A large part of the center of the city of Uppsala is located on postglacial clay. This clay often contain sulfur, this in the form of sulfide, and thus it is generally called sulfide clay (or sulfidlera in Swedish). The amount of sulfide in the clay varies from location to location. When the sulfide-rich postglacial clay comes in contact with the air it oxidizes and can give rise to acid leachate and leaching of heavy metals that were bound to the sediments. The knowledge of this has made the interest of sulfide content in soils greater in recent years, this during for example excavations on building sites. The aim of this project is therefore to summarize and present data related to sulfiderich sediments in a perspicuous way, and thus make it easier to survey the measures that could be necessary to take into consideration for construction work in the city of Uppsala. A lot of the data is taken from the archive of Bjerking AB, but some of the information on sites with sulfide rich clay is taken from Miljökontoret. Using the computer program MapInfo, the locations with sulfide rich soils has been marked on a map of Uppsala and additional information about for instance layering, NNP and pH is connected to these markings, though this is only viewable together with the map in a program supporting the “.tab” file format. / Uppsala stad ligger till stor del på postglacial lera. Denna lera innehåller ofta svavel i form av sulfid och brukar kallas ”sulfidlera”. Lerans sulfidhalt varierar från lokal till lokal. När den sulfidhaltiga postglaciala leran kommer i kontakt med luft oxiderar den och kan då ge upphov till surt lakvatten och urlakning av tungmetaller som är bundna i sedimenten. Vetskapen om detta har gjort att man på senare år börjat intressera sig mer för markens sulfidhalt vid exempelvis schaktning. Syftet med detta arbete att på ett enkelt sätt sammanställa data relaterade till sulfidhaltiga sediment och på så vis ge en överblick över vilka åtgärder som skulle behöva vidtas vid byggnation i Uppsala stad. Mycket data är taget från Bjerking AB's arkiv men också enstaka uppgifter om sulfidlera hämtade från Miljökontoret har använts. Med hjälp av programmet MapInfo har de platser, där sulfidhaltiga sediment hittats, märkts ut på en karta över Uppsala och information om bland annat lagerföljd, NNP och pH har kopplats till dessa punkter.

Sedan några år tillbaks utvecklas vid Institutionen för geovetenskap, sedimentologi, Uppsala Universitet en modell för att simulera transportförloppet av radionuklider vid ett eventuellt läckage av kärnbränsleavfall deponerat långt nere i berggrunden. Som en viktig del av transportförloppet ingår adsorption av cesiumjoner på bergets sprickväggar. Adsorptionsprocessen har i detta examensarbete studerats genom att blanda varierande koncentrationer av granitpartiklar från olika fraktioner med cesiumkontaminerat grundvatten. Koncentrationen av cesiumjoner mättes m h a en gammaräknare tills jämvikt mellan de adsorberade och de lösta jonerna infann sig. Adsorptionen karakteriserades beroende på partikelstorleken av en enstegskinetik eller en tvåstegskinetik. Tvåstegsadsorptionen är en följd av att större partiklar innehåller betydligt fler mikrosprickor än vad de mindre partiklarna gör. Resultaten utvärderades m a p dels distributionskoefficienten kd och dels reaktionskonstanten kr. Anpassningen av kd-värdena gav ett mycket bra resultat med ett R2-värde över 0,99 medan anpassningen av kr inte alls var lika bra (R2 ≈ 0.36), vilket antas bero på att uttrycket för nettoadsorptionen G är felaktigt. / Over the last few years, a model that simulates the transport of radionuclides in fractured rock has been developed at the Department of Earth Sciences/Sedimentology, Uppsala University, Sweden. The aim has been to predict the outcome of a possible leak from deposits of nuclear waste fuel in deep bedrock. The adsorption of cesium ions at the fractures is an important part of the transport mechanism. This study has attempted to explore the adsorption kinetics of cesium ions at the surface of granite particles. A certain amount of cesium was mixed with synthetic groundwater along with different fractions and amounts of clean granite particles. The concentration of cesium in the liquid was frequently measured in order to estimate the change in cesium adsorption with time. The measurements were carried out until an equilibrium between adsorbed and solute ions was achieved. Depending on the size of the particles, the adsorption was characterized by either a one- or a two step kinetics. The reason for this was that larger particles contain micro fractures which affect the adsorption curve. The results were evaluated from the estimated values of the distribution coefficient kd and the reactivity coefficient kr. A model that evaluates the available surface of the rock gave very good results for the kd-values with a R2-value above 0.99. The fitting of kr was not by near equally good (R2 ≈ 0.36), and this is assumed to depend on an incorrect expression of the net adsorption G.

