In this essay I have chosen to do a cursory study of the spread of the figural gold foils. Emanating from foremost the Vendel time (550 – 800 e Kr) in the Scandinavian countries Norway, Sweden and Denmark. I will also discuss their relationship to so called central places. Three central locations are in focus in this essay: Borg in Lofoten, Slöinge in Halland and Uppåkra in Skåne. I will also discuss when and why the religious cult changed during the Vendel period to Viking age. / I denna Uppsats har jag valt att göra en översiktlig studie utav spridningen av guldgubbar. De härstammar från Vendeltid (550 – 800 e Kr) i de Skandinaviska länderna Norge, Sverige och Danmark. Här kommer jag också att diskutera deras koppling till så kallade centralplatser. Det ger en fördjupningsstudier i  följande tre centralplatser: Borg i Lofoten, Slöinge i Halland och Uppåkra i Skåne. Här kommer även att diskuteras när och varför kulten förändrades under Vendeltid till Vikingatid.

Shoulder lesion is a big problem among pig farmers and is rarely noticed by the consumers. It is most common among lactating sows as they spend a lot of time laying down and is relatively hard to get rid of. There is a lot of factors that can affect the occurance of shoulder lesions for instance flesh, bedding and breeding. In this study we examine the occurance of shoulder lesion among Swedish farms in the county of Halland where diffrent farmers were asked to answer a couple of questions regarding their ways to hold pigs. 19 out of the 35 farmers asked said they had shoulder lesions in their herd. This is about 54% of the asked. When compared to what amount of bedding the farmer had it was shown that no shoulder lesions could been seen on pigs in deep litter with an amount of 10cm or more. For treatment against shoulder lesions most commmon among the swedish farmers was bluespray and wood tar, wich is an interesting observation since wood tar is known to cause allergic reactions to your skin. What the cause for shoulder lesion at the farms included in this study is not held, but that shoulder lesions is a problem is a fact. / Bogsår är tryckskador som kan liknas vid liggsår som drabbar muskulaturen och underhuden som sedan utvecklas till ett öppet sår. Bogsår drabbar mestadels digivande suggor då de spenderar mycket tid liggandes på sidan vilket lämnar bogen till ett utsatt läge. Det finns olika stadier av bogsår. Eftersom Sverige inte har någon officiell skala att arbeta med används i denna rapport Lunds et al. (2003) skala som bland annat är grunden till bedömning på danska slakterier. Bogsår kan utvecklas från många olika faktorer, några exempel är hull, avel och underlag, det vill säga strömedel samt golvtyp. Det finns inga tydliga instruktioner på hur man behandlar bogsår, utan mycket arbete ligger bakom förebyggande åtgärder för att undvika det. I rapporten blev olika veterinärer rådfrågade och gav svar om vad de gav för tips och åtgärder när bogsår utvecklats. Danmark och Norge är även med som jämförelse då de har en annan djurskyddslag än vad vi i Sverige har. I Danmark har man satsat mycket pengar och resurser på att utreda hur bogsår kan förhindras, förebyggas och behandlas, vilket gör att de har utvecklat mer fakta än vad Sverige har. Sverige har däremot till skillnad mot Danmark en mer utvecklad djurskyddslag, trots att båda länderna följer EU-lagstiftningarna. Detta på grund av den tyngre reglerade nationella lagstiftningen Sverige faller under. Denna undersökning har utarbetats genom studiebesök hos en konventionell och en ekologisk grisproduktion samt att enkäter har skickats ut till grisproducenter i Hallands län. I enkäten ställdes frågor bland annat om hur mycket strömedel djurhållaren har i sin box och hur många procent bogsår som utvecklats hos grisarna. 19 av 35 hade bogsår i sin besättning där bogsårsfrekvensen varierade mellan 1 %-7,5 %. En jämförelse mellan % bogsår och mängd strömedel gjordes där ett svagt samband kunde ses att mer strö är lika med färre bogsår, med undantag från en strömängd på 7,5 cm vilket troligen berodde på att enbart en djurhållare låg inom den radien. Problem med utgödslingsystemet togs också med i resultatet där 26 djurhållare hade spalt varav 9 hade problem. 8 djurhållare hade djupströ varav 1 djurhållare upplevde problem med utgödslingen. Bogsår är något som är ett förekommande problem hos många besättningar men som fått lite uppmärksamhet och få studier har gjorts om bogsår i Sverige. Avel är en stor bidragande orsak till bogsår och mer fokus borde ligga åt forskning angående detta men att problemet i första hand uppmärksammats är ett steg åt rätt riktning.

