I Sveg finns ett pneumatiskt torksystem. Systemet har sedan 1989 torkat torv till briketter men har på senare tid torkat både trä och torv för produktion av bränsle i form av pellets och briketter. Idag består anläggningen av två symmetriska torklinjer. I torklinjerna används en värmepumpkrets för återvinning av råvaruånga. I värmepumpkretsen används en kompressor driven av inköpt elenergi. Planerna är att integrera en av linjernas nuvarande torkprocess till ett kraftvärmeverk genom installation av ångpanna med bränslet torv och således producera el istället för att köpa el. Integrationen till kraftvärmeverket ger torklinjens värmepumpkrets ett nytt utseende. Kompressorn tas bort i utvald torklinje och ersätts av två lågtrycksturbiner. Det nya utseendet av värmepumpkretsen kommer innebära ett samspel mellan torkning och kraftvärmeverk. I värmepumpkretsen används olika ångflöden beroende av vilket råvarumaterial som torkas. Därför beräknades och användes olika ångflöden beroende av olika fukthalter och inmatningar i torksystemet för att se hur el- och fjärrvärmeproduktionen i kraftvärmeverket påverkades. Samtidigt jämfördes nuvarande torksystem med torksystem integrerat med kraftvärmeverk ur ett energiperspektiv genom förändring av el, fjärrvärmeproduktion och biobränsle. Fjärrvärmeproduktionen i kraftvärmeverket ökade vid ångflödena 31,0 ton/h och 24,0 ton/h ”till kompressor” men på grund av större beräkningsosäkerhet bortsågs dessa. Detta gav en varierad sammanlagd fjärrvärmeproduktion av systemen mellan 23,0-23,8 MW respektive 22,0-22,5 MW vid torkning av torv respektive trä (bortseende av torvscenario 1 vid fukthalten 65 %). En fjärrvärmeproduktion i den storleken, jämfört med Svegs fjärrvärmebehov, kan sägas vara för stort. En stor problematik blir därför vad all spillvärme ska användas till, framförallt på sommaren. Vid integrering till kraftvärmeverk minskade ”bränsle” medan ”fjärrvärme” och ”el” ökade. Beroende av vilket råvarumaterial som torkades gav en integrering ett större resultat för ”el” men mindre ”fjärrvärme” och ”bränsle” vid torkning av trä. Därför rekommenderas torkning av trä eftersom större resultat av ”el” minskar inköpt elenergi samt mindre ”fjärrvärme” resulterar till mindre spillvärme. Vid beräkningarna användes Simulink, ett verktyg för grafisk lösning av differentialekvationer, som ingår i programvaran MATLAB från Mathworks. I Simulink formerades olika ekvationer i statiska beräkningsmodeller för beräkning av energibalanserna i nuvarande torksystem och torksystem integrerat med kraftvärmeverk. Energibalanserna i nuvarande torksystem undersökte svårplacerade effektförluster samt genom olika energibalanskontroller kontrollerade och bedömde trovärdigheten i beräkningsmodellen. Resultaten för energibalanskontrollerna kallades ”beräkningsosäkerhet” vilket var en av flera parametrar som framlade bevis för ett variabelberoende, känsligt, komplext och svårtydande torksystem där övriga effektförluster var svåra att placera. Ett mer korrekt resultat av nuvarande system kan därför möjligtvis uppnås vid användande av en dynamisk istället för statisk modell samt användande enbart av mätdata istället för dimensionerande värden och således göra effektförlusterna lättare att placera.

Project about building of site sourced  material, ex. subsoil and peat. Public building and educational building including student dormitory. / Kandidatarbete om att bygga med material hämtat från byggplatsen. Jord och torv. Kulturhus och folkhögskola, inklusive elevhem.

Two eruptions from Icelandic volcanoes have in the last years caused widespread dispersalof volcanic ash in the atmosphere. The transportation of tephra from Iceland to mainlandEurope is not an uncommon event and it can cause large disruptions to society. In thisthesis I present the ndings of a tephrochronological study of recent sediment from a bogcalled Trolls mosse in southern Sweden. The results show the presence of recent tephrafrom what is most likely the Grímsvötn eruption in May 2011, but geochemical analysisof the tephra could not conrm the exact origin of it, and a possibility that the Eyafjal-lajökull eruption also has contributed exists. By correlating atmospheric data about thelocation of the ash clouds produced during the eruptions and tephrochronological studiesof where tephra fallout has occurred could improve our understanding of tephra falloutdynamics and could help understand complex fallout patterns for past eruptions.

