The aim of this thesis is to investigate how subjective spaces are created and experienced in the installations Whispering Wall III (2010), Sound Forest (2011) and The Forty Part Motet (2001). These three contemporary sound installations are examined through the theoretical perspectives of Maurice Merleau-Ponty, based on his work The phenomenology of perception. My thesis establishes that the subjective spaces that are experienced in these installations are created through movement, interaction and contextual factors. This thesis does as well establish that subjective spaces are produced and created on the basis of specific conditions. / Denna uppsats är en undersökning av hur subjektiva rumsligheter kan skapas och upplevas i de tre ljudinstallationerna Whispering Wall III (2010), Sound Forest (2011) och The Forty Part Motet (2001). Genom att studera dessa samtida ljudinstallationer vill jag undersöka hur lyssnare kan uppleva subjektiva rumsligheter med utgångspunkt från ljudintryck. Ljudinstallationerna undersöks genom Maurice Merleau-Pontys teoretiska perspektiv med utgångspunkt i hans verk The phenomenology of perception. Genom min undersökning kommer jag fram till att de subjektiva rumsligheter som skapas i dessa tre ljudinstallationer har skapats genom rörelse, interaktion och kontextuella faktorer. I uppsatsen konstaterar jag att subjektiva rumsligheter framställs och skapas utifrån en ljudinstallations specifika förutsättningar.

This project is an introduction to studying the relationship between furniture and spaces from a phenomenological point of view. The purpose is to get a deeper understanding of this inter-action emphasizing character, expression and atmosphere. This is done through analyzing two concrete spaces and designing furniture for them and inspired by them. The designprocess is used in the project as a method with the aim to increase spatial comprehension. The two chosen rooms that are analyzed and designed for are the Church ofVårby Gård from 1975, by Swedish architect Harald Thafvelin. Together with the foyer of a former highschool on Kungholmen, Stockholm, from 1960 by famous architect Léonie Geisendorf. The church is analyzed using Peter Zumthor’s phenomenological theory on ”atmosphere” whereas the former highschool is analysed more intuitively. The project has an experimental character and is pervaded by the discrepancy between theory and practice. The result is three prototypes inspired by the rooms in terms of expression, atmosphere and function.

Texen innehåller mina egna tankar om min arbetsprocess och mina målningar. Den är en sorts personlig betraktelse över mitt arbtete och sätt att förhålla mig till livet och min omvärld. Det kretsar kring läsningen av bilden utfrån olika parometrar. Hur perspektivet påverkar djupet i bilden och målningens uppenbararelse i rummet.

The purpose of this study is to gain deeper knowledge in how the outdoor environment and materials in the preschool yard affect children in their play and what thoughts the preschool teachers have about it. In order to achieve this, we researched which environment in the preschool yard is the most popular among the children and why. In addition, we investigated if there are any differences between boys’ and girls’ choice of place.The methods used are quantitative observations, using an observation schedule, as well as qualitative interviews with preschool teachers. The study was conducted from a sociocultural perspective and with relational and relative understanding of space. This means that what occurs in the preschool yard is not only based on the physical but also on social relationships and beliefs. The expectations that exists about play areas and materials in the preschool yard are the main focus of this study. Where the location itself is not necessarily what determines where the children play and what they are playing with.In this study, it appears that even though it initially seemed as if children's play determined where they chose to play in the yard, it is the expectations and beliefs about the different places that affect the children’s choice of place. Even though the children themselves choose which games they want to play, the expectations and rules that exists will steer where the children's plays are performed. Moreover, it is also proven that there were no significant differences between girls' and boys' choices of place in the preschool outdoor environment and neither in expectations based on the children’s gender.

<p>Syftet med studien var att undersöka vilka begrepp eller komponenter som bör tas i åtanke vid utvecklandet av en skolgård. Tre frågeställningar låg i fokus; hur skolgårdens platsegenskaper kan kategoriseras för att göra miljön tydlig, hur barnen använder sig av den under rasterna och vilken psykologisk betydelse och mening dess platser verkar ge barnen. Metoderna som valts för insamling av data har framförallt varit observation med hjälp av videostöd. Före, under och efter observationerna har tillfällen givits till samtal med både barn och personal. Dessutom användes metoden ”walking”, promenad med barnen där de kunde visa olika ställen. Fördelen med den metoden är att platserna upplevs tillsammans med dem och kan ge inblick i hur de tänker om sin utomhusmiljö. Som komplement togs ett antal bilder på skolgården, vars skola har fyra klasser från trean till sexan. Resultaten visar att begreppen rumslighet, komplexitet, läsbarhet och mysterieeffekt påverkar barns användande av skolgården. Vidare framkom det att naturen, asfalten, artefakterna, nivåskillnader i miljön och även skolhusets storlek och form har betydelse för deras lek, rörelse och reflektion.</p>

