No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att belysa en aspekt av Faluns omvandling till modern stad. Den del i denna modernisering som vidrörs i uppsatsen är införandet av elektrisk gatubelysning. Frågeställningarna i uppsatsen rör diskussionen som föregicks i stadsförvaltningen då man införde elektrisk gatubelysning i Falun och anledningarna till införandet av elektrisk belysning. Materialet som har använts för undersökningen är protokoll från stadsfullmäktige och drätselkammare i Falun under perioden 1863-1888. Gatubelysningen i Falun har sedan 1849 varit i stadsförvaltningens regi. Flera olika metoder av gatubelysning har sedan dess tillämpats och ännu fler metoder har diskuterats men aldrig kommit till stånd. Denna uppsats rör också anledningarna till gatubelysning i Falun vilka var flera utöver att få gatorna belysta för nattvandrarna. Stävjandet av brottsligheten var en av dem, estetiken en annan men även ett självändamål tycks också skönjbart. Byggandet av den moderna staden krävde moderna metoder och material. Elektriciteten som metod för belysning av gator var i högsta grad modernt och Falun var bland de första städerna som antog elektrisk gatubelysning i Sverige.

Syfte: Många aktörer har möjligheter att påverka hur gatans rum och ljusmiljö upplevs. Med möjligheten följer också ett ansvar att skapa en god och sammanhängande miljö som är lätt att röra sig i, inte minst på de platser där stadsrummet i sig är ett besöksmål. Målet med studien är således att öka kunskapsläget kring hur belysning i skyltfönster kan påverka gatans upplevda ljusmiljö och rumsuppfattningen samt att identifiera potentiella för- och nackdelar med belysta och släckta skyltfönster. Metod: I fallstudier utförda på plats i Stockholm samlades fysikaliska mätvärden in i form av luminansberäkningar och fältmätningar samt genom perceptiva analyser. För att undersöka upplevelsen utfördes tre analyser i kombination, Arne Branzells rumsanalys, Gordon Cullens ”Serial vision” och PERCIAL analys. Resultat: Skyltfönsterbelysning visade sig ha en påverkan på den upplevda ljusmiljön. Resultaten indikerar på att stora skyltfönster med jämn ljusnivå utan stora kontrastförhållanden förbättrade ljusmiljön. Likväl orsakade bländning en försämrad upplevd ljusmiljö. Helt släckta skyltfönster påverkade ljusmiljön negativt och rummet upplevdes även smalare. Vidare visar resultaten även att skyltfönsterbelysning ökar upplevd rumshöjd på motsatt sida av gatan då ljusnivån ökar. Konsekvenser: Studien resulterar i ett antal hypoteser om skyltfönsterbelysning i historiska gatumiljöer. Resultaten indikerar att skyltfönsterbelysning påverkar både rummet och ljusmiljöns upplevelse. Förmågan att orientera sig upplevdes bland annat bättre då skyltfönster var tända. Gatans upplevdes bredare vid tända skyltfönster respektive smalare vid nedsläckta. Storleken på skylfönster visades också vara en faktor i hur stor påverkan dess ljus hade på gatans ljusmiljö. Slutligen visar studien tydligt att bländning från skyltfönsterbelysning bör undvikas på grund av en negativ påverkan av individers uppfattning av miljön. Förbättrad kunskapsutveckling och samordning hos samtliga av stadens aktörer som belyser stadsrummet rekommenderas för att öka kvalitén den övergripande ljusmiljön för Västerlånggatan i Stockholm. Begränsningar: I studien har enbart ett område undersökts med ett antal unika egenskaper. Slutsatserna som dras är inte direkt generaliserbara för alla gatumiljöer. I stället har ett antal hypoteser presenterats som kan vara viktiga att ta hänsyn till vid belysningsplanering i miljöer där gatubelysning förekommer.

