ABSTRAKT Idag visar forskning på allt fler stillasittande och inaktiva barn vilket delvis kan bero på samhällets tekniska framfart. För att barn ska ges möjlighet till att utveckla sina motoriska färdigheter visar studier på att förskolan bör erbjuda en utmanande och stimulerande utomhusmiljö men en del forskare menar att förskolors utomhusmiljö kan se väldigt olika ut. Syftet med detta examensarbete har varit att intervjua sex förskollärare om deras uppfattningar angående förskolegårdens möjligheter till att stimulera barns motoriska utveckling. Studien är en fenomenografisk ansats där vi använt oss av en kvalitativ metod och där empirin inom studien utgjort grunden för arbetet. Resultatet i vår studie visar på att även om förskolan ligger centralt eller i utkantanten av en storstad eller en småstad har förskollärarna i stort sätt liknande uppfattningar och tankar om förskolegårdens betydelse för barns motoriska utveckling. Det är enligt förskollärarna en kombination mellan förskolegårdens utformning och faktorer som exempelvis deras egen roll som ger barn de bästa möjligheterna till motorisk utveckling på förskolans utegård. Nyckelord; Barn, fenomenografi, förskolegård, förskollärarens roll och motorik

Denna studie undersöker hur förskollärare menar att de befrämjar barnens samspel under utomhusleken. Våra forskningsfrågor är: Vilka strategier använder förskollärarna sig av för att främja barns samspel i utomhusmiljön och hur deras förskolegård bidrar till barns sociala samspel. Vi har använt oss av kvalitativ metod och har genomfört semistrukturerade intervjuer med fyra förskollärare. Studiens resultat visar att förskollärarna använder olika metoder för att främja barnens samspel. De strategier som nämns i resultatet är planerade aktiviteter, “hålla handen” och skapa lekar tillsammas med ett eller flera barn. Resultatet visar även att förskollärarna prioriterar att vistas utomhus och tycker att deras respektive gårdar är bra utformade för att bidra till barnens sociala samspel. Det framgår att när barnen är ute så samspelar de i andra konstellationer jämfört med inomhus. Alla förskollärare beskriver att det är viktigt att få med barnen in i det sociala samspelet samt att det är deras ansvar att det sker. Förskollärarna berättar att de inte har så mycket färdigkonstruerade material och menar att detta gynnar barnens fantasi och kreativitet i samspel med andra barn. De uttrycker ändå att de önskar göra förändringar i utomhusmiljön för att ytterligare bidra till barnens samspel. Det framkommer också olika åsikter kring om det är lätt eller inte att göra dessa förändringar.

Vårt syfte med denna studie är att undersöka förskollärares syn på barns motoriska utvecklingsmöjligheter ute på förskolegården, samt förskollärares betydelse för barns rörelseutveckling. Frågeställningarna för studien var vilka faktorer som enligt förskollärarna anser vara viktiga i barnens motoriska utveckling, hur förskollärarna ser sin roll för barns motoriska utveckling samt hur de anser att förskolegården hjälper till att utveckla barns motorik. Vi använde oss av intervju som metod där vi intervjuade sex förskollärare. Till vår hjälp hade vi en telefon med inspelningsmöjligheter. Efter varje intervju lyssnade vi av svaren och förde in dem på ett dokument i datorn. Dessa svar behandlas i ett resultat och analys avsnitt i vår studie. De analysverktyg vi använt oss av är Mårtenssons (2004) avhandling Landskapet i leken. En studie av utomhuslek på förskolegården som behandlar miljöns betydelse. Vi har även använt oss av Osnes m.fl. (2010) Kropp, rörelse och hälsa i förskolan som behandlar förskollärarens roll. Vi har genomfört tre intervjuer var som vi analyserat var för sig under avsnittet resultat och analys. Resten av studien är skriven tillsammans. Resultatet av vår studie är att miljön är en stor betydande faktor för barns motoriska utveckling, men även att förskollärarna själva har en stor roll för att uppmuntra barn till rörelse. Slutsatsen vi kom fram till var att det är en kombination mellan förskollärarens roll, deras attityd till rörelse och förskolegårdens utformning som ger barn de bästa möjligheter till motorisk utveckling på förskolegården.