No description available.

Syftet med projektet var att analysera och kartlägga vilken typ av vegetation som brann under skogsbränderna sommaren 2018. Geografiskt informationssystem, GIS, nyttjades för att analysera den geografiska data som användes för att få fram vegetationsfördelningar i brandområdena. I analysen och kartläggningen användes Naturvårdsverkets öppna Nationella Marktäckedata tillsammans med Skogsstyrelsens dataset Ungefärligt brandområde. Marktäckedata är uppbyggd av olika klasser och representerar olika typer av information, exempelvis dominerande vegetationstyp. Genom arbetet i GIS togs det fram kartor över brandområdenas marktäckedata samt cirkeldiagram och tabeller med vegetationsfördelningar. Dessa analyserades för att hitta trender i vegetationens fördelning som förklarar skogsbrändernas spridning. Efter analysen kunde slutsatsen dras att det framförallt var barrskog som brann, där vegetationstypen tallskog utgjorde den största andelen. Samtidigt stod lövskog för en mycket liten del av vegetationsfördelningen i de sex största bränderna. Eftersom det generellt var lite lövskog i områdena kring skogsbränderna var det svårt att dra slutsatser kring huruvida lövskog är brandhämmande. Våtmarker verkar i vissa fall hindrat brandspridning men brann även de när det var torrt och varmt. I det initiala skedet i brandförloppet dominerade tallskog och temporärt ej skog såsom kalhyggen eller stormfällda områden, medan andra vegetationstyper involverades allt eftersom bränderna tog fart och spred sig.

Wind energy projects in cold climate areas are more and more favoured due to the presence of high wind potential and the availability of land in those areas. A serious problem, however, is the impact of icing on the wind turbine and on the energy production. The main objective of this Thesis is to present the available options for mitigating the risks of wind turbines’ blade icing and to evaluate the investment of the wind turbines’ anti-icing systems. To this end, a heuristic algorithmic method has been developed as well as a simple computational tool in order to assess the economic feasibility of anti-icing systems. The method has subsequently been applied in three case studies and relevant conclusions have been drawn Initially a literature review has been conducted that encompassed issues like the direct and indirect impacts of icing on wind turbines (reduced yield, increased loads and noise emission, health and safety risks, etc.), the difficulties of estimating icing formulation and icing production losses and the anti-icing and de-icing systems and their functionality, advantages and disadvantages. Subsequently, the heuristic algorithmic method has been developed which is based on estimating the energy production of a wind turbine for three scenarios - with no icing occurring, with icing but without any anti- and de-icing system installed and with an anti-icing system installed – followed by a sensitivity analysis of the economic performance parameter, the simple pay-back period. The method has been accommodated in a simple computational excel-based tool and has been applied to three case studies located in the north Norway, in central Sweden and in south Finland. The production losses related to icing are in the expected ranges typical for the geographic location and so is the economic performance parameter which indicate that the investment in an anti-icing system is recommended for the three case studies. Results showed that the wind resources, the electricity export price and the annual icing hours are the parameters that determine the feasibility of an anti-icing system for a wind farm project. Wind energy projects in cold climate areas are more and more favoured due to the presence of high wind potential and the availability of land in those areas. A serious problem, however, is the impact of icing on the wind turbine and on the energy production. The main objective of this Thesis is to present the available options for mitigating the risks of wind turbines’ blade icing and to evaluate the investment of the wind turbines’ anti-icing systems. To this end, a heuristic algorithmic method has been developed as well as a simple computational tool in order to assess the economic feasibility of anti-icing systems. The method has subsequently been applied in three case studies and relevant conclusions have been drawn Initially a literature review has been conducted that encompassed issues like the direct and indirect impacts of icing on wind turbines (reduced yield, increased loads and noise emission, health and safety risks, etc.), the difficulties of estimating icing formulation and icing production losses and the anti-icing and de-icing systems and their functionality, advantages and disadvantages. Subsequently, the heuristic algorithmic method has been developed which is based on estimating the energy production of a wind turbine for three scenarios - with no icing occurring, with icing but without any anti- and de-icing system installed and with an anti-icing system installed – followed by a sensitivity analysis of the economic performance parameter, the simple pay-back period. The method has been accommodated in a simple computational excel-based tool and has been applied to three case studies located in the north Norway, in central Sweden and in south Finland. The production losses related to icing are in the expected ranges typical for the geographic location and so is the economic performance parameter which indicate that the investment in an anti-icing system is recommended for the three case studies. Results showed that the wind resources, the electricity export price and the annual icing hours are the parameters that determine the feasibility of an anti-icing system for a wind farm project.

