomkyrkliga debatten kring Svenska kyrkans samhällsengagemang kommit att få allt störreproportioner. I detta samhällsengagemang har två delar blivit tydliga, den ena delen består idet arbete som sker där en barmhärtigt hjälpande och omsorgsfull hand räcks till fattiga ochflyktingar. Den andra som enligt många är gravt eftersatt består av Svenska kyrkans politiskaröst i samhällsdebatten. I en tillbakablick under 1900- och 2000-talet höjer sig flerainomkyrkliga röster som pekar på att Svenska kyrkan alltid bidragit med en röst ute isamhällsdebatten till förmån för alla de människor som glömts bort i samhällets utkanter.Samtidigt vittnar många om att denna kritiska röst åsidosatts och tystnat när inomkyrkligafrågor blivit än viktigare för en folkets kyrka. Behovet av denna samhällskritiska röst tycks havarit stort under det oroliga och otrygga 1900-talet. Detta är också en tid då många pekar påatt Svenska kyrkan förlorar både trovärdighet och alltmer förlorar sin identitet som kyrka.Kanske är det möjligt att återfinna en del av denna identitet i Svenska kyrkanssamhällskritiska röst. Kristendomens samhällskritiska röst finner stöd i Bibeln och i sin långatradition av rättvisearbete. De samhällskritiska inslagen går som en röd tråd genom denkristna kyrkans historia och frågan uppstår då om denna tråd även står att finna inom Svenskakyrkan under åren 1945-2000?

Yttrandefriheten har sedan påskupploppen 2022 varit ett flitigt debatterat ämne. Motsättningar mellan yttrandefrihet och andra demokratiska värden skapar konflikter som det inte finns någon tydlig och klar lösning på. Vissa menar att man inte bör inskränka yttrandefriheten medan andra menar att det måste balanseras mellan olika värden för att kunna upprätthålla det demokratiska samhället. Syftet med den här uppsatsen är att se hur yttrandefrihet kommer till uttryck i samhällsdebatten i svenska tidningsmedier sedan koranbränningarna och påskupploppen 2022. I undersökningen har vi analyserat 40 artiklar från de fyra stora tidningsmedierna i Sverige, med hjälp av den Carol Bacchi lanserade What’s the Problem Represented to be (WPR) ansatsen. Frågorna vi utgått ifrån är; Hur är problemet inramat? Hur är orsakerna till problemet inramat? Hur är lösningen inramad? Med hjälp av WPR frågor har vi analyserat för att kunna urskilja och tolka problemrepresentationer i artiklarna. Vi har funnit flera olika problemrepresentationer som vi också delat in i teman för att få en tydligare bild av representationerna. I slutsatsen knyter vi an resultatet från analysen till de teorier som tidigare presenteras. Övergripande har vi kommit fram till att en stor del av hur debatten är utformad handlar om de motsättningar som finns mellan olika demokratiska värden som till exempel den mellan säkerhetsintressen och yttrandefrihet.

Under andra världskriget förde Sverige neutralitetspolitik, något som landet fått kritik för, både ut- och inifrån. Det är lätt att i efterhand kritisera beslut som tagits då utkomster för dessa beslut redan är kända, men hur resonerade den dåvarande samtiden kring politiska beslut då dess utkomst inte kunde förutspås? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur tre halländska tidningar resonerade kring den svenska utrikes- och försvarspolitiken under åren 1938-1939. Citat ur de tre tidningarna Hallandsposten, Halland och Hallands Folkblad, som valdes med bred partitillhörighet i åtanke, har plockats och analyserats i en argumentationsanalys och därefter kategoriserats utefter Klas Åmarks gruppering innehållandes sex linjer. Uppsatsen har inkluderat frågor rörande medlemskapet i NF, Åland, nordiskt samarbete, militär upprustning och tyskt inflytande över svensk press.

The aim of this essay was to study the public debate about the porn industry and whether human rights are being violated due to pornography, from a porn liberal and a porn critical perspective, using debate articles and two reports on the subject of porn. In addition to that I wanted to examine whether the porn liberals and the porn critics have different approaches to the subject of porn. To be able to examine this I used following questions: What conceptions of human rights and human rights violations exist in the different sides of the debate, and are the rights similarly interpreted on both sides? What approach do the debaters have when it comes to dealing with people in pornography, the porn industry, and its effects on society, and what is their perception on personal empowerment? The theory I used was Amy Allen’s power theory, where she discusses empowerment in relation to oppression and domination, the three factors she relates to power, and the methods used were a qualitative text analysis and a reconstructive interpretation. The results that came out of this essay regarding human rights in connection to porn, the porn critics mean that the porn industry violates several human rights by still being legalized, while porn liberals think that criminalizing pornography would mean a violation against human rights, and therefore want to protect those rights. Moreover, the porn liberals tend to focus on the porn consumers and what is preferable to them, or the positive empowerment that can come out of taking part in pornography. The porn critics, on the other hand, only focus on the negative parts of pornography, where women in pornography, pornography consumers and their sex partners all take harm in one way or another due to porn.

Digitalisering är idag väldigt aktuellt och det finns en samhällsdebatt kring användandet av digitala verktygi förskolan. Syftet med studien är att undersöka förskollärares tolkning av digitalisering i förskolan och hurde anser att digitalisering har betydelse för barns utveckling och lärande. Syftet är även att synliggöradigitaliseringen betydelse för olika åldrar och hur förskollärarna anser sig arbeta med det, därigenom harstudien undersökt småbarns- och storbarnsavdelningar. För att uppnå syftet har studien utgått ifrån enkvalitativ metod, där semistrukturerade intervjuer har genomförts med förskollärare som arbetar påsmåbarns- eller storbarnsavdelningar. Resultatet visade att förskollärarna tolkade digitalisering i förskolansom något positivt och som idag är väldigt aktuellt för förskolan. Resultatet visade att förskollärarna anseratt digitalisering kan stödja barns utveckling och lärande hela tiden, och att det handlar om vad för syftepedagogerna har med arbetet med digitala verktyg. Det som framkom i resultatet var att förskollärarnaarbetade med digitalisering i förskolan på liknande sätt oavsett vilken åldersgrupp de arbetade med. Denskillnad som framkom var att de mindre barnen inte kunde uttrycka sig kring utvecklingen av arbetet meddigitalisering i förskolan. Resultatet stärker tidigare forskning som påtalar att digitalisering i förskolan är härför att stanna och att det handlar om hur de digitala verktygen används.