Sammanfattning Bakgrund: Barn i förskolan vistas en stor del av sin dag på förskolegården, därför bör denna ges betydelse och innehåll. Barn behöver lära sig i naturliga och flexibla miljöer för att det skall bli ett meningsfullt lärande. Utemiljön bör vara ett komplement till innemiljön. Syfte: Syftet är att ta reda på hur pedagoger resonerar om förskolans utemiljö, förskolegården, hur de använder den och vilken betydelse de anser den har för barns lärande och utveckling. Metod: En kvalitativ forskningsmetod har använts, där sju verk- samma pedagoger i förskolan har intervjuats. Resultat: Utemiljön har enligt pedagogerna en stor betydelse för barns lärande och utveckling. Där får barnen rörelsefrihet och plats till att utforska sin omgivning. I utemiljön får de andra upplevelser för fantasi, sinnen samt att leken får en annan dimension. Pedagogerna vill vara medupptäckare tillsammans med barnen för att utmana dem i deras lärande.

Denna kvalitativa studies syfte är att undersöka några förskollärares erfarenheter kring att använda förskolans utemiljö i den pedagogiska verksamheten, med fokus på förskolegården. I studien tillämpades semi-strukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod, i vilka åtta förskollärare deltog. Studien tar stöd av Anders Szczepanskis teorier om utomhuspedagogikens fördelar. I resultatet framgår att samtliga förskollärare ser utemiljön som en pedagogisk tillgång, dock förekommer skillnader mellan olika förskollärares användning av förskolans gård som pedagogisk resurs. Skillnaderna ligger främst i hur gården används för planerade pedagogiska aktiviteter. Baserat på studiens resultat kan en slutsats dras att utomhuspedagogik bör lyftas fram, för att förskolegården ska kunna nyttjas fullt ut som en pedagogisk resurs. Vilket skulle kunna göras möjligt med att fortbildningar i utomhuspedagogik införs för yrkesverksamma samt att en obligatorisk kurs i utomhuspedagogik införs i lärarutbildningarna.

<p>I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv.</p><p>Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården.</p><p>Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman.</p><p>När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken. I fyra- till femårsåldern börjar barn dela upp sig efter kön. Barnen upptäcker att det finns olikheter mellan könen och därför söker man sig till dem som ses som lika.</p><p>I leken kan man pröva på roller både inom sitt eget och inom det motsatta könet. I leken kan barnen prova på maskulina och feminina roller och utifrån dessa erfarenheter skapa sin egen identitet. Lekarna i denna studie inspirerades av TV-serier såsom Totally Spice och Star Wars och könsuppdelningen var då total. I sitt sökande efter sin identitet och sitt genus har barnen ett behov av att överdriva i sina rollekar för att hitta normen för kvinnligt och manligt.</p><p>En slutsats i undersökningen var att barnen önskar att få leka ostört och utan insyn. När barnen stänger andra ute ur leken behöver det inte betyda att de utesluter någon utan att de försöker bevara leken.</p>

I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv. Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården. Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman. När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken. I fyra- till femårsåldern börjar barn dela upp sig efter kön. Barnen upptäcker att det finns olikheter mellan könen och därför söker man sig till dem som ses som lika. I leken kan man pröva på roller både inom sitt eget och inom det motsatta könet. I leken kan barnen prova på maskulina och feminina roller och utifrån dessa erfarenheter skapa sin egen identitet. Lekarna i denna studie inspirerades av TV-serier såsom Totally Spice och Star Wars och könsuppdelningen var då total. I sitt sökande efter sin identitet och sitt genus har barnen ett behov av att överdriva i sina rollekar för att hitta normen för kvinnligt och manligt. En slutsats i undersökningen var att barnen önskar att få leka ostört och utan insyn. När barnen stänger andra ute ur leken behöver det inte betyda att de utesluter någon utan att de försöker bevara leken.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på uterummet som lärmiljö. Vad sker under utevistelsen på förskolan och hur tänker förskollärare kring miljön och dess betydelse för barns utveckling, lek och lärande? I denna studie har kvalitativ intervju som metod använts och sex olika förskollärare har intervjuats. Vi har valt att använda oss av John Deweys teori om lärande i denna studie. Ute får barn möjlighet att uppleva med alla sina sinnen och lära med hela kroppen vilket är en av grunderna i Deweys teori. I vårt resultat framkom att förskollärarna värderar utevistelsen högt. Barn får en större yta att röra sig på ute till skillnad från inne. Förskollärarna anser även att miljön ute inte är lika kodad som miljön inne samt att materialet inte har samma bestämda användningsområden. Barns fantasi och kreativitet får större utrymme i leken utomhus menar förskollärarna i studien. Förskollärarna ser vikten av att utforma samt söka nya miljöer som kan utmana barnen. Ute kan barn uppleva med hela kroppen och vara mer fysiska i sitt lärande. Här kommer utomhuspedagogik in och att få erfara saker i dess rätta miljö. Förskollärare framhäver hälsoaspekten och att barn mår bra både fysiskt och psykiskt av vara ute och röra på sig. Den grovmotoriska utvecklingen stimuleras mer i utemiljön. Förskollärarna anser att det är viktigt att vara medforskande men att det ibland kan bli svårt på grund av praktiska orsaker. Vår slutsats är att vår studie har många likheter med tidigare forskning inom detta område. Miljön ute är betydelsefull för barns utveckling, lek och lärande på förskolan. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning vi har tagit del av genom att förskollärarna i vår studie inte tvekar på att lägga en stor del av verksamheten ute eller att lämna gården. De ser vikten av att barn får tillgång till olika miljöer.