This report is about a couple of specially chosen peatlands in eastern Uppland, Sweden. It concerns their development between the year 1922 and 2012. The historic fact originates from a large investigation of peatlands in the south of Sweden made by the Swedish Geological Survey, SGU, in the 1920’s. To be able to choose peatlands an analysis in GIS were made, in which we were able to find locations good enough for our field investigation. During the field investigation we bore to find nice peat cores that later went through several analyses in a lab. The main goal with this investigation was to find out how much humans have been able to affect the peatlands and their development during the years, by for example agricultural activities. The conclusion we came to find was that agricultural activities have affected the peatlands in the form of composition. / Rapporten handlar om en undersökning av utvalda torvmarker i östra Uppland och deras utveckling mellan år 1922 och 2012. Den historiska bakgrunden till undersökningen grundas på den kvalitativa torvundersökning som utfördes av Sveriges Geologiska Undersökning på 1920-talet i södra Sverige. Egna fältundersökningar gjordes för att kunna förstå hur de olika utvalda torvmarkerna utvecklats fram till idag. För att välja ut de olika markerna gjordes en GIS-analys samt en insamling av data från den gamla inventeringens dagboksanteckningar. Dessa data var de som stod som grund för arbetet i fält och för själva jämförelsen av utvecklingen. Under fältarbetet togs borrprover upp som sedan användes för att genomföra analyser i labb, dessa analyser användes sedan för beräkningar. Den inlandsis som för 10000 år sedan drog sig tillbaka är den faktor som i synnerhet präglat landskapet i Uppland. En del av landskapet syns idag som torvmarker. En torvmark är en landyta som är täckt av torv, vilket är växter som är i olika grad nedbrutna. Idag räknar man att ungefär 25 % av Sveriges areal är täckt av torv (Sveriges geologiska undersökning 2012). Undersökningen visade på olika grader av förändring på de torvmarker som undersökts. Sammanfattningsvis kunde man se en stor påverkan på de flesta torvmarkerna.

Peat is one of the most important materials used for soil amendment in commercial horticulture. Traditionally, sphagnum peat has been the dominating form of peat used, but other forms of peat may also prove to be of great use. Sometimes, peat must be removed from restored wetlands in order to create more open patches of water. This offers a potential to use the removed peat for something productive. In this study, it was examined if peat made up from Cladium sp. could be used to mix with a sand soil to gain a higher yield of crops. Corn were planted in sand soil containing varying amounts of peat mixed in. The crops were then allowed to grow for around 50 days before harvest. After harvesting, it was found that the yield was higher from the crops that had been growing in a soil that had some amount of peat mixed in with the sand. Further large-scale studies could determine if this could be used as an economic and sustainable alternative to sphagnum peat.

Närvaron av PFAS (per- och polyfluorerade alkylsubstanser) i miljön och i vårt dricksvatten blir alltmer uppmärksammad i Sverige och världen. Denna undersökning gick dels ut på att undersöka föroreningssituationen av bland annat PFAS på brandövningsplatsen i Vetlanda enligt Naturvårdsverkets metodik för inventering av förorenade områden (MIFO) fas 2 och utfördes av Njudung Energi på uppdrag av Höglandets räddningstjänstförbund och Vetlanda kommun. En andra del utgjordes av ett laborationsförsök där reningskapaciteten för PFAS med fyra olika adsorbenter jämfördes. Vetlanda brandövningsplats påvisade kraftigt förhöjda halter PFOS (perfluoroktansulfonsyra) och ∑PFAS11 i grundvatten (8,9 µg/l och 27,2 µg/l respektive) och i jord (0,82 mg/kg TS PFOS). Halten PFOS i grundvatten var över 45 ng/l och i jord översteg halten 0,02 mg/kg TS som är SGI:s preliminära riktvärden för PFOS (Pettersson et al. 2015). I ytvattenrecipienten var halten PFOS över det rekommenderade årsmedelvärdet enligt EU:s miljökvalitetsnorm för inlandsvatten (65 ng/l). Ytvattenrecipienten anses särskild skyddsvärd då den mynnar ut i Emån, som har höga naturvärden och används som vattentäkt. Halten koppar och bly i jord översteg Naturvårdsverkets generella riktvärden för mindre känslig markanvändning (200 mg/kg TS och 400 mg/kg TS respektive). Objektet Vetlanda brandövningsplats bedöms utgöra riskklass 1 enligt MIFO fas 2, vilket innebär en mycket stor risk. Som åtgärd föreslås grundvattenpumpning och behandling för att åtgärda föroreningsnivån med avseende på PFAS i grundvattnet, fortsatt provtagning för att avgränsa föroreningen i jord samt schaktsanering av de förorenade jordmassorna för att förhindra fortsatt urlakning till grundvattnet. I laborationsförsöket jämfördes de två konventionella filtermaterialen granulärt aktivt kol (GAC) och jonbytarmassa (AE) med grillkol och torv, två relativt billiga material. Labbförsöket utfördes som ett kolonnförsök med varierande pH-värden samt som ett försök med förlängd exponeringstid. Resultatet visar att AE och torv gynnas av ett sänkt pH-värde och av en förlängd exponeringstid. GAC uppvisade bäst reningsgrad under samtliga försök, med fullständig adsorption av PFOS och ∑PFAS11 för kolonnförsöken. Torv avlägsnade 65% PFOS vid 10 dagars exponeringstid och grillkol avlägsnade omkring 50% PFOS i kolonnförsöken. Försöket innehåller endast ett fåtal provtagningspunkter och ytterligare studier med grillkol och torv krävs för att fastställa deras eventuella potential som adsorbenter för att rena PFAS i grundvatten.

