Gamla Uppsala är en plats som har haft stor betydelse för människan under en väldigt lång tid, både religiöst och kulturellt. Detta arbete syftar på att ta reda på vilka geologiska förutsättningar Gamla Uppsala hade för att kunna bli en så storslagen och viktig plats under så många år. Den senaste istiden, som lämnade kvar ett stort hav, gjorde att Gamla Uppsala inte kom ovanför vattenytan förrän ungefär 3000 år sedan. Arbetet beskriver hur landet steg upp ur havet, och hur människan för första gången tog sig dit, för att sedan börja använda marken, och skapa ett samhälle. För att få en mer komplett förståelse för hur samhället utvecklades religiöst och kulturellt har det studerats för att utreda varför Gamla Uppsala tappade sin status, och hur Gamla Uppsala storhetstid tog slut kring år 1200 e.Kr. Utöver detta har en modell tagits fram, för att kunna avläsa vattennivån vid en specifik tid. Med hjälp av denna modell har ett antal kartor tagits fram som visar den vattennivåändring som gav förutsättningar för kulturhistoriska utvecklingen.

This report is about a couple of specially chosen peatlands in eastern Uppland, Sweden. It concerns their development between the year 1922 and 2012. The historic fact originates from a large investigation of peatlands in the south of Sweden made by the Swedish Geological Survey, SGU, in the 1920’s. To be able to choose peatlands an analysis in GIS were made, in which we were able to find locations good enough for our field investigation. During the field investigation we bore to find nice peat cores that later went through several analyses in a lab. The main goal with this investigation was to find out how much humans have been able to affect the peatlands and their development during the years, by for example agricultural activities. The conclusion we came to find was that agricultural activities have affected the peatlands in the form of composition. / Rapporten handlar om en undersökning av utvalda torvmarker i östra Uppland och deras utveckling mellan år 1922 och 2012. Den historiska bakgrunden till undersökningen grundas på den kvalitativa torvundersökning som utfördes av Sveriges Geologiska Undersökning på 1920-talet i södra Sverige. Egna fältundersökningar gjordes för att kunna förstå hur de olika utvalda torvmarkerna utvecklats fram till idag. För att välja ut de olika markerna gjordes en GIS-analys samt en insamling av data från den gamla inventeringens dagboksanteckningar. Dessa data var de som stod som grund för arbetet i fält och för själva jämförelsen av utvecklingen. Under fältarbetet togs borrprover upp som sedan användes för att genomföra analyser i labb, dessa analyser användes sedan för beräkningar. Den inlandsis som för 10000 år sedan drog sig tillbaka är den faktor som i synnerhet präglat landskapet i Uppland. En del av landskapet syns idag som torvmarker. En torvmark är en landyta som är täckt av torv, vilket är växter som är i olika grad nedbrutna. Idag räknar man att ungefär 25 % av Sveriges areal är täckt av torv (Sveriges geologiska undersökning 2012). Undersökningen visade på olika grader av förändring på de torvmarker som undersökts. Sammanfattningsvis kunde man se en stor påverkan på de flesta torvmarkerna.

Vår planet är under ständig omvandling, där de allt snabbare förändringarna i klimatet är mest påtagligt. Havsnivåförändringar vilket påverkar hela planeten, bestäms ur ett glaciologiskt perspektiv främst av hur mycket vatten som når haven vid smältning av stora mängder is. Smälter glaciärer kan vatten från ytan leta sig ned genom isen och nå botten under den, vilket kan leda till ökad hastighet hos glaciären genom smörjning av underlaget. Isdynamik är ett komplext område och vattnets väg genom isen och dess påverkan är dåligt känt. Det är därför betydelsefullt att få större kännedom om den fascinerande roll glaciärer spelar för vår planet. Vid tidigare markradarundersökningar på Grönland har reflektionsmönster i radardata upptäckts, vilka har gett upphov till spekulationer om vilken sorts vattenkropp som kan ha lett till det uppvisade mönstret. Då geofysiska metoder ofta kan leda till att olika vattenkroppar kan ge upphov till samma mönster, krävs ytterligare behandling av datat. Genom att använda en två-dimensionell, numerisk modell av fortplantingen av en elektromagnetisk puls genom ett medium, kan en teori om en viss vattenkropp uteslutas eller stödjas. Efter att modellen körts med både glaciärbrunnar och supraglaciala sjöar, framkommer det att sjöar ger ett tydligare VSH-mönster än brunnar, vilka tidigare antagits ha varit orsaken till nämnda VSH-mönster. Detta kan leda till ökad insikt om ytsmältvattnets väg genom isen, isars dynamik och dess påverkan på havsytenivån.

