Akademisk avhandling--Stockholm. / Extra t.p. with thesis statement inserted. Summary in German. Includes index. Bibliography: p. [324]-334.

Följande rapport utgör den teoretiska delen av Emma Hjortmans examensarbete för kandidatexamen i journalistik vid JMK vårterminen 2016. Den praktiska delen består av en radiodokumentär om hur Falun förändrades i grunden efter massmordet som utspelade sig i staden 1994. I rapporten presenterar jag ett teoretiskt underlag för de etiska och källkritiska överväganden jag gjort under projektets gång. Jag berättar även om mina olika undersökningsmetoder och redogör för radioreportagets genre, ämne, stilistik och hur jag anpassat detta för min tänkta publik. Slutligen sammanfattar jag mitt arbete och berättar vad jag tar med mig från mitt försök att skildra en hel stads gemensamma historia.

Syftet med denna C-uppsats är att se vilka förändringar som ägde rum på Falu fångvårdsanstalt mellan två skilda perioder. Fokus ligger på de disciplinära åtgärder som vidtogs mot fångar som på något vis misskött sig på anstalten. Ena perioden är mellan 1900-1905 och den andra perioden är mellan 1950-1955. Under 1946 ägde en reformering av Svenska fångvården rum. Före detta år satt internerna isolerade i ensamceller och fick varken träffa eller språka med någon annan fånge under sin fängelsevistelse. Efter 1946 trädde reglementeringen i kraft där fångarna fick träffa varandra och samtala. Interner erhöll mer frihet än innan och den strikta ordning som funnits innan avtog så smått. Frågan som ställs i arbetet är vilka förändringar som går att finna före och efter 1946 års reglementering. Fången fick mer frihet efter detta år, men paradoxalt nog ökade skötsamhetsöverträdelserna efter 1946. De disciplinära åtgärderna fördubblades nästan i jämförelse med tidigare period. Det ökade förtroendet för internerna renderade i en högre grad av oordning på Falu fängelse och resultatet av undersökningen visar att det förekom fler förseelser 1950-1955 än 1900-1905. Källmaterialet till undersökningen består i huvudsak av förhörsprotokoll och straffjournaler från Falu fängelse för angiven tid, vilka har studerats på landsarkivet i Uppsala.

Nöjeslivet är ett viktigt område när det gäller att göra en stad attraktiv för dess invånare och besökare. Efter en besöksundersökning av centrumföreningen Centrala Stadsrum visade det sig att det finns invånare och besökare som inte är helt nöjda med dagens nöjesliv i Falun. Utifrån detta och en nyfikenhet från vår sida valde vi att göra en kartläggning av Faluns nöjesliv och undersöka nöjesverksamheternas profilering. Utifrån vår definition av nöje, ”en upplevelse där en individ gör ett tidsfördriv utan praktiskt syfte och då känner tillfredsställelse, vällust och/eller glädje”, genomfördes en teoretisk litteraturstudie av Faluns historia, attraktiva städer och våra utvalda nöjeslivsområden: mat & fika, bar & klubb, handel, kultur, sport och evenemang. Slutligen gjordes en enkätundersökning av nöjesverksamheterna som ligger i Faluns stadskärna, denna ligger till grund för kartläggningen och undersökningen av nöjesverksamheternas profilering. Resultaten av vår enkätundersökning visar att många av de tillfrågade respondenterna varken marknadsför sin nöjesverksamhet och inte heller har någon tydlig marknadsprofilering.

All kinds of management issues in practical operation of organization would be confronted with human heart. Therefore, many methods in management have to take human heart into account and try to change behavior of mankind. However, only few attempts have so far made at spirit transformation in the field of business management. The purpose of this paper is to explore spirit transformation through FaLun Gong practitioner's experiencing and understanding process. This research, in its process, is conducted by hermeneutic phenomenological methodology, attempting to interpret the inner part of the practitioner's heart and their profoundly hidden meanings. All texts are collected from In-depth Inteviewing with a FaLun Gong practitioner and from autobiography of other three practitioner's. The result of the studying is that practitioners are able to be True, Good, Endure and to get rid of attachments gradually. From 99¡¦ the Chinese Communist Party (CCP) start to persecute the FaLun Gong practitioner, but the way of practitioners continue resisting persecutions peacefully embodies the spirit of True, Good, and Endurance. There are three conclusions to this section of the thesis: 1) Telling the truth to other persons with standing their ground embodies the spirit of True, Good, and Endurance. 2) The way of enlightening persons on humanity is charity. 3) Improving of character is firm , hence standing their ground is not out of an impulse. Furthermore, following four factors result spirit transformation are obtained: 1. Three factors of the law of Falun DaFa : (1) To direct at the human mind (2) The law of Dafa give practitioner power (3) To influence and reform people 2. Experiencing or feeling the truth of matter and mind are one and the same. 3. To point out wrong of certain persons and to make them realize it by warning. 4. Communication with practitioner. As hermeneutic circle, the exploration of this research is endless. Therefore, the worth of our study is not to obtain conclusions but to bring its meaning, that is, we ought to value character of the human mind is not vague and general because of the practitioner experience the matter and mind are one and the same.

Thesis (M.A.)--University of South Florida, 2003. / Title from PDF of title page. Document formatted into pages; contains 295 pages. Includes bibliographical references.