Som en följd av global uppvärmning blir det allt viktigare med resiliens mot klimatkrisens konsekvenser, däribland mer frekventa skogsbränder. Då våtmarker kan behålla vatten och ge resiliens mot torka och bränder är det intressant att undersöka relationen mellan våtmarker och skogsbränder. Syftet med detta arbete är att undersöka våtmarkers påverkan på skogsbränder i boreala skogsmiljöer, där frågeställningarna berör antändningsrisk, intensitet, brandskador, areell spridning och utdikning. Arbetet genomförs som litteraturstudie och GIS-analys med fokus på brandspridning. I GIS genomfördes först en multikriterieanalys och sedan en modellering av brandförlopp, i två områden i Hälsingland. Enligt analys och tolkning av resultat är fuktighet, grundvattennivå, vegetation, ytstruktur och storlek de viktigaste faktorerna i våtmarkers relation till skogsbränder. Sannolikhet för antändning, brandintensitet och brandskador minskar alla med ökad fuktighet, ökad grundvattennivå, gott om vitmossa och mindre av annan vegetation. Dessa faktorer gör även våtmarker till bättre brandbarriärer, speciellt i kombination med ökad storlek och heterogen ytstruktur. I motsats är våtmarker med lägre fuktighet och grundvattennivå, större bränsletillgång och träd sämre som barriärer mot skogsbrand och upplever intensivare bränder. Under extrem torka riskerar dock alla våtmarker, i olika utsträckning, att torka ut till den grad att bränder sprider sig över dem.GIS-analysen visar en koppling mellan sankmarker och områden med långsam brandspridning under normala förhållanden, och en stor lokal variation i förutsättningarna för brandspridning. Utdikning av våtmarker försämrar våtmarkernas resiliens mot skogsbränder, och skapar en risk för torvbränder, med allvarliga konsekvenser. En återvätning av utdikade våtmarker skulle förbättra deras brandresiliens. / As a result of global warming, it is ever more important with resilience towards the consequences of the climate crisis, including more frequent wildfires. Since wetlands can retain water and give resilience towards drought and fires, it is interesting to explore the relation between wetlands and wildfires. This study aims to research the influence of wetlands on wildfires in boreal forest environments, with research questions regarding risk of ignition, fire intensity, fire damage severity, areal spread and wetland drainage. The work consists of a literature review and GIS analysis focusing on fire spread. The GIS analysis is done through a multi-criteria analysis and afterwards a modeling of fire development, in two areas in Hälsingland, Sweden. According to analysis and interpretation of the result, the most important factors in the relation between wetlands and wildfires are moisture, water table level, vegetation, surface structure and wetland size. Probability of ignition, fire intensity and fire damage are all reduced with increased moisture, higher water table, plenty of sphagnum moss and less other vegetation. These factors also improve wetland efficiency as barriers against fire, especially in combination with increased size and a heterogeneous surface structure. On the contrary, wetlands with a lower moisture level and water table, larger fuel availability and trees function less efficiently as fire barriers and experience more intense fires. During extreme drought, however, all wetlands to a different extent risk drying out to the point where fire can spread over them. The GIS analysis displays a connection between fens and areas with slow fire propagation under normal conditions, as well as a large local variation in the factors influencing wildfire propagation. Wetland drainage deteriorates wetland resilience against wildfires, and creates a risk of peat fires, with severe consequences. Rewetting of drained wetlands would improve their fire resilience.