Under andra världskriget förde Sverige neutralitetspolitik, något som landet fått kritik för, både ut- och inifrån. Det är lätt att i efterhand kritisera beslut som tagits då utkomster för dessa beslut redan är kända, men hur resonerade den dåvarande samtiden kring politiska beslut då dess utkomst inte kunde förutspås? Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur tre halländska tidningar resonerade kring den svenska utrikes- och försvarspolitiken under åren 1938-1939. Citat ur de tre tidningarna Hallandsposten, Halland och Hallands Folkblad, som valdes med bred partitillhörighet i åtanke, har plockats och analyserats i en argumentationsanalys och därefter kategoriserats utefter Klas Åmarks gruppering innehållandes sex linjer. Uppsatsen har inkluderat frågor rörande medlemskapet i NF, Åland, nordiskt samarbete, militär upprustning och tyskt inflytande över svensk press.

The coin circulation in Denmark during Eric of Pomerania’s reign (1396-1439) has been studied systematically within the borders of today’s Denmark, but not Skåneland. This area is in today’s Sweden consisting of Halland, Scania, Blekinge and (Danish) Bornholm. The coin finds show that during 1400-1420 there was a considerable percentage of foreign coins in circulation, especially in churches. These were mostly used for fees in churches, but also had use in urban environments. The copper sterling represents the circulation of domestic coins during 1420-1440. The distribution of its minting cities showed that the local Lund type is the most common, followed by a similar percentage of Næstved and Randers types, and a lesser percentage of Odense types. The percentages of Lund and Odense types were expected but the similarities between Næstved and Randers types were not. Since Næstved types are the most common in today’s Denmark, and Randers types are a less circulated coin.

In the upcoming years, the proportion of elderly within the population will increase significantly (SCB, Socialstyrelsen). The share of aged is already, and will increasingly be, noticeably higher in municipalities on the countryside compared to in the cities. Accordingly, “a variety of dwellings and form of housing suitable for elderly” is asked for and needed (Socialstyrelsen, Boverket). This thesis is one respond to the situation and an addition to the housing possibilities for elderly; a proposal and a test of one way of dwelling as an elderly on the countryside.  To this background, the thesis is a case study: an interpretation of the obsolescent typology “Undantaget”, a free standing (secondary) structure within the homestead on the countryside which the aged, previous owners often inhabited in preindustrial times. The case study is based on an investigation of the local vernacular building tradition. A contemporary dwelling for an elderly is explored, informed by vernacular tradition and its interwoven principles considering construction and tectonic, approach to/usage of resources as well as (else) economic, social and ecological aspects. A modified “Undantag” is proposed; an investigation of sustainable building and living intertwined.