Process domains are formed by geomorphological process, these geological formation act as water pathways for river systems and affects hydrochory potential for seeds. Hydrochory acts differently depending on fluvial settings and is an important factor for diversity in the riparian zone along streams and lakes. The aim of this study was to (1) determine if process domains influence plant species abundance and diversity, and (2) if certain environmental factors associated with different process domains affects species abundance and diversity. The sample sites are parts of a dendritic water system located in tributaries for Hjuksån summer 2017 in northern Sweden. Seed samples were collected from three process domains (lake, rapids and slow-flowing) and later identified in lab. A greater species abundances and seed amount were found at lakes compared to rapids and slow-flowing reaches but there were no significant different between the process domains. None of the environmental factors showed to be important but there were indications that number of boulders might influence seed dispersal. Shannon Diversity index showed to be highest along slow-flowing reaches, but again no significant difference. Understanding process domains and their unique compositions in species abundance and diversity is for example an important factor for restoration techniques of anthropogenic modified streams.

Akviferlager är en form av geoenergi där solenergi lagrad i grundvattnet används för att värma och kyla byggnader. Inför anläggandet av ett akviferlager är det viktigt med grundläggande geologiska och hydrogeologiska utredningar för att säkerställa funktion och kapacitet hos akviferlagret, samt minimera eventuell miljöpåverkan. I denna studie utvecklas en tredimensionell geologisk modell för att öka kunskapen om rullstensåsens geologiska uppbyggnad samt bedöma hur geologin kan komma att påverka det planerade akviferlagret. För att undersöka vilken påverkan manuella justeringar och tolkningar av geologin har, togs två geologiska modeller fram för jämförelse. Utifrån de geologiska modellerna uppskattades effektiv hydraulisk konduktivitet för åsen, d.v.s. sammanlagd konduktivitet för hela akviferens mäktighet, samt transporttid mellan akviferlagrets brunnspoler. Studien visar att akviferen består av sammanhängande jordlager med hög hydraulisk konduktivitet. Beroende på tolkningar och justeringar i modelleringsprocessen visar de två olika modellerna på skillnader vad gäller jordlagrens utbredning och mäktighet. Detta medför skillnader i effektiv hydraulisk konduktivitet mellan modellerna, vilket resulterar i relativt stora skillnader vad gäller transporttider mellan brunnspolerna. Tredimensionella geologiska modeller bedöms bidra till förbättrade hydrogeologiska utredningar då det är ett enkelt och effektivt sätt att bygga upp ett områdes geologi för översikt, tolkning och vidare studier i form av exempelvis grundvattenmodellering.