Syftet med studien var att undersöka vilka begrepp eller komponenter som bör tas i åtanke vid utvecklandet av en skolgård. Tre frågeställningar låg i fokus; hur skolgårdens platsegenskaper kan kategoriseras för att göra miljön tydlig, hur barnen använder sig av den under rasterna och vilken psykologisk betydelse och mening dess platser verkar ge barnen. Metoderna som valts för insamling av data har framförallt varit observation med hjälp av videostöd. Före, under och efter observationerna har tillfällen givits till samtal med både barn och personal. Dessutom användes metoden ”walking”, promenad med barnen där de kunde visa olika ställen. Fördelen med den metoden är att platserna upplevs tillsammans med dem och kan ge inblick i hur de tänker om sin utomhusmiljö. Som komplement togs ett antal bilder på skolgården, vars skola har fyra klasser från trean till sexan. Resultaten visar att begreppen rumslighet, komplexitet, läsbarhet och mysterieeffekt påverkar barns användande av skolgården. Vidare framkom det att naturen, asfalten, artefakterna, nivåskillnader i miljön och även skolhusets storlek och form har betydelse för deras lek, rörelse och reflektion.

Jag har valt att kalla mitt projekt ”Whereabouts”, vilket betyder plats eller tillhåll. Och det är just en plats som jag försöker skapa i mitt examensarbete. Arbetet handlar om textil i rum och hur jag kan använda mig utav textil för att bygga upp en rumslighet. Fokus ligger på offentlig miljö, och hur jag i en sådan miljö kan skapa en plats för avskildhet och lugn. Lite som ett gömställe att fly till när omgivningen blir stökig och orolig. Det hela resulterar i en rumsavdelare i form av ett textilt tak och golv.Kärnan i projektet är att utforska hur jag kan skapa rumslighet, eller snarare illusionen av rumslighet då jag inte använder mig av några väggar som stänger av flödet i rummet. Istället undersöker jag om det skapas en känsla av att kliva in i ett annat område eller rum genom att föra in ett extra, lägre tak över ett begränsat område. Om det skapas en annan atmosfär under taket. För att ytterligare bygga på detta, arbetar jag även fram ett golv, som fungerar som en avspegling av taket och därmed binder ihop golv och tak. / Program: Textildesignutbildningen

What happens when one moves about in the city? In this essay I will explore how we through our movements create our own temporal cities. I base my investigation on Michel de Certeau's theories from his book The Practice of Everyday Life vol 1. De Certeau believes that by just walking in the city – a mostly unconscious and for many trivial activity – you write it, creating different types of spaces that can be understood using linguistic terms. In my essay, I develop de Certeau's theories about ordinary activities by applying them to two less ordinary – and between themselves quite different – spatial practices:  fare evasion on public transportation (plankning) and the urban activity of parkour. I also carry out a linguistic analysis of both parkour, fare evasion and walking, using the linguist Roman Jakobson's theory on the act of speaking together with de Certeau's theory on the rhetoric of walking. In my concluding discussion, I outline a theory regarding how these different spatial practices come together in the city and form a multiplicity of ever-changing spatial stories. I also discuss what one can say that this actually means, both practically and theoretically speaking.

<p>Uppsatsen studerar hur svenska köpcenter nyttjar Internetmediet genom sina webbplatser. Detta studeras utifrån dels ett samhälleligt och dels ett rumsligt perspektiv. Det samhälleliga perspektivet används för att se hur starka band webbplatserna har till den lokala kontext som de fysiska köpcentren är en del av. Det rumsliga för att se huruvida webbplatserna kan skapa och upprätthålla en egen rumslighet, oberoende av själva köpcentret. Först kommer en bakgrundsdel där bland annat en övergripande studie av svenska köpcenters webbplatser görs. Här skapas således en helhetsbild av tillståndet bland webbplatserna 2001/2002. Efter det formuleras fyra rubriker: "E-kommersialisering", "Sociala Hierarkier", "Cyberrummet" och "Mediemetamorfoser"utifrån inläst litteratur. Med dessa rubriker som verktyg görs sedan en djupare studie av fem Stockholmsanknutna webbplatser. Här används även en demografisk översikt över de stockholmsområden i vilka de fysiska webbplatserna är belägna som ett kompletterande instrument. Detta för att se om den lokala kontexten färgar av sig på webbplatserna eller ej. Studien avslutas med en slutdiskussion. Här redovisas resultatet av studien, nämligen att det finns en likriktning bland de svenska köpcenterwebbplatserna där man ej utnyttjar Internetmediets potential speciellt mycket. Köpcentren och dess samhälleliga omgivningar blir det som fokuseras även på webbplatserna. Cyberköpcenterrummet inkorporeras helt i det fysiska köpcentrets rum.</p>

No description available.