Havsstrandängar av EU-kod 1330 har en utbredning från atlantkusten till Öresund. Längs med Hallands kust finns salta strandängar utspridda. Habitatet är hem för många hotade och ohotade arter och har krav på finkorniga jordarter samt topografi med låg höjd och sluttning. Genom bete eller slåtter hålls strandängarna öppna. Klimatförändringar påverkar den globala havsnivån och kommer påverka strandängarna negativt. Genom en GIS-analys går det att beräkna strandsförluster samt ta fram potentiella marker för nyetablering. Resultatet visar att stora areella försluter drabbar Hallands strandängar. 87,9% av befintliga strandängar kommer gå förlorade vid en havsnivåhöjning på 1m. Resultatet visar också att det finns möjligheter för nyetablering av salta strandängar. Arealen för potentiell nyetablering är större än den strandängsareal som finns idag vilket ses som ett positivt resultat. GIS-analysen ger en indikation om vad som kommer att ske med Hallands salta strandängar men för att nya marker ska kunna fungera som strandängar måste aktiva åtgärder vidtas. Både omföring av befintliga markslag och åtgärdsprogram som kan underlätta för strandängarna att återetablera sig vid eventuella havsnivåhöjningar. / Coastal meadows of the EU-code 1330 have a range reaching from the Atlantic coast to the Öresund including all along the coastline of Halland. The habitat is home to many species, including many that are threatened and have requirements for fine-grained soils with low height and slope. Grazing and haymaking keep these species rich meadows open. Climate change, however, affects global sea level and is projected to negatively affect on the salt meadows. Through a GIS analysis, meadow losses due to sea level rise are calculated. The result shows large losses of meadows in Halland, a full 87.9% of the existing meadows are projected to be lost in a sea level rise of 1m. In addition to these concerns, the result also shows that there are opportunities for establishment of new salt meadows. In fact, the area for potential new meadows is greater than what’s available today, which is considered as a positive result. In conclusion, GIS analysis provides an indication of what may happen with salt meadows in Halland due to climate change, losses and potential compensation. However, if new areas are to serve as meadows, active measures must be taken. Necessary actions include both change of existing land types and effort that can help the meadows to re-establish themselves in the event of sea level rises.

Abstract Broadleaved forests are highly valuable biotopes with important recreational value and contain rich occurrences of species of conservation concern. To monitor the development of nature values in a forest ecosystem during an interval of approximately ten years, follow-up inventories were carried out, following the first inventories which took place ten years ago in two nature reserves (Karlsvik and Bohult) dominated by broadleaved trees in the county of Halland, Sweden. Indicator species of lichen and moss were searched for and compared to the first inventories. The results show that both reserves contain more indicator species today than approximately ten years ago, though a change in the species composition was observed. In Bohult fewer indicator lichens were observed, although more observations were made of indicator mosses - making the total number of indicator species higher than in the previous inventory. Potential explanations to the differing results of the two reserves were discussed and assessed to be for varied reasons. The observed increased occurrences of indicator species may be due to increased continuity leading to bigger and older trees which make way for more epiphytes. The observed decreased occurrences of indicator species may be due to human activity such as newly carried out clearcutting in close proximity to the reserve (which could lead to edge effects or other environmental stresses), nitrogen deposition or exploitation. An observed threat for both reserves is the increasing growth of norway spruce (Picea abies) which may outcompete broadleaved species and the potential indicator species they may inhabit. / Sammanfattning Ädellövskogar är mycket värdefulla naturtyper med höga rekreationsvärden och med rika förekomster av naturvårdsarter. För att utvärdera förändringen av skogliga naturvärden inom en tidsperiod av ca tio år utfördes uppföljningsinventeringar av två tidigare inventerade naturreservat som domineras av ädellövskog i Hallands län i Sverige. Signalarter av lavar och mossor eftersöktes och jämfördes med tidigare funna signalarter. Båda reservatens ursprungliga inventeringar utfördes för ca tio år sedan och resultaten visar att de båda reservaten nu har fler signalarter än tidigare, samtidigt som en förändring observerades i artsammansättningen då samtliga signalarter ej återfanns. I Bohult observerades färre signalartslavar, men fler signalartsmossor - vilket resulterade i ett större antal signalarter totalt för området. Potentiella förklaringar till de skilda förändringarna diskuterades och bedömdes bero på varierande orsaker. Det större antalet observerade signalarter skulle kunna förklaras av ökad tid för kontinuitet med fler grova och äldre träd som utgör lämpliga substrat för kolonisering av de eftersökta signalarterna. Det färre antalet observerade signalartslavar i Bohult skulle kunna bero på mänsklig påverkan i form av nyligen utförda kalavverkningar i angränsning till reservatet, vilket kan bidra till kanteffekter eller andra påfrestningar på miljön. Kvävenedfall, dikning av vattendrag eller annan exploatering föreslås också som möjlig orsak. Ett observerat hot för båda reservaten var igenväxningen av gran, vilken skulle kunna konkurrera med ädellövträden och de signalarter de kan husera.