Syftet med detta examensarbete är att genomföra och utvärdera en pedagogisk idé. Idén består av att genomföra aktiviteter som på olika sätt riktar de inblandades uppmärksamhet mot väderfenomen och undersöka om detta bidrar till någon form av lärande och utveckling för de inblandade i en pedagogisk verksamhet. Studier påvisar att pedagoger inom förskolan ofta upplever sig ha bristande kunskaper inom det naturveteskapliga området (Andersson 2011). Pedagogerna i min undersökning kunde inte, i inledningsskedet av min studie, nämna något område inom naturvetenskapen som de själva var intresserade av. De kunde heller inte komma på något naturvetenskapligt fenomen som barnen kunde utforska på förskolegården. Resultatet visar att den pedagogiska idén påverkade tänkandet hos de inblandade och gav näring åt det naturvetenskapliga utforskandet. Intervjusamtalen i samband med min studie vidgade pedagogernas tänkande kring uteverksamhetens kvalité och naturvetenskapliga innehåll. Detta resulterade bl. a i att pedagogerna beslutade att på ett strukturerat sätt börja erbjuda barnen planerad pedagogisk verksamhet ute på förskolegården.

I detta examensarbete studerar vi hur förskollärares förshållningssätt till förskolegården påverkar användningen och vistelsen på gården. Vi har tittat på förskolegårdens utformning och funktion, barns utomhuslek på förskolegården samt förskollärares roll i utemiljön. Syftet är att undersöka vilket förhållningssätt förskollärare har till förskolegården i dess funktion och möjligheter till lärande. Metoden vi använt oss av är kvalitativa samtalsintervjuer, vi har intervjuat sex förskollärare på tre olika förskolor med liknande förskolegårdar i storlek och utformning. I resultatet framkom att förskollärarna ser på användningen av sin förskolegård på olika sätt. På två av förskolorna används gården som en plats för barnens fria lek där pedagogernas roll är att stötta barnen och vara lyhörda för deras utforskande och intresse för olika fenomen. På den tredje förskolan används gården både för barnens fria lek och utforskande men även som en viktig plats för den planerade pedagogiska verksamheten. Förskollärarnas olika användning av gårdarna kan bero på vilken relation de har till den aktuella gården. Utomhusvistelsen ses trots detta som något viktigt och prioriterat på alla tre förskolorna. Slutsatsen av vår undersökning är att pedagogens personliga förhållningssätt till gården påverkar både utformning och användande av den. Även förskollärares tolkning av förskolans läroplan 98/2010 gör att verksamheterna kan uppnå målen i denna men ändå kan skilja sig åt i utformning och praktik.

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om utemiljön, mer specifikt förskolegården som en resurs i det pedagogiska arbetet med barnen. Detta görs genom att studera på vilket sätt förskolegården används i aktiviteter som syftar till lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor. Baserat på syftet har följande frågeställning utarbetats. På vilket sätt organiserar förskollärare för möjligheter samt utför aktiviteter för lärande kring naturvetenskap och miljö- och naturvårdsfrågor under utevistelsen på förskolegården? Studien utgår från ett sociokulturellt perspektiv och Vygotskijs tankar om lärande genom interaktion där samspel, miljö och intresse har betydelse. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förskollärare.  För att visa förskolegårdarnas olika förutsättningar gjordes även skisser av dessa. Samtal kring pedagogisk dokumentation från de fem förskolorna ligger också till grund för studiens resultat. Resultatet visar bland annat att förskollärarna i det naturvetenskapliga lärandet främst använder sig av de spontana lärsituationer som uppstår under vistelsen på förskolegården. Det erbjudna materialet på förskolegården skapar olika möjligheter.  Mindre mängd tillfört material och färre lekredskap leder till mer utforskande av naturmaterialet i leken. Gårdens innehåll verkar även ha avgörande betydelse för vad som används av förskollärarna i det naturvetenskapliga utforskandet.

Under vår verksamhetförlagda utbildning har vi lagt märke till att förskolans utomhusmiljö inte används som en plats för lärande. Det har varit mycket ovanligt att pedagoger genomfört planerade aktiviteter utomhus, något som står i kontrast till hur inomhusmiljön används. Vihar också läst kurslitteratur och artiklar som lyfter fram just lärande utomhus som något positivt under vår utbildning. Ett intresse som har växt fram är hur detta kan påverka barnen i förskolan. Det ville vi ta reda på och vi ville undersöka vad barnen själva ansåg om sitt lärande. Genom att prata med barnen har vi lyckats lyfta fram vad de tycker och tänker om att vara ute. När barnen har delat med sig av sina tankar har det gett oss insikt i vad som är viktigt för dem och hur olika faktorer i förskolan påverkar deras möjligheter att leka och lära sig, både på förskolegården och i skogen. Utöver barnsamtal har vi observerat tre förskolegårdar och pedagogers agerande, samt genomfört intervjuer med pedagoger om hur de använder utomhusmiljön. Vår studie har visat oss att den fysiska miljön och pedagogers agerande är faktorer som på ett avgörande sätt spelar in på vilka möjligheter för lärande barnen har. En slutsats i vår studie visar att det är viktigt att se till kombinationen av de två faktorerna då man ska utvärdera förutsättningarna för lärande i utomhusmiljön på förskolan.