Two new species of Cambrian bradoriid arthropods have been found in the ‘thin’ Stephen Formation, Odaray Mountain, Canada; the hipponicharionid Flumenoglacies michaeli n. sp. and the comptalutid Phasoia stephenensis n. sp. This paper includes the description and illustrations of these species as well as two undetermined species from the same locality. Phasoia stephenensis n. sp. is the first Phasoia reported from Laurentia and Flumenoglacies michaeli n. sp. belongs to the new genus Flumenoglacies recently described by Peel & Streng (in press) from Greenland. In the discussion previous reports of the genus Phasoia are ordered chronologically and a migration path from Gondwana to Laurentia is suggested. However, more information on the stratigraphic and regional distribution of this taxon is needed to support this theory since Phasoia is so far only known from Australia, South China and now North America. The ornamentation of Phasoia stephenensis n. sp. and Flumenoglacies michaeli n. sp. is discussed and compared with the ornamentation of the hipponicharion Pseudobeyrichona longquanxiensis (Cui 1987), the svealutid Tsunyiella Zhang (1974) and the cambriid Petrianna fulmenata Siveter (1995). It is suggested that it might be remnants of a respiratory system.

Located in the middle part of the Baltic, the island of Gotland underwent major environmental changes, associated with different stages of the development of the basin during the Holocene, and therefore represents a promising location for shore-displacement studies. This thesis is focused on a palaeohydrological evolution of the Lina Mire, central eastern part of Gotland, in the Middle Holocene and aims to reconstruct the timing and environment of the Littorina transgression. The research is based on a multi-proxy approach and carried out, applying lithostratigraphical, biostratigraphical (diatom analysis) and geochemical methods (XRF, organic and carbonate content) along with radiocarbon dating. The initiation of the Littorina transgression was constrained at 8.5 ka cal BP, however, probably proceeded by a hiatus. A two-folded pattern oft he maximum sub-phases is suggested. Acquired results fit well with previous studies on areas with the similar rate of apparent land uplift, suggesting an average rate of 2 mm/yr for the last 2.8 ka. / I Tjelvars fotspår

The stand-alone Global Positioning System (GPS) or an Integrated GPS and Dead Reckoning Systems (such as Inertial Navigation System or Odometer and magnetometer) have been widely used for vehicle navigation. An essential process in such an application is to map match the position obtained from GPS (or/and other sensors) on a digital road network map. GPS positioning is relatively accurate in open sky conditions, but its position is not accurate in dense urban canyon conditions where GPS is affected by signal blockage and multipath. High sensitivity GPS (HS GPS) receivers, can increase the availability, but are affected by multipath and cross correlation due to weak signal tracking. Inertial navigation system can be used to bridge GPS gaps, However, position and velocity results in such conditions are typically biased, therefore, fuzzy logic  based map matching, is mostly used because it can take noisy, imprecise input, to yield crisp (i.e. numerically accurate) output. Fuzzy logic can be applied effectively to map match the output from a High sensitivity GPS receiver or integrated GPS and INS in urban canyons because of its inherent tolerance to imprecise inputs. In this thesis stand-alone GPS positioning and integrated GPS and Inertial Measurement Unit (IMU) positioning aided by fuzzy logic based map matching for Stockholm urban and suburban areas are performed.  A comparison is carried out between, Map matching for stand-alone GPS and integrated GPS and IMU. Stand-alone GPS aided map matching algorithms identifies 96.4% of correct links for rural area, 92.6% for urban area (car test) and 93.4% for bus test in urban area. Integrated GPS and IMU aided map matching algorithms identifies 97.3% of correct links for rural area, 94.4% for urban area (car test) and 94.4% for bus test in urban area. Integrated GPS and Inertial Measurement Unit produces better vehicle azimuth than stand-alone GPS, especially at low speed. Furthermore, there are five more fuzzy rules based on gyro rate in integrated GPS and IMU map matching algorithm. Therefore, it shows better map matching results. GPS blackout happens rarely in Stockholm, because there are not many tall buildings in this city. Therefore, the integrated GPS and IMU aided by map matching shows only small improvement over stand-alone GPS aided by map matching.