Uppsatsen undersöker den halländska bingetraditionen från 1600-talet fram till idag. Binge är ett halländskt ord för att sticka, och syftar på den sticktradition som finns där. I Halland har människor stickat sedan 1600-talet. Av nöd började man sälja stickade varor och detta utvecklades under 1700- och 1800-talen till en stor verksamhet. Under början av 1900-talet startades Föreningen Bindslöjden som nedtecknade gamla halländska mönster och anställde stickare som stickade plagg med dessa mönster på, som de sedan sålde. Uppsatsen följer sedan den halländska bingetraditionens utveckling fram till idag, då det finns många människor och flera olika föreningar samt organisationer som utövar och jobbar med den halländska bingetraditionen. Uppsatsen går även igenom hantverkets utförande och tar upp olika mönster, redskap och tekniker. Mönster som finns inom den halländska bingetraditionen är exempelvis Bjärbo, Blomster, och Krok. Även begreppet binge diskuteras i uppsatsen, då betydelsen inte är helt fastställd. Inom den halländska bingetraditionen finns det även olika uppfattningar om vad som är rätt och fel, till exempel när det gäller garnkulörer. Denna uppsats lyfter denna diskussion om vad som hör till den halländska bingetraditionen och även binge som ett immateriellt kulturarv. Det finns nämligen en målsättning att skapa en förteckning om den halländska bingetraditionen till institutet för språk och folkminnen. För att ett immateriellt kulturarv ska bevaras är det viktigt att det utövas och utvecklas, vilket kan skapa svårigheter eftersom det finns flera åsikter om vad som ingår i bingebegreppet och vad som anses som rätt och fel. Det finns även andra svårigheter, som till exempel frågan om vem det är som har rätt att uttrycka sin åsikt i bevarandefrågan. / This essay describes the tradition of binge from the Swedish province of Halland. Binge is an old word from Halland that means to knit, and refers to the knitting tradition in Halland. People have been knitting in Halland since the 17th century and the need for an income made people knit things that they could sell. The selling of knitted goods grew bigger during the 18th and 19th century and in the beginning of the 20th century an association called Bindslöjden started. They documented old knitting patterns from Halland, hired knitters that knitted items with color work of these old patterns on them. Bindslöjden then sold these knitted garments. This essay describes the tradition of binge from Halland on to this day, when there still are people and different associations that practice the tradition of binge. This essay also describes the handicraft behind the tradition of binge like the patterns, tools and techniques. Examples of color work patterns that you can find within the tradition of binge is Bjärbo, Blomster and Krok. The word binge is also discussed, because the meaning of it is not fully clarified. Because of that there are differences in what people think the word binge means and also what is right or wrong within the tradition of binge. An example of this is the different opinions about the colors of the yarn. This essay also puts focus on the discussion about what is included in the tradition of binge, and also the discussion about binge as an intangible cultural heritage. The essay focuses on the tradition of binge as an intangible cultural heritage because there is a will to submit a document about the tradition of binge to the Institute for Language and Folklore. It is important that the intangible cultural heritage is practiced and can evolve, so that the intangible cultural heritage can be preserved. This can cause difficulties since there are different opinions about what is included in the tradition of binge from the Swedish province of Halland. Another difficulty is the question of who is entitled to have an opinion about the preservation.

Ekokritik är ett relativt outforskat område i skolan, men blir alltmer relevant med tanke på klimatnödläget. Studiens syfte är därför att undersöka den didaktiska potentialen med ekokritik i gymnasieskolans svenskundervisning samt utreda i vilken utsträckning det finns märkbara ekokritiska teman i Selma Lagerlöfs novell “En historia från Halland”. I vår studie låter vi elever analysera novellen utifrån ekokritiska frågeställningar. Langers (2011) teori om föreställningsvärldar och de tillhörande fem faserna appliceras i utformandet av metoden. I resultatet åskådliggör vi sedan var eleverna befinner sig i sina analyser och hur de tillämpar Langers faser (2011). Vi utgår från den hermeneutiska forskningstraditionen och tolkar elevernas reception av novellen. Resultatet visar att det finns ekokritiska teman i “En historia från Halland” då den skildrar människans relation till naturen. Dessutom kan vi se att det finns didaktisk potential med ekokritik i gymnasieskolan.

No description available.