<p>Through observations of the childrens play, I have made notes of all activities at the pre-school playground. The intention of the observations was to see if the playground environment invites and stimulate the childs motorie development. The study will be a part of a future planning work of the preschool environment.</p><p>The results show that the pre-school playground environment invites to physical activities that stimulate the childs motory development. The variation of activities is dependent on the design of the landscapes. The pedagogues taking part of the childrens activities are one of the factors which contributed to the childs choice of activity.</p><p>The preschool plays an important part in the childrens development so it is important that all personnel have basic knowledge on the importance of outdoor activities.</p><p>Keywords: Fundamental movement, motorie development, preschool playground, outdoor enviroment</p>

Through observations of the childrens play, I have made notes of all activities at the pre-school playground. The intention of the observations was to see if the playground environment invites and stimulate the childs motorie development. The study will be a part of a future planning work of the preschool environment. The results show that the pre-school playground environment invites to physical activities that stimulate the childs motory development. The variation of activities is dependent on the design of the landscapes. The pedagogues taking part of the childrens activities are one of the factors which contributed to the childs choice of activity. The preschool plays an important part in the childrens development so it is important that all personnel have basic knowledge on the importance of outdoor activities. Keywords: Fundamental movement, motorie development, preschool playground, outdoor enviroment

Denna studies övergripande syfte har varit att titta närmare på utemiljöns möjligheter till kreativ fantasifull lek på en I Ur och Skur-förskolegård. Det är främst lek med naturmaterial som står i fokus för studien. Även pedagogens roll gentemot barnen är viktig i detta sammanhang och den medagerande pedagogen får här betydelse för barnens lek. En intressant frågeställning är då vilken betydelse det lösa naturmaterialet och pedagogen har för lekens utveckling. Tidigare forskning visar att en variationsrik miljö med natur bidrar till en mer varierad och utvecklad lek hos barnen. I Ur och skur pedagogiken förespråkas den aktiva pedagogen/ledaren som sätter barnet i centrum. Pedagogiska tankar kring utformningen av gården belyses också i viss mån. Studiens kvalitativa empiriska material består av en intervju med en pedagog/förskollärare som även förekommer i de sju observationerna av 18 barns lek som ligger till grund för studien. Då detta är en fallstudie av just den här verksamheten går resultatet inte att generalisera vidare. Några slutsatser man sannolikt kan dra (det empiriska materialet är tunt) är att det lösa natur-materialets egenskaper, dess transformerbarhet, icke-färdiga form och flyttbarhet gör det utmanande i leken – lekutveckling sker. Pedagogen bidrar till lekens utveckling genom att vara tillåtande, bejakande och uppmuntrande i de lekaktiviteter barnen sätter igång, samt genom att tillföra naturmaterial. Begreppet medagerande pedagog kommer här in i bilden, en pedagog som är medvetet närvarande i det han gör.  Just att gå in och ”störa” i barns lek är ett omtvistat ämne. Detta synsätt, sammantaget med min närvaro som observatör och pedagogens lust att fixa saker på gården kan stå i motsättning till eller hindra ett aktivt deltagande /medagerande i barnens lek på gården. Men närvaron av en aktiv vuxen i konkret arbete kan å andra sidan smitta av sig på barnen som i sin tur uppmuntras till lek på annat håll. Detta kan anknytas till Bronfenbrenners miljöekologiska teori där barnet utvecklas i samspel med den omgärdande miljön. Barnet utvecklas genom de aktiviteter det deltar i, de roller barnet möter och får sig tilldelade. Samt i de sociala relationer som blir till på förskolegården. I detta sammanhang får gårdens utformning, tillgången till ett varierat och utmanande lekmaterial samt pedagogens aktiva roll gentemot barnen betydelse för lekens utveckling och barnens lärande på gården.