Syftet med examensarbetet var att undersöka och jämföra mätnoggrannheten vid NRTK-mätningar hos tre olika GNSS-mottagare i olika prisklass. GNSS-mottagarna som användes är SatLab 300, Leica Viva GS15 och Trimble R10. Studien delades in i två olika mätserier. I mätserie 1 utfördes mätningar på olika avstånd från närmaste fysiska SWEPOS-station (Klass A) för att undersöka skillnader i mätresultat från de olika GNSS-mottagarna. Mätningar i mätserie 1 utfördes i olika områden på avstånd mellan 3 och 4 km (Skåre/Råtorp), 6 och 7 km (Våxnäs/Kronoparken), samt 17 och 20 km (Vålberg/Älvenäs) från närmaste fysiska SWEPOS-station (Klass A). I mätserie 1 användes fem av Karlstads kommuns polygonpunkter och fyra höjdfixar, några med fri sikt och några med delvis skymd sikt söderut pga. träd och/eller byggnader. När inga väsentliga skillnader i resultaten från mätserie 1 med avseende på olika avstånd till SWEPOS-stationen gick att fastställa, utfördes mätserie 2 på färre antal stompunkter belägna i Våxnäs och Kronoparken. Två polygonpunkter och två höjdfixar användes. Mätningarna genomfördes under tio till tjugo minuter vid varje mättillfälle. I mätserie 1 jämfördes SatLab 300 och Leica Viva GS15 mot stompunkterna, och vid mätserie 2 jämfördes SatLab 300, Leica Viva GS15 och Trimble R10 mot stompunkterna. I mätserie 1 mättes snabbpunkter med medelvärdesbildning av 25 epoker in vid varje mättillfälle. Detta upprepades under två återbesök olika dagar. I mätserie 2 mättes snabbpunkter med medelvärdesbildning av cirka 100 epoker in vid varje mättillfälle, vilket upprepades med två återbesök samma dag. Resultaten visar små skillnader i mätkvalitet för de olika GNSS-mottagarna vid mätning med NRTK. Trimble R10 presterar dock oftare ett marginellt bättre resultat i radiell avvikelse jämfört med de övriga GNSS-mottagarna, och marginellt bättre RMS-värden. På platser med svåra mätförhållanden har Leica Viva GS15 svårt att erhålla och hålla kvar fixlösning jämfört med de övriga GNSS-mottagarna, medan SatLab 300 istället erhåller fixlösning mycket lätt under dessa mätförhållanden. Trimble R10 arbetar inte med fixlösning på normalt vis, utan istället presenteras en noggrannhet kontinuerligt. / The objective of this paper was to test and compare three different GNSS-receivers’ accuracy, using NRTK. The instrument brands and models in the test were SatLab 300, Leica Viva GS15 and Trimble R10. The test was divided into two measurement series. Measurement series 1 was carried out in different areas with distances of 3-4 km (Skåre/Råtorp), 6-7 km (Våxnäs/Kronoparken), and 17-20 km (Vålberg/Älvenäs), respectively, from the closest physical SWEPOS-station (Class A). A total of nine control points in Karlstad municipality were used in measurement series 1, some with a total free line of sight southwards, and others partly obscured by buildings or trees.  The results of measurement series 1 shows no significant differences between the tested GNSS- receiver’s results regarding to different distances to the SWEPOS-station (Class A). Measurement series 2 focused on measurements was carried out in a more accurate way, at a smaller number of control points located in the Våxnäs and Kronoparken areas. The control points were measured during a period of 10 to 20 minutes at each control point. In measurement series 1 the SatLab 300 and the Leica Viva GS15 with known coordinates at the chosen control points was compared. In measurement series 2 the SatLab 300, the Leica Viva GS15 and the Trimble R10 with known coordinates at the chosen control points were compared. In measurement series 1 fast measurement (1 époque), and an average of 25 époques were measured at every control point, with two return visits, both at different dates. In measurement series 2, fast measurement (1 époque), and an average of 100 époques were measured at every control point, with two return visits at the same date. The overall results show no significant differences in accuracy of measurements using the different receiver’s in NRTK-mode. The Trimble R10 results, however shows slightly more accurate results when comparing radial deviation, and slightly better values when comparing RMS, relative to the other GNSS receivers. At control points with an obscured sight of view, the Leica Viva GS15 has difficulties obtaining a fixed solution, and flickers between a fixed and a float state. At those conditions, the SatLab 300 has no problem with obtaining a fixed solution, whereas the Trimble R10 instead works in a different way, continuously presenting the quality of the positioning.