Syftet med studien är att studera vad barn har för uppfattningar kring förskolegårdens utformning, innehåll och användningsområden utifrån ett pedagogiskt syfte. Ytterligare en aspekt är att synliggöra hur barn uppfattar delaktighet med sig själva som utgångspunkt samt pedagogerna i relation till förskolegården. Studien har utförts med hjälp av kvalitativ innehållsanalys, med en induktiv ansats. Det empiriska materialet har framställts med hjälp av semistrukturerade intervjuer med fjorton barn på två olika förskolor i Sverige. Barnen som intervjuats är i åldrarna mellan två och fem år. Resultatet visade att barnen är relativt nöjda med sin förskolegård samtidigt som de hellre vistas inomhus om de själva får välja miljö. Att barnen hellre vistades inomhus berodde på att det fanns fler möjligheter att välja lekredskap och material inomhus. Barnen uppfattade sig själva som mindre delaktiga och mindre erfarna då det gällde att ta beslut gällande förskolegården. Resultatet visade på att det fanns en viss bristande kunskap hos barnen när det gällde förskolegårdens pedagogiska syfte. Slutsatsen som dragits är att förskolegården behövs utvecklas och uppmärksammas då den är betydelsefull för barns lärande och utveckling.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares perspektiv på förskolegården som undervisningsmiljö, samt vilka roller de intar. Våra erfarenheter och den tidigare forskningen visar en begränsad användning av undervisning utomhus, trots att förskollärare ser det som betydande. Vi valde att avgränsa arbetet till förskolegården då mycket av tiden i förskolan spenderas på förskolegården, men den tidigare forskningen fokuserar främst på utemiljön i stort. Studien är kvalitativ och sex förskollärare deltog i semistrukturerade intervjuer för att få fram deras upplevelser. Tematisk analys användes för att tematisera förskollärarnas svar som framkom i transkriptionerna som sedan kopplades till det sociokulturella perspektivet. Förskollärarna lyfter fram att det finns stora möjligheter med undervisning på förskolegården, men att det finns vissa utmaningar. Resultatet visar att allt som man kan göra inne kan man också göra ute, men att det kan vara svårare att fånga barnens uppmärksamhet utomhus. I resultatet blir det tydligt att förskollärarens roll har stor betydelse i undervisningen på förskolegården. Förskollärare behöver inta olika roller i olika situationer, vilket kan vara närvarande, medforskande och att stötta och utmana barnen. Resultatet visar att undervisning är något som sker hela tiden, genom både planerad och spontan undervisning. En slutsats som kan dras är att förskollärare aktivt behöver fundera över hur de kan utnyttja förskolegården till undervisning och vilken roll de kan ta i olika situationer.

Den här studien är ett kunskapsbidrag avseende barns användning av förskolors utomhusmiljö samt barns inkludering i utveckling av förskolegårdars lekmiljö. Studiens syfte är att tolka samt skapa förståelse för de deltagande förskolebarnens subjektiva upplevelse av sin förskolegård. Studiens forskningsfrågor behandlar vilka slags lekar barnen ägnar sig åt i de utvalda lekmiljöerna, vad som möjliggör barnens lek samt vilka hinder som finns för barnens lek. Studiens teoretiska utgångspunkter är handlingserbjudanden. Genom pedagogernas handlingserbjudanden till förskolebarnen kan lekmiljön och därmed barnens fysiska rörelsemönster påverkas. Vidare kan handlingserbjudanden gällande ett föränderligt och mobilt lekmaterial vidareutveckla gestaltningsleken. Jag har valt att använda mig av gåtursmetoden som datainsamlingsmetod samt Grundad teori (Grounded Theory) som analysmetod. Utifrån förskolans uppdrag att utgå från barnens behov och intresse bör förskolan ta del av samt vidareutveckla barnens tankar kring förskolegårdens utformning. För att inspirera och leda pedagogerna framåt i detta arbete vill jag genom min studie påvisa arbetsredskap som kan användas i arbetet med att utforma platser på förskolegården som intresserar barnen och stimulerar deras lek. Studiens resultat visar att påverkansfaktorer på barnens lek är lekmiljöns utformning, tillgängligt lekmaterial samt förhållningsregler. Analysen visar att genom pedagogers handlingserbjudanden samt en tillåtande, stimulerande samt utmanande lekmiljö kan barnen få natur- samt lekupplevelser och utveckla sina fysiska färdigheter. Studiens slutsats belyser att arbetsredskap såsom pedagogisk dokumentation, reflekterande samtal, observationer samt samtal med barnen kan vara passande för att göra barnen delaktiga i utformningen av förskolans utomhusmiljö.