A changing climate could result in more intense rainfall events. This might result in an increasedload on stormwater systems in the urban environment. The building or updating of stormwatersystems is relatively expensive. To reduce costs, it is important to build the right type of system.This project aims to examine what type and size of stormwater system is most efficient from aneconomic perspective. Different parameters were analysed to compare alternative types of stormwater systems, includingthe effectiveness in retaining water, the building cost as well as the maintenance cost. In this reportthree alternative solutions were studied: retention tanks, retention ponds and a local solution inthe form of gravel swales. These alternative options were modelled using two different numericalmodels within the software MIKE URBAN. One smaller model over Viksjö and one larger modelover Kungsängen. Retention tanks and retention ponds were split into three systems with a differentnumber of facilities. The systems were examined for ten and one facility in both models, threefacilities in the smaller model and four in the larger. The local solution was modelled by mimickingthe swales spread across all catchment areas. To examine the effectiveness in retaining water all thesolutions and systems had to achieve a set of criteria: a max flow in the end pipe of the system,no flooding, and a rain with recurrence interval of 10 years and duration of 24 hours. From theset of critera a total retention volume was obtained from modelling the different systems in MIKEURBAN. The costs of building and maintaining the systems were calculated from the retentionvolumes. As the models had existing pipe-networks two results were obtained, one including andone excluding the cost of the changes made to the pipe network. The result calculated from modelling retention volumes in MIKE URBAN showed that the systemwith a larger number of facilities required a lower total retention volume than the systemswith fewer facilities. Retention tanks with ten facilities required the smallest total retention volumefollowed by retention ponds, whereas gravel swales required the largest volume. The local solutionrequired the least change of the pipe network followed by systems with ten, three/four and onefacility. The economic calculations showed that the building cost for retention ponds was the lowest followedby gravel swales and retention tanks. The maintenance cost of retention ponds was the highestfollowed by retention tanks and gravel swales. The total cost, pipes excluded, calculated from thederived retention volumes, building cost, and net present value of the maintenance for 40 years showedretention ponds being the best solution from an economic perspective. Retention ponds costaround four times less than retention tanks and gravel swales. Gravel swales and retention tankscost about the same. When the cost of the pipe network was included retention ponds were still the best option, followedby gravel swales and retention tanks. The difference in cost depending on the number of facilitiesincreased in favour of the systems with a larger amount of facilities when the cost of rebuildingparts the pipe network was included / En framtid med ett förändrat klimat kan innebära mer och kraftigare regn. Detta kan komma attställa högre krav på de dagvattensystem som existerar i dagens städer men även på de system somkommer byggas i framtiden. Att bygga nya och bygga om befintliga dagvattenanläggningar innebärkostnader. Syftet med detta projekt var att undersöka olika typer av dagvattenlösningar och hur storlekenpå dessa påverkar totalkostnaden för dagvattensystemet. Genom att undersöka detta var målet attbestämma vilken typ av anläggning, samt storleken på dessa, som är mest samhällsekonomisktlönsamma för nybyggnad och ombyggnad av dagvattensystem. För att bestämma vilken typ av dagvattenanläggning som är mest samhällsekonomiskt lönsam studeradeseffektivitet i att fördröja dagvatten, uppförandekostnad samt drift för olika typer av dagvattenlösningar.I denna rapport studerades dagvattendammar, fördröjningsmagasin och en lokallösning bestående av krossdiken. Krossdiken är ett metersdjupt dike fyllt med makadam. Hur effektivade olika lösningar var på att fördröja vatten utvärderades genom modellering i MIKE URBANdär två olika modeller användes, en mindre modell över Viksjö och en större modell överKungsängen. Modellerna som användes bestod av redan befintliga ledningsnät. Dagvattendammaroch fördröjningsmagasin fördelades på tre olika system. System ett bestod av mindre anläggningaroch fördelades på totalt tio anläggningar. System två med medelstora anläggningar bestod av tre anläggningari den mindre modellen och fyra anläggningar i den större. Det tredje systemet bestod avenbart en stor anläggning. Den lokala lösningen med krossdiken modellerade på ett sätt där krossdikenantogs vara utspridda över varje delavrinningsområde. Modelleringen av de olika systemenskedde genom att dessa utvärderades mot ett antal parametrar gemensamma för samtliga lösningar.Dessa parametrar innefattade flödesbegränsningar, typen av regn och översvämningar i modellen.Utifrån kraven som ställdes kunde den total fördröjningsvolymen som krävdes för de olika dagvattenlösningarnabestämmas. Utifrån de bestämda fördröjningsvolymer och kostnader för drift ochuppförande kunde en totalkostnad för de olika dagvattenlösningarna bestämmas. Två resultat presenterades,ett resultat inklusive kostnad för förändrade ledningar och ett resultat exklusive kostnadför ledningar. Resultatet från modelleringen visade att systemen med ett större antal anläggningar krävde lägrefördröjningsvolymer än systemen med färre anläggningar. Systemet med tio anläggningar med fördröjningsmagasinkrävde den minsta volymen följt av dagvattendammar. Krossdiken krävde denstörsta totala fördröjningsvolymen. Krossdiken krävde minst antal meter ombyggda ledningar följtav tio, tre/fyra och en anläggning. Resultatet från de ekonomiska undersökningarna visade att uppförandekostnaden för dammar varlägst följt av krossdiken och fördröjningsmagasin. Driftkostnaden var högst för dammar följt avfördröjningsmagasin och krossdiken. Slutkostnaden exklusive ledningar beräknades utifrån fördröjningsvolymernafrån modelleringen tillsammans med kostnader för uppförande och nuvärdetav driftkostnaden under 40 år. Slutkostnaden visade att dagvattendammar var den lösning som varmest samhällsekonomiskt lönsam, cirka fyra gånger billigare än övriga lösningar. Fördröjningsmagasinoch krossdiken var likvärdiga i totalkostnad exklusive ledningar. Då kostnaden inklusive förändrade ledningar beräknades var dammar billigast följt av krossdikenoch fördröjningsmagasin. Skillnaden mellan totalkostnad beroende på antalet anläggningar ökadetill fördel för de system med flera anläggningar då dessa krävde mindre ombyggnation av ledningar.