After soil washing in the former wood preservation industry, the concentration of As (arsenic) have increased in the groundwater. The purpose of this study was to investigate different parameters that could increase the mobility of As in the groundwater. The impact the soil wash has on the soil and it is effect on mobility will also be consider. This study will also show how As, Cu and Cr changes over time, however, the focus will be on As when the soil washing have been controlled by the As concentration. Soil and groundwater samples have been collected. Through filtration Fe (iron), Al (aluminium) and TOC (Total organic carbon) together with As have been analysed to determine a possible relation. Redox potential and As specification have also been analysed. As occur probably dissolved in the groundwater or together with DOC (Dissolved organic carbon). No link between colloids and complexes with Fe and Al together with As was found through filtration. Redox potential has no impact since the water was well oxygenated and As occurred as As(V). As and Cu follow the same time trend, while different for Cr. It is clear that the concentration of As increased in the groundwater after soil washing and that soil excavating have not the same problem with increased levels. The ground structure is changed and the clay mineral with adsorption surface is removed with soil washing. This could explain the increase of As in the groundwater.

Shoulder lesion is a big problem among pig farmers and is rarely noticed by the consumers. It is most common among lactating sows as they spend a lot of time laying down and is relatively hard to get rid of. There is a lot of factors that can affect the occurance of shoulder lesions for instance flesh, bedding and breeding. In this study we examine the occurance of shoulder lesion among Swedish farms in the county of Halland where diffrent farmers were asked to answer a couple of questions regarding their ways to hold pigs. 19 out of the 35 farmers asked said they had shoulder lesions in their herd. This is about 54% of the asked. When compared to what amount of bedding the farmer had it was shown that no shoulder lesions could been seen on pigs in deep litter with an amount of 10cm or more. For treatment against shoulder lesions most commmon among the swedish farmers was bluespray and wood tar, wich is an interesting observation since wood tar is known to cause allergic reactions to your skin. What the cause for shoulder lesion at the farms included in this study is not held, but that shoulder lesions is a problem is a fact. / Bogsår är tryckskador som kan liknas vid liggsår som drabbar muskulaturen och underhuden som sedan utvecklas till ett öppet sår. Bogsår drabbar mestadels digivande suggor då de spenderar mycket tid liggandes på sidan vilket lämnar bogen till ett utsatt läge. Det finns olika stadier av bogsår. Eftersom Sverige inte har någon officiell skala att arbeta med används i denna rapport Lunds et al. (2003) skala som bland annat är grunden till bedömning på danska slakterier. Bogsår kan utvecklas från många olika faktorer, några exempel är hull, avel och underlag, det vill säga strömedel samt golvtyp. Det finns inga tydliga instruktioner på hur man behandlar bogsår, utan mycket arbete ligger bakom förebyggande åtgärder för att undvika det. I rapporten blev olika veterinärer rådfrågade och gav svar om vad de gav för tips och åtgärder när bogsår utvecklats. Danmark och Norge är även med som jämförelse då de har en annan djurskyddslag än vad vi i Sverige har. I Danmark har man satsat mycket pengar och resurser på att utreda hur bogsår kan förhindras, förebyggas och behandlas, vilket gör att de har utvecklat mer fakta än vad Sverige har. Sverige har däremot till skillnad mot Danmark en mer utvecklad djurskyddslag, trots att båda länderna följer EU-lagstiftningarna. Detta på grund av den tyngre reglerade nationella lagstiftningen Sverige faller under. Denna undersökning har utarbetats genom studiebesök hos en konventionell och en ekologisk grisproduktion samt att enkäter har skickats ut till grisproducenter i Hallands län. I enkäten ställdes frågor bland annat om hur mycket strömedel djurhållaren har i sin box och hur många procent bogsår som utvecklats hos grisarna. 19 av 35 hade bogsår i sin besättning där bogsårsfrekvensen varierade mellan 1 %-7,5 %. En jämförelse mellan % bogsår och mängd strömedel gjordes där ett svagt samband kunde ses att mer strö är lika med färre bogsår, med undantag från en strömängd på 7,5 cm vilket troligen berodde på att enbart en djurhållare låg inom den radien. Problem med utgödslingsystemet togs också med i resultatet där 26 djurhållare hade spalt varav 9 hade problem. 8 djurhållare hade djupströ varav 1 djurhållare upplevde problem med utgödslingen. Bogsår är något som är ett förekommande problem hos många besättningar men som fått lite uppmärksamhet och få studier har gjorts om bogsår i Sverige. Avel är en stor bidragande orsak till bogsår och mer fokus borde ligga åt forskning angående detta men att problemet i första hand uppmärksammats är ett steg åt rätt riktning.