The purpose of this study is to gain deeper knowledge in how the outdoor environment and materials in the preschool yard affect children in their play and what thoughts the preschool teachers have about it. In order to achieve this, we researched which environment in the preschool yard is the most popular among the children and why. In addition, we investigated if there are any differences between boys’ and girls’ choice of place.The methods used are quantitative observations, using an observation schedule, as well as qualitative interviews with preschool teachers. The study was conducted from a sociocultural perspective and with relational and relative understanding of space. This means that what occurs in the preschool yard is not only based on the physical but also on social relationships and beliefs. The expectations that exists about play areas and materials in the preschool yard are the main focus of this study. Where the location itself is not necessarily what determines where the children play and what they are playing with.In this study, it appears that even though it initially seemed as if children's play determined where they chose to play in the yard, it is the expectations and beliefs about the different places that affect the children’s choice of place. Even though the children themselves choose which games they want to play, the expectations and rules that exists will steer where the children's plays are performed. Moreover, it is also proven that there were no significant differences between girls' and boys' choices of place in the preschool outdoor environment and neither in expectations based on the children’s gender.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om vilka möjligheter och utmaningar som kan finnas på de yngsta barnens förskolegård. Syftet är även att ta reda på hur väl bedömningsverktyget för miljövärdering  OPEC (outdoor play envoirment categories) kan användas för att identifiera möjligheter, utmaningar samt utvecklingsområden på de yngsta barnens förskolegård. De frågeställningar vi utgår ifrån är: Vad anser pedagogerna vara möjligheter och utmaningar med sin förskolegård? Vilka likheter och skillnader går att identifiera mellan pedagogernas uppfattningar om förskolegården och uppmätt OPEC- värde? Hur skiljer sig uppfattningarna om förskolegården bland pedagogerna? Som teoretisk grund för studien ligger miljöpsykologi och ett sociokulturellt perspektiv, där begreppen affordance och artefakter är centrala. Som metod för att få svar på frågeställningarna har OPEC-mätningar genomförts på två förskolegårdar samt intervjuer av pedagoger som arbetar med de yngsta barnen på dessa förskolegårdar.   Resultatet visar att de yngsta barnens förskolegård kan erbjuda olika möjligheter, både utifrån yttre omständigheter men även utifrån hur pedagogerna väljer att utforma och arbeta med utomhusmiljön. På olika gårdar finns olika utmaningar, men ett gemensamt tema är att det kan vara svårt att anpassa gården för de yngsta utan att det påverkar de äldre barnens lek. Bedömningsverktyget OPECs kategorier för miljövärdering stämde endast till viss del överens med pedagogernas uppfattningar om förskolegården. Resultatet tyder på att OPEC i sig självt inte bör användas för att bedöma kvalitén på de yngsta barnens förskolegård, eller för att identifiera möjligheter, utmaningar och utvecklingsområden.

Vår kvalitativa studie utgår från ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där vi har använt oss av diskurspsykologin som metodologi för att analysera våra resultat, samt problematisera dessa utifrån tidigare forskning inom området. Studiens syfte är att genom fokusgruppsamtal undersöka vilka diskurser som framträder när pedagoger samtalar utifrån sin praktik kring ämnet barns inkluderingsmöjligheter i utomhuspedagogiken som sker på förskolegården. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är: Vilka samtalsteman utgår pedagogerna från när de samtalar om barns möjligheter att inkluderas i utomhuspedagogiken på deras förskolegård?  Vilka diskurser blir synliga när pedagogerna samtalar kring hur de arbetar med inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård? I studien deltar fyra pedagoger från två förskolor i södra delen av Sverige. De resultat som framkom från pedagogernas sätt att tala om inkludering och utomhuspedagogik på deras förskolegård, var att de inte kunde se någon skillnad med hur de jobbade med inkludering inne och ute samt att inkludering sågs som en självklarhet i verksamheten oavsett miljö. Det framgick även att en annan rådande diskurs var att förskolegården uttrycktes vara en mer tillåtande miljö där barnen fick möjlighet att bli sitt bästa jag och där leken blev mer fri än inomhus. De samtalsteman som pedagogerna berörde kring ämnet var materialet och miljön på förskolegården, pedagogernas förhållningssätt, leken på förskolegården, samt att kringgå regler på förskolegården.