I takt med urbanisering och förtätning av städer försvagas och minskar grönområden,ekosystem och den biologiska mångfalden. Samtidigt försämras ekosystemens förmågaatt leverera ekosystemtjänster som bidrar till att skydda människor från miljörisker samtfrämjar hälsa, livskvalitet och säkerhet. Det råder ofta ojämlikheter i tillgång avhögkvalitativa grönområden och exponering för miljörisker mellan socioekonomiskagrupper i samhället. Barn är mer känsliga än vuxna för exponering för miljörisker ochdrabbas oftast hårdast av dålig fysisk planering, särskilt i låginkomstkontexter. Det ärsåledes viktigt att ett barnperspektiv inkluderas i fysisk planering för att kunnasäkerställa alla barns rätt till nyttjande av grönområden av hög kvalitet ochekosystemtjänster. Syftet med studien är att undersöka och jämföra hur förskolor i olikasocioekonomiska områden nyttjar närliggande grönområden i sin verksamhet samtupplever och värderar ekosystemtjänster i dessa grönområden. Studieområden ärBredäng och Ålsten i Stockholm stad. För att besvara studiens syfte och frågeställningargranskades kartunderlag och intervjuer genomfördes med förskolepersonal frånförskolor i Bredäng respektive Ålsten. Studien visar på marginella skillnader mellanBredäng och Ålsten i hur förskolor nyttjar närliggande grönområden samt upplever ochvärderar ekosystemtjänster i dessa grönområden. Det förekommer däremot skillnader iavstånd till betydelsefulla grönområden som exempelvis skogsområden med förmåga attleverera många ekosystemtjänster. Förskolor prioriterar att besöka multifunktionellagrönområden av naturprägel för att tillgodogöra sig värdefulla ekosystemtjänsterfrämjande för barns välmående och utveckling.