Syftet med föreliggande arbete är att med utgångspunkt i ett posthumanistiskt perspektivstudera hur pojkar blir till i nätverk av mänskliga och icke-mänskliga aktörer påförskolegården. Ett posthumanistiskt perspektiv och en normkritisk teori är utgångspunkterför studien. Vårt empiriska material har insamlats genom videoinspelningar och observationergenom observationsschema. Vi har genomfört studien på en förskolegård under tre tillfällen,total har 4,5 timmes empirisk material samlats in. Resultatet belyser tre teman som viuppmärksammat som återkommande i det empiriska materialet. Dessa tre teman är:Tafattlekar, Stoppande och Makt i leken. Pojkarna leker tafattlekar på förskolegården ochförhåller sig till det material som framkommer på förskolegården. De mänskliga och ickemänskligaaktörerna är med och påverkar vilka pojkarna blir i en situation. Det har ävenuppmärksammats att pojkarna blir stoppade i deras lek på förskolegården. Många gångeranses pojkarnas lek för stökig och stoppas. Det belyses även att pojkarna intar maktpositioneri leken när de förhåller sig till vissa materialiteter.

Studiens syfte är att bidra till kunskap om förskolebarns naturvetenskapliga meningsskapande genom att ta del av deras handlingar i mötet med material på förskolegården. De två frågeställningarna som har guidat i genomförandet av studien är: Vilka av förskolebarnens handlingar kan urskiljas som naturvetenskapligt meningsskapande på förskolegården? Vilka möjligheter erbjuder platsen (förskolegården) för förskolebarnens handlingar och naturvetenskapliga meningsskapande?   Studien utgår från en mikroetnografisk ansats. Under tre på varandra följande förmiddagar tog jag del av förskolebarnens handlingar på en förskolegård. Datainsamlingsmetoderna som främst användes var deltagande observationer samt fältanteckningar och dagboksanteckningar. De filmade deltagande observationerna transkriberades medan fältanteckningar och dagboksanteckningar renskrevs. Slutligen sammanfördes dessa i ett textmaterial, som utgör studiens data. I analysen identifierades termer av ord. Kategorierna ösa, gunga och falla urskildes utifrån teorier av verb (Areljung, 2017), medan förskolegården som plats analyserades utifrån Outdoor Play Environment Categories, även nämnd som OPEC (Mårtensson, 2013).   Sammantaget bidrar studien med en ökad kunskap kring naturvetenskap i förskolan, utifrån de aktuella förskolebarnens handlingar och kroppsliga uttryck. Det vill säga ett barnperspektiv. Studien belyser också naturvetenskapligt meningsskapande i förskolan genom relationerna plats och miljö, samt de olika material som finns på förskolegården.   Resultaten av denna undersökning visar på barnens handlande tillsammans med materialen och platsen i ett naturvetenskapligt handlande och tillkomst. Naturvetenskap genom handlingar som ösa, gunga och falla på olika sätt, där kroppen är involverad på olika sätt, samt ett meningsskapande utifrån ett naturvetenskapligt förhållningssätt. Vidare visar resultaten på platsens betydelse i sig själv såsom exempelvis, kuperad terräng, slänter och berg, men också på att flyttbara material som exempelvis grus, hinkar och spadar blir förutsättningar i barnens handlingar och lek. Att de blir möjligheter för barnens handlingar och meningsskapande av att ösa, gunga och falla.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka förskollärares medvetenhet om, samt tillämpning av, utemiljöns pedagogiska möjligheter. Vi har via en webbaserad enkätundersökning tagit del av förskollärares åsikter och förhållningssätt kring arbetet på förskolegården. Resultatet visade en osäkerhet kring arbetet med gården som ett uterum. Ju mer positiv förskolläraren känner att det är på förskolegården desto mer lustfyllt blir det att vara där! Det finns en viss osäkerhet hos förskollärarna i vad som kan göras på förskolans gård, den beror dels på hur man uppfattar sig själv och vilken inställning man har till utevistelsen.

Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare förstår förskolegårdens möjligheter som enplats för barns lärande. Vi har genom en kvalitativ ansats använt oss av semistrukturerade intervjuer med åtta verksamma förskollärare i två kommuner i Sverige. Det material vi sammanställt i vårt resultatpresenteras utifrån de frågeställningar vi utgått från i studien som också är kopplade till vår valda teoretiska utgångspunkt. Ett sociokulturellt perspektiv på lärande. Genom att använda oss av ett sociokulturellt perspektiv för att förstå lärande genom samspel med miljö och människa (Säljö, 2014) har vi sökt tidigare forskning utifrån det och som belyser dessa aspekter, miljöers betydelse för lärande där också utomhusmiljön inkluderas, samspelets betydelse för lärande och betydelsen av syn på lärande. Aspekter som också ses följas i studiens struktur. Motivet till det valda problemområdet fann vi i läroplanen (Skolverket, 2018) som belyser att barns lärande ska utgå från deras intressen och fantasi, i varierande miljöer både utomhus och inomhus. Lärandet ges därför ingen specifik plats utan ska i verksamheten ses som betydelsefullt när det tar plats i alla rum på förskolan, där förskolans gård även ingår. Det som framkommer i resultatet är att förskolegården kan erbjuda en god variation av möjligheter till lärtillfällen, där barns samspel och lek förstås av förskollärarna vara viktigt för lärandet som sker ute på gården samt betydelsen av den roll de själva har för att organisera för undervisning. Förskollärarens förståelse för förskolegårdens möjligheter avgör vilka förutsättningar som tas tillvara för barns lärande på förskolans gård. / <p>Betyg i Ladok 201228.</p>

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares erfarenheter av att använda förskolegården som undervisningsmiljö. Den datainsamlingsmetod som ligger till grund för studien bygger på intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Studien tar utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv med komplement av Gibsons ekologiska realism. Resultatet visar att förskollärare har en nyckelroll i utformningen av gården där deras engagemang möjliggör olika handlingserbjudanden. Genom att tillhandahålla ett variationsrikt och utmanande material kan undervisningssituationer på gården möjliggöras. Resultatet visar även att det finns en motsägelsefullhet i förskollärares utsagor kring att använda gården som undervisningsmiljö. Planerade undervisningstillfällen på gården är mer förekommande än spontana. Slutsatsen är att man missar många undervisningssituationer på gården, vilket ger skäl till att de behöver tas tillvara på ett tydligare sätt. Förskollärares didaktiska överväganden är avgörande för om det blir en lekfull undervisning på gården eller om gården enbart blir en symbol för barns fria lek. Fortbildning inom området är något som kan betonas både i styrdokument och i utbildningssammanhang.

Studiens syfte var att undersöka pedagogers uppfattningar om barns förutsättningar för lärande på förskolegården. Sju pedagoger intervjuades med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Genom arbetet har vi funnit stöd i vår teoretiska utgångspunkt ramfaktorteorin för att hitta en struktur i texten och som ett stöd under analysarbetet. I vårt resultat framkom ett flertal faktorer som pedagogerna ansåg som betydelsefulla för barns lärande på förskolegården. De faktorer som var mest framträdande i vårt resultat är att barn lär genom lek och socialt samspel. Resultatet visar även att planerade aktiviteter sällan förekommer ute på gården. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Utevistelse är en självklar del inom förskolan. Vi vill i denna kvalitativa studie synliggöra hur förskolegården kan fungera som en pedagogisk resurs till pedagoger som har som syfte att bedriva undervisning på förskolegården. Vi använder oss av sociokulturellt perspektiv och miljöpsykologi som teoretiska utgångspunkter. Med hjälp av de teoretiska utgångspunkterna analyseras empirin. Empirin är insamlad med hjälp av enskilda kvalitativa intervjuer. I resultat- och analyskapitlet framkommer olika sätt att resonera kring undervisning på förskolegården. Sammanfattningsvis framkommer resultat från pedagogerna som visar att det är pedagogernas förhållningssätt till utevistelse, pedagogernas utbildningsgrad och intresse som redogör pedagogernas förståelse om vad utomhuspedagogik är.