<p>This report is a result of a first survey of Halland’s gravel pits as an assignment from the County Administrative Board of Halland. The focus has been on Apalus bimaculatus, since the Swedish Environmental Protection Agency are creating a restoration program as it is red listed as Near Threatened. The purpose was also to get an overview of the pits since the County Administrative Board wants to continue this project. Apalus bimaculatus is easy to overlook since it is a short-lived beetle and it lives early in the spring. The species parasitize on Colletes cunicularius which are dependent on fine-grained, exposed sand in sunlit areas with Salix nearby. Gravel is a limited resource that today is replaced with crushed rock, this is a big problem for the beetles since the gravel pits are their primary habitat. The sand pits have a continuous disturbance which results in mixed sand and removed vegetation. This early succession state benefits species that are sensitive to competition. The after-treatment of the pits disfavors Apalus bimaculatus when plantation of trees occurs and the exposed sand disappears. It is suitable to save sun exposed slopes and to prevent overgrowing of vegetation. The survey was between 5th of March to the 19th of April and in total 96 active and disused pits was visited. The species was found in only two localities but 14 were considered as suitable environments since they contained exposed sand and Salix.</p>

<p>Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallänningen (halländskheten) sett ut från tidigt 1800-tal till mitten på 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits någon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de värden man tillskrivit Halland och hallänningen, samt att se hur beskrivningarna har förändrats. Källmaterialet har bestått utav litteratur från uppsatsen två undersökningsperioder:1800–1880 och 1920–50. Uppsatsen kan sägas vara en diskursanalys där jag som ett första teoretiskt ramverk har använt mig av de av Jörgen Johansson presenterade föreställningarna av vad som karaktäriserar en typisk hallänning. Som ett andra teoretiskt ramverk har jag även använt mig av Reinhold Castenssons fyra regionsbegrepp för att utifrån dessa kunna se hur landskapet har kategoriserats/definierats under perioderna. Det viktigaste resultatet i uppsatsen är att det visade sig finns en viss kontinuitet i beskrivningarna av Halland och hallänningen, men att olikheterna var väl så påtagliga. Bland annat beskrevs Halland under de båda perioderna att inte ha varit en kulturellt heterogen och särartad region, och hallänningen beskrevs under de båda perioderna ha haft en stark hemorts kärlek.</p>

Föreliggande uppsats har behandlat hur beskrivningen av Halland och hallänningen (halländskheten) sett ut från tidigt 1800-tal till mitten på 1900-talet. Syftet har varit att se om det funnits någon kontinuitet i beskrivningarna, dvs. i de värden man tillskrivit Halland och hallänningen, samt att se hur beskrivningarna har förändrats. Källmaterialet har bestått utav litteratur från uppsatsen två undersökningsperioder:1800–1880 och 1920–50. Uppsatsen kan sägas vara en diskursanalys där jag som ett första teoretiskt ramverk har använt mig av de av Jörgen Johansson presenterade föreställningarna av vad som karaktäriserar en typisk hallänning. Som ett andra teoretiskt ramverk har jag även använt mig av Reinhold Castenssons fyra regionsbegrepp för att utifrån dessa kunna se hur landskapet har kategoriserats/definierats under perioderna. Det viktigaste resultatet i uppsatsen är att det visade sig finns en viss kontinuitet i beskrivningarna av Halland och hallänningen, men att olikheterna var väl så påtagliga. Bland annat beskrevs Halland under de båda perioderna att inte ha varit en kulturellt heterogen och särartad region, och hallänningen beskrevs under de båda perioderna ha haft en stark hemorts kärlek.

This report is a result of a first survey of Halland’s gravel pits as an assignment from the County Administrative Board of Halland. The focus has been on Apalus bimaculatus, since the Swedish Environmental Protection Agency are creating a restoration program as it is red listed as Near Threatened. The purpose was also to get an overview of the pits since the County Administrative Board wants to continue this project. Apalus bimaculatus is easy to overlook since it is a short-lived beetle and it lives early in the spring. The species parasitize on Colletes cunicularius which are dependent on fine-grained, exposed sand in sunlit areas with Salix nearby. Gravel is a limited resource that today is replaced with crushed rock, this is a big problem for the beetles since the gravel pits are their primary habitat. The sand pits have a continuous disturbance which results in mixed sand and removed vegetation. This early succession state benefits species that are sensitive to competition. The after-treatment of the pits disfavors Apalus bimaculatus when plantation of trees occurs and the exposed sand disappears. It is suitable to save sun exposed slopes and to prevent overgrowing of vegetation. The survey was between 5th of March to the 19th of April and in total 96 active and disused pits was visited. The species was found in only two localities but 14 were considered as suitable environments since they contained exposed sand and Salix.