<p>Förorenat dagvatten från Stena Gotthards metallåtervinningsanläggning i Eskilstuna har filtrerats genom kolonner innehållande två olika adsorbenter, torv och furubarksflis. Torv är en organisk jordart som främst används som bränsle och furubarksflis är en biprodukt från skogsindustrin. Båda filtermaterialen är relativt billiga och finns i stora kvantiteter i Sverige. Filtermaterialen har visat sig ha varierande kapacitet att adsorbera metaller i vatten på grund av själva materialet samt vattnets sammansättning. Resultatet från den här studien visar att av de två undersökta filtermaterialen så har furubarksflis störst kapacitet att reducera bly, koppar och zink från det specifika dag vattnet.</p> / <p>Polluted storm water from a metal recycling industry has been filtrated through columns that contained two different adsorbents, peat and pine bark. Peat is an organic soil, mainly used for energy production, and pine bark, a by-product from the forest industry. In Sweden, there are a lot of resources of peat as well as pine bark. Used as filter materials, they are relatively cheep and, like other kinds of filtermaterial used as adsorbents, they have varied capacity to adsorb metals in water. The capacity for the filter materials to adsorb metals depends on the physical structure and chemical contents of the peat and pine bark as well as the water metal composition. Results from this study show that pine bark had the highest adsorption capacity to reduce copper, lead and zinc from the specific storm water.</p>

Förorenat dagvatten från Stena Gotthards metallåtervinningsanläggning i Eskilstuna har filtrerats genom kolonner innehållande två olika adsorbenter, torv och furubarksflis. Torv är en organisk jordart som främst används som bränsle och furubarksflis är en biprodukt från skogsindustrin. Båda filtermaterialen är relativt billiga och finns i stora kvantiteter i Sverige. Filtermaterialen har visat sig ha varierande kapacitet att adsorbera metaller i vatten på grund av själva materialet samt vattnets sammansättning. Resultatet från den här studien visar att av de två undersökta filtermaterialen så har furubarksflis störst kapacitet att reducera bly, koppar och zink från det specifika dag vattnet. / Polluted storm water from a metal recycling industry has been filtrated through columns that contained two different adsorbents, peat and pine bark. Peat is an organic soil, mainly used for energy production, and pine bark, a by-product from the forest industry. In Sweden, there are a lot of resources of peat as well as pine bark. Used as filter materials, they are relatively cheep and, like other kinds of filtermaterial used as adsorbents, they have varied capacity to adsorb metals in water. The capacity for the filter materials to adsorb metals depends on the physical structure and chemical contents of the peat and pine bark as well as the water metal composition. Results from this study show that pine bark had the highest adsorption capacity to reduce copper, lead and zinc from the specific storm water.

The area at and around the Falun copper mine has always been of great interest. To begin with it was the valuable ore that drew people to the area. Now it is the historical, archaeological and environmental aspects that draw researchers from different fields of study to Falun. Peat cores were taken in several peatlands throughout an area extending toward about 2 kilometres to the west, southwest and south of the Falun mine. One core was selected for more extensive studies including plant macrofossil analysis, loss on ignition (LOI) and 14C – analysis. These methods are combined to give a picture of the environmental conditions at different periods in time, using plants and their preferred growth environment as an aid. The untouched environment changing into the well-known mining landscape that prevailed in the hey-day of the mine, with the change being the focal point, is the reason for this study.The cores presented in this thesis generally show lake areas drying up and transforming into peatlands, some peatlands may however have been formed in other ways. The location chosen for further studies is now almost transformed to a forest floor. This study provides a solid foundation for further studies as well as adds more information to existing knowledge. However, more research is needed to fully understand how the environment changed due to the opening of the mine. / Området vid och runt Falu koppargruva har alltid varit av stort intresse. Till en början var det den dyrbara malmen som lockade människor till platsen. Numer är det de historiska, arkeologiska och miljörelaterade aspekterna som lockar forskare från olika forskningsfält hit. Torvkärnor togs från flera torvmarker inom ett område som sträcker sig ungefär 2 kilometer i väst-, sydväst-, och sydlig riktning från Falu gruva. En torvkärna valdes ut för mer omfattande undersökningar, dessa inkluderar växt-makrofossil-analys, LOI och 14C – analys. Dessa metoder kombineras för att få en bild av de rådande miljöförhållandena vid olika tidpunkter, genom att använda växters föredragna växtplats som hjälp. Det är hur den orörda naturen förändrats till det välkända gruvlandskapet som rådde under gruvans storhetstid, med förändringen i centrum, som är anledningen till denna studie.Torvkärnorna som visas i denna rapport visar i stort sett hur sjömiljöer torkat ut och förändrats till våtmarker, vissa våtmarker kan dock ha utvecklats på annat sätt. Den plats som valdes ut för vidare studier har idag nästan helt omvandlats till skogsmark. Denna studie ger en stadig grund för vidare studier och tillför viss information till den redan befintliga. Det behövs dock mer forskning för att fullt ut förstå de miljöförändringar som gruvdriften medförde.