Syftet med studien var att undersöka hur en ökad belysningsstyrka på övergångsställen påverkar bilisters hastighet. Vid vissa övergångsställen används idag intensivbelysning. Intensivbelysning innebär att belysningen förstärkts vid platsen och utformas av en eller flera armaturer över eller i anknytning till övergångsställen för att öka synbarheten för fotgängare. Målet med studien är att undersöka om en ökad belysningsstyrka på övergångsställen har en positiv eller en negativ påverkan på bilisters hastighet och därför kunna bidra till en ökad kunskap inom trafiksäkerhet. För att undersöka hur intensivbelysning påverkar bilisters hastighet har hastighetsmätningar utförts på två övergångsställen i centrala Jönköping samt vid en kontrollplats. Hastighetsmätningarna utfördes på en urban väg med en hastighetsbegränsning på 40 km/h. mätningarna utfördes under perioden 2020-03-16 – 2020-03-24. Det ena övergångsstället har intensivbelysning det andra har det inte, för att kunna jämföra de två platserna utfördes mätningar av både luminans och belysningsstyrka. Övergångsstället med intensivbelysning benämnt som observationsplats 1, hade en medelbelysningsstyrka på 73,27 lux och en medelluminans på 2,7 cd/m². Övergångsstället utan intensivbelysning benämnt som observationsplats 2, hade en medelbelysningsstyrka på 15.63 lux och en medelluminans på 1,3 cd/m². Det skiljer alltså 57,64 lux i medelbelysningsstyrka mellan observationsplats 1 och observationsplats 2, och 1,4 cd/m² i medelluminans. Vid observationsplats 1 uppmättes dagtid 10 passager. Vilket resulterade i en medelhastighet på 35,7 km/h (standardavvikelse 4,6 km/h). Kvällstid uppmättes 35 passager. Vilket resulterade i en medelhastighet på 37,49 km/h (standardavvikelse 5,3 km/h). Vid observationsplats 2 uppmättes dagtid 10 passager. Vilket resulterade i en medelhastighet på 40 km/h (standardavvikelse 4 km/h). Kvällstid uppmättes 34 passager. Vilket resulterade i en medelhastighet på 36 km/h (standardavvikelse 4 km/h). Resultatet från studien antyder att intensivbelysning vid övergångsställen leder till en högre fordonshastighet. Skillnaden i medelhastighet mellan observationsplats 1 och observationsplats 2 var låg 1,49 km/h, standardavvikelsen var hög (observationsplats 1 5,3 km/h observationsplats 2 4 km/h).

Målet med arbetet var att undersöka hur enskilda gatlyktor skulle kunna utrustas med ljussensorteknik för att implementera automatisk dimring med syftet att sänka energianvändningen. Rapporter visar att väg- och gatubelysningen i Sverige stod för 626 GWh år 2016 samt att en stor del av ljuspunkterna fortfarande består av energikrävande högtrycksnatrium. Uppgifter visar även att energisnåla LED-armaturer blir alltmer förekommande som alternativ till högtryckslampor. Målet var att utveckla en prototyp för LED där funktionen bygger på att lysdioderna ska vara släckta när omgivningens ljusstyrka är hög och dynamisk dimras upp när omgivningens ljusstyrka minskar. Arbetet resulterade i en prototyp som fungerar tillfredsställande och efter uppsatta mål. Varje ljussensor läser in ett analogt mätvärde som tolkas av en mikrokontroller som sedan skickar en pulsbreddsmodulerad signal för styrning av lysdiodens belysningsnivå. Generellt visade arbetet att omfattande fortsatta studier behöver göras innan prototypen skulle kunna implementeras i verkligheten. Prototypen behöver även testas och kalibreras i utomhusmiljö med dagsljus. / The goal of this thesis was to investigate how individual streetlights could be equipped with light sensor technology to apply an automatic dimmer function with the purpose of reducing energy usage. Studies show that road and streetlights in Sweden accounted for 626 GWh during the year 2016 and that a large portion of the lights still consists of energy demanding high pressure sodium lamps. Reports also show that energy efficient LED is becoming more and more common as an alternative to high pressure lamps. The goal was to develop a prototype for LED lighting with the function to control the LED’s to be off when the surrounding light levels are high and to dynamically increase the output power when the surroundings light level go down. Each light sensor reads an analog value which is interpreted by a micro controller that sends a pulse width modulated signal to control the LED power output. The finished prototype worked satisfactory and according to the set goals of the thesis. Generally, the thesis showed that extensive research is needed before the prototype could be implemented in real life. The prototype also needs to be tested and calibrated in an outdoor environment with day light.