<p>I fokus för denna uppsats står samverkansorganet och kommunalförbundet Region Halland</p><p>eller mer exakt den form av indirekt demokrati som organisationen styrs genom. Studiens</p><p>syfte är att ur ett demokrati och legitimitetsteoretiskt perspektiv undersöka Region Halland</p><p>med fokus på just den indirekta demokratin. Studiens frågeställning är tvådelad och</p><p>undersöker dels hur förankringen av politik inom Region Hallands ram förankras i</p><p>kommunerna och hos medborgarna. Dessutom undersöks vilka demokratipolitiska ambitioner</p><p>som Region Halland har. I uppsatsen används en form av kvalitativ metod nämligen</p><p>samtalsintervjun och intervjuerna genomförs med politiker verksamma i kommunerna och</p><p>Region Halland samt med tjänstemän på Region Halland. Studiens resultat visar att debatten i</p><p>kommunens politiska organ om Region Halland är begränsad och att medborgarna inte heller</p><p>är särdeles involverade i politiska frågor som drivs av Region Halland. Det framkommer även</p><p>att Region Halland inte på egen hand driver demokratipolitiska projekt i någon större</p><p>utsträckning.</p>

I fokus för denna uppsats står samverkansorganet och kommunalförbundet Region Halland eller mer exakt den form av indirekt demokrati som organisationen styrs genom. Studiens syfte är att ur ett demokrati och legitimitetsteoretiskt perspektiv undersöka Region Halland med fokus på just den indirekta demokratin. Studiens frågeställning är tvådelad och undersöker dels hur förankringen av politik inom Region Hallands ram förankras i kommunerna och hos medborgarna. Dessutom undersöks vilka demokratipolitiska ambitioner som Region Halland har. I uppsatsen används en form av kvalitativ metod nämligen samtalsintervjun och intervjuerna genomförs med politiker verksamma i kommunerna och Region Halland samt med tjänstemän på Region Halland. Studiens resultat visar att debatten i kommunens politiska organ om Region Halland är begränsad och att medborgarna inte heller är särdeles involverade i politiska frågor som drivs av Region Halland. Det framkommer även att Region Halland inte på egen hand driver demokratipolitiska projekt i någon större utsträckning.

Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur urvalsprocessen av lokala nyheter går till på den lokala TV- stationen TV4 Halland, samt undersöka vilka aktörer och riktlinjer som ligger till grund för de nyhetsbeslut som fattas. Metod: Studien är baserad på semistrukturerade intervjuer och observationer. Slutsats: Resultatet belyser hur urvalsprocessen går till och vilka element som påverkar. Vidare stämmer resultatet överens med en nyare definition av fenomenet gatekeeping där dels den kollektiva karaktären betonas, dels de geografiska, ekonomiska och visuella aspekterna lyfts fram.

No description available.

This essay discusses the Laholm’s bay and its eutrofication problems. The question of issue is: Have the efforts to limit the eutrofication in the Laholm’s bay been effective? What is the local actor’s opinion whether the measures have been effective or not? What efforts have been made to prevent the leakage of nutrients from fields and forestland? The Laholm's bay is located in the south part of the Swedish west coast. The problem was noticed in the 1960´s by local fishermen that experienced a lack of catch. Attention was drawn to the problem and it turned out that the bay was experiencing oxygen depletion The Laholm’s bay drainage basin is drained by five streams: Lagan, Nissan, Fylleån, Genevadsån and Stensån. The Laholm’s bay is especially sensitive to eutrofication because of its shallowness and has a medium depth of only 15 meters. In this bay nitrogen is the limiting nutrient. There are several sources for nitrogen and agricultural land as well as woodlands are the main cause. Interviews has been with wide range of persons to get a grip of what have been done and what is left to do in the area. The interviews have been divided between municipalities, county administration, the Federation of Swedish Farmers, scientist and farmers. The farmers along with the whole agriculture industry in the Laholm’s bay have put a lot of effort to reduce the nutrients leakage. The efforts have not given any clear results and the nitrogen levels are still the same. Data from small forest rivers and small rivers in agriculture land are showing a much more clear result. Agriculture land is in these measurements showing a slightly decrease in nitrogen levels. Forrest rivers are on the other hand showing an increase. It can be concluded that the efforts to reduce the eutrofication have been partly effective. Stronger regulations for all nutrients leakage source are necessary if eutrofication problems are going to show any significant improvement. It’s important to keep in mind that it’s a slow process that involves that efforts are made in several countries.

<p>The aim of this essay is to study the development of democracy in the Halland province, with focus on participating measures. First and foremost to test earlier research about the causes of the development of democracy, which says that the work takes place with obvious variation between the municipalities and that it is caused by economic resources and experienced problems in the democracy. The purpose is also to conduct a general discussion about the conditions and effects of the development.</p><p>Thus the method can be characterised as theory consuming because I as far as possible assume the method that has been used in earlier research. Still, my study is limited to the six municipalities of the Halland province and is therefore a study of few cases. One person in each municipality has been interviewed in order to collect a list of all the measures that have been carried out. This material has been analyzed with a variety of variables. </p><p>The results points out that neither economic resourses nor experienced problems in the democracy can be considered as satisfactory causes, at least not in these six cases. Instead, the results tell that the incidence of driving forces and real enthusiasts is a better explanation, which together with a well-functioning local government administration are the most important factors for achieving positive effects in the participating democracy.</p>