Syftet med vår studie är att undersöka vilken innebörd pedagogerna i förskolan lägger i att använda naturmiljö som lärandemiljö. Vi vill också veta hur de arbetar praktiskt med tre till femåringar i naturmiljö.    Vår kvalitativa undersökning omfattar intervjuer med sex olika förskollärare på lika många förskolor och i två olika kommuner. Två arbetar i en stadskärna och fyra i samhällen med närhet till naturmiljö. De arbetar med barn mellan tre och fem år.   Alla förskollärarna är överens om att arbete i naturmiljö är positivt och att de följer upp det som väcker barnens nyfikenhet. Ingen förskollärare menar att de lägger någon särskild vikt vid arbete i naturmiljö men av det de berättar kan vi se att de använder sig av naturmiljön mer än de är medvetna om. Fri lek får stort utrymme i naturmiljön liksom tematiskt arbete. En del av förskollärarna efterlyser mera fortbildning och idéer för arbete i naturmiljö.

Mitt examensarbete handlar om barns lek på förskolegården ur ett genusperspektiv. En parallellstudie har skett tillsammans med min student kollega. Vi har valt att göra våra studier med likadan frågeställning, men på olika förskolor, och jämfört varandras resultat.   Videoinspelningar har används som observationsmetod för att kategorisera barns lekområden på förskolegården.   Resultatet i studien visar att leken är könsindelad. Skillnader finns även i flickor och pojkars val av barnens lekmaterial, samt vad gäller storleken på det område barnen utnyttjar under sin lek. Andra iakttagelser som har upptäckts, är att det finns skillnader på flickors och pojkars ljudnivå och hur länge de vistats på en plats åtgången.   Två platser på förskolans utegård har lokaliserats där pojkar och flickor leker tillsammans.

BAKGRUND: I bakgrunden beskrivs hur utevistelsen ser ut för de flesta barn i Sverige i dag. Den beskriver också hur och på vilket sätt utevistelsen