<p>The main aim of the project is the creation of a CFD model for a plant in the Falun Hospital in Sweden. CFD is a new area of engineering that appears because of the great improvement in the computers last years. Creating a CFD model is a difficult process but the model is capable to give a great amount of data and also the model allows predicting the results when parameters of the system are changed so the model lets to save money and time and becomes an interesting tool to choose the optimal solution for the system.</p><p>In this case the system studied is the air distributed by the ventilation system inside a plant of the Falun Hospital. The model have to predict the characteristics of the airflows inside the plant, how the air moves through the different areas of the plant and how these airflows affects in the distribution of temperature inside the plant.</p><p>Also the model has to become a use tool to analyze possible changes in the ventilation system to improve it. And a tool to get boundary conditions to study specific areas of this zone in future studies.</p><p>The project its part of a bigger project performed by the department of energy technology from Gävle university “Consequences in comfort and inside environment at energy optimization within the health care sector”. The project it is a study of the use of energy in health care buildings in Sweden after the analysis of the energy usage a study to optimize the use of the energy and how these changes affects the patient and workers climate comfort in these buildings.</p><p>The CFD model have to be a tool that helps in the study of the ventilation system and the relation with the comfort in the Falun Hospital and also a tool to choose an optimal solution for the ventilation system after changes to improve the energy usage in the building avoiding the use of experimental changes in the hospital.</p>

The aim of this study was to get a better knowledge of the metal pollution and the mining history of the Falun area. It adds new information on the geochemistry of the lakes and the beginning of mining in the Falun region, together with the influence of early land use. The main focus is on three lakes Hagtjärnen, Stugutjärnen and Nästjärnen, which were previously dated and analyzed regarding acidification by Anna Ek. Additional supporting information is provided from records from 10 other lakes, which are located at distances between 0-27 km from the Falun Copper mine. Another specific focus is on the lake Tisken, which has been assumed over the past 50 years to represent faithful historical record of mining in the Falun area. In this study this lake record was dated and analyzed, too. The analyses of all the lakes included resulted in four significant phases of environmental change, indicating the start of agriculture and mining, the development of each sector, as well as the sharp increase in pollution in the modern time period. Phase I covers the time period A.D. 700-1000 and represents the time of the early beginning of land use and small scale mining activities. Phase II represents the time between A.D. 1200 to 1450, which is dominated by an ongoing development of mining and a sharp increase in metal concentrations and occurrence of cultivated plants and plants favored by disturbance from A.D. 1450 onwards. The third phase, representing the year A.D. 1540, clearly displays another period of sharp increases among the metal concentrations, which coincides with a peak in Cu production volumes. Phase IV covers the time period A.D. 1750-1900, referred to as Modern time, and features a clear increase in Pb pollution, which is linked to the introduction of tetra ethyl Pb in the 1970s. Other metals increase also, together with cultivated plants like cereals, indicating an ongoing expansion of mining and agriculture. The results also indicate that Cu was not emitted as far as other elements, like for example Pb, which led to great pollution only in the lakes close to the Falun mine. Another important finding is that the lake Tisken does not represent a continual historical record, because the sediment is not a chronological sequence and instead likely represents mostly a catastrophic input of debris of mixed age. The C-14 dating shows, that the sediment is mixed and disturbed in Tisken. As a consequence, the long-standing interpretation of Tisken’s sediment record as an archive for the historical start and late development of mining at the Falun copper mine is incorrect

Syftet med uppsatsen är att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen är införandet av elektrisk gatubelysning. Frågeställningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen då man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har använts för undersökningen är protokoll från stadsfullmäktige och drätselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi. Flera olika metoder av gatubelysning har sedan dess tillämpats och ännu fler metoder har diskuterats men aldrig kommit till stånd. Denna uppsats rör också anledningarna till gatubelysning i Falun vilka var flera utöver att få gatorna belysta för nattvandrarna. Stävjandet av brottsligheten var en av dem, estetiken en annan men även ett självändamål tycks också skönjbart. Byggandet av den moderna staden krävde moderna metoder och material. Elektriciteten som metod för belysning av gator var i högsta grad modernt och Falun var bland de första städerna som antog elektrisk gatubelysning i Sverige.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka åtgärder som Falu stad, genom sundhetsnämnden, vidtog när farsoten kolera spreds i Sverige år 1834 respektive år 1853 samt om dessa åtgärder skiljer sig över tid. Frågeställningarna som används är: Vilka förebyggande åtgärder mot kolera vidtog staden genom sundhetsnämnden år 1834 och år 1853? Hur agerade läkarna i Falun mot kolerahotet? Skiljer sig Falu sundhetsnämnds åtgärder i jämförelse med andra städers sundhetsnämnder? Skiljer sig sundhetsnämndens åtgärder mellan åren 1834 och 1853? Materialet som används består av sundhetsnämndens mötesprotokoll från åren 1834 och år 1853, kolerakungörelser från de båda tidpunkterna, stadsläkare- och gruvläkarapporter samt utdrag från Tidning för Falu län och stad. Resultatet visar, att Falun vid båda tillfällena spärrades av genom att vaktstationer upprättades vid vägarna och vid stadens gräns. En karantänsstation upprättades vid stadens hälsobrunn för att ta om hand personer som inte vistats på kolerafri ort de 10 senaste dagarna. Staden delades in i tio distrikt som bemannades med en distriktschef samt några uppsyningsmän, som kontrollerade att staden hölls ren och att invånarna var rena. Stadens läkare var väldigt aktiva under sundhetsnämndens möten år 1834 och gav flera förslag på vad som behövdes göras medan de år 1853 intog en mer passiv roll. Åtgärderna i Stockholm år 1834 är snarlika de åtgärder som genomfördes i Falun samma år, huvudstaden delades också in i distrikt och det tillsattes även distriktschefer och uppsyningsmän. En annan likhet är att både Falun och Stockholm beställde färdiga likkistor för att ha i beredskap. Såväl sundhetsnämnderna i Karlskrona, Ystad och Arboga liksom Falun år 1853 vidtog i stort sett samma åtgärder som gjordes redan år 1834 t ex spärrningsåtgärder, karantänsskydd, införandet av kolerasjukhus och extra insatser för de mest utsatta i samhället.