BakgrundBarn vistas i dag stor del av sin vakna tid på förskolan. Forskning visar på vikten av utevistelsens betydelse för dessa barn. Utemiljön på förskolan skall ses som ett komplement till innemiljön. Forskningen visar även att förskolegårdar som är naturrika (stora ytor, träd, buskar, stockar och stenar m.m.) stimulerar barnens motorik, lek, fantasi, kreativitet, samspel, sociala förmåga osv. på ett sätt som inte en gård utan dessa egenskaper kan göra. Eriksson (2002) och Dahlgren &amp; Szczepanski (1997) lyfter pedagogers roll som medupptäckare och medupplevare som viktig för barns lärande och upptäckarglädje. Studiens teoretiska ramverk utgörs av den sociokulturella teorin så som den definieras av Säljö och synen på undervisning och lärande så som den presenteras av Dewey.SyfteSyftet med studien är att ta reda på några pedagogers syn på utomhusvistelse i förskolan, hur de beskriver arbetet med den och vilken vikt de lägger vid utomhusvistelsen. Syftet är vidare att undersöka pedagogernas syn på barns möjligheter till lärande, samt sin egen roll som pedagog utomhus.MetodJag har använda mig av en kvalitativ forskningsmetod där datainsamlingen är gjord med hjälp av self-report. Att skriva en self-reprot innebära att respondenten får en eller flera frågeställningar som besvaras genom att ex. skriva en text eller berättelse. Dessa berättelser analyseras sedan för att få fram ett resultat. Jag har valt att använda mig av Georgies analysmodell så som den beskrivs av Bachelor &amp; Joshi (1993).ResultatUtifrån de åtta pedagogernas berättelser kan jag utläsa hur de ser utomhusvistelsen som en plats för barns lärande och utveckling. De menar att barnen här får mer plats för sin lek och rörelse. De får även andra upplevelser än inomhus vilket stimulerar fantasi, kreativitet och samspel. Pedagogernas syn på utevistelsens betydelse för motorik- och matematikinlärningen framgår tydligt i deras texter. / Program: Lärarutbildningen

<p>Denna studies övergripande syfte har varit att titta närmare på utemiljöns möjligheter till kreativ fantasifull lek på en I Ur och Skur-förskolegård. Det är främst lek med naturmaterial som står i fokus för studien. Även pedagogens roll gentemot barnen är viktig i detta sammanhang och den medagerande pedagogen får här betydelse för barnens lek. En intressant frågeställning är då vilken betydelse det lösa naturmaterialet och pedagogen har för lekens utveckling. Tidigare forskning visar att en variationsrik miljö med natur bidrar till en mer varierad och utvecklad lek hos barnen. I Ur och skur pedagogiken förespråkas den aktiva pedagogen/ledaren som sätter barnet i centrum. Pedagogiska tankar kring utformningen av gården belyses också i viss mån.</p><p>Studiens kvalitativa empiriska material består av en intervju med en pedagog/förskollärare som även förekommer i de sju observationerna av 18 barns lek som ligger till grund för studien. Då detta är en fallstudie av just den här verksamheten går resultatet inte att generalisera vidare.</p><p>Några slutsatser man sannolikt kan dra (det empiriska materialet är tunt) är att det lösa natur-materialets egenskaper, dess transformerbarhet, icke-färdiga form och flyttbarhet gör det utmanande i leken – lekutveckling sker. Pedagogen bidrar till lekens utveckling genom att vara tillåtande, bejakande och uppmuntrande i de lekaktiviteter barnen sätter igång, samt genom att tillföra naturmaterial. Begreppet medagerande pedagog kommer här in i bilden, en pedagog som är medvetet närvarande i det han gör.  Just att gå in och ”störa” i barns lek är ett omtvistat ämne. Detta synsätt, sammantaget med min närvaro som observatör och pedagogens lust att fixa saker på gården kan stå i motsättning till eller hindra ett aktivt deltagande /medagerande i barnens lek på gården. Men närvaron av en aktiv vuxen i konkret arbete kan å andra sidan smitta av sig på barnen som i sin tur uppmuntras till lek på annat håll. Detta kan anknytas till Bronfenbrenners miljöekologiska teori där barnet utvecklas i samspel med den omgärdande miljön. Barnet utvecklas genom de aktiviteter det deltar i, de roller barnet möter och får sig tilldelade. Samt i de sociala relationer som blir till på förskolegården. I detta sammanhang får gårdens utformning, tillgången till ett varierat och utmanande lekmaterial samt pedagogens aktiva roll gentemot barnen betydelse för lekens utveckling och barnens lärande på gården.</p>