This thesis is a case study research that look into the difficulty in engaging freight receivers in initiatives related to urban freight transport. The aim of the paper is to investigate how participatory processes could be formed for more successful outcomes and how the freight receivers could become more engaged in the processes. By conducting a qualitative research where primarily interviews with freight receivers and other concerned stakeholder were made, it was possible to distinguish differences and similarities in views and attitudes toward participation in freight related initiatives. The interviewed freight receivers were located in two different areas in the central business district in the city of Gothenburg, Sweden. In one area, the freight receivers have been included in discussions with the traffic and public transport authority regarding a newly implemented restriction for heavy freight vehicles, and thus have experience with participatory processes. These results show that the freight receivers appreciate the possibility to be a part of the discussion even though they are sceptic towards their possibility to influence on decisions. In the other area, the authority is planning on potentially implement the same restrictions, but as they have not started this process, no stakeholders have yet been included in discussions. Thus, the expectations and attitude towards participation in such a process could be studied among freight receivers in this area. Results in this area show that medium sized business, based on turnover, are more enthusiastic in participating meanwhile smaller business and businesses that are part of a chain store or a franchise are less interested in participating. By comparing the views and opinions between these groups with the interview with the authorities, results show that freight receivers and the traffic and public transport authority in Gothenburg have similar views on the importance of participatory processes, but they differ in their views on what influence the freight receivers have in these processes. By analysing the results with the theoretic concepts of participation, engagement and communication it was possible to identify issues in the case that must be considered in order to establish more rewarding participatory processes. It is concluded that freight receivers must be involved already in the process of defining the problem with urban freight transport to close the gap between how the freight receivers and the authorities experience the participatory process. This would enable finding solutions that considerall interests and thus have higher chance of long-lasting implementation rather that creating conflicts on power relations. Further it is stated that with the help of a combination of a scalon plan, quality circle and representative participation is possible to create an altruistic value in participating which could increase the will to engage in participatory processes and creating more sustainable urban freight transport systems.

As of today, 1.1 billion people in the world lack access to electricity, while 2.9 billion rely on polluting fuels such as firewood, charcoal and kerosene for cooking. This is most prominent in Sub-Saharan Africa where two thirds of the population do not have access to electricity and modern cooking fuels. As electricity serves a prominent part of modern society, electrification is often referred to as a key enabler for socio-economic development. The United Nations have agreed on 17 Sustainable development Goals with the aim to stimulate action over the next fifteen years in areas of critical importance for ending poverty, protect the planet and ensure prosperity for all. According to the World Bank, energy is interconnected with 125 out of the total 169 sub-targets that are included in the Sustainable Development Goals. The goal of this thesis is to investigate the relation between access to electricity and relevant development indicators. By assessing previous research within the field of electrification and development, a number of key indicators have been selected for further analysis. A statistical analysis on the development of these indicators in the case study of Rwanda was performed and demonstrated that access to electricity services does have considerable impact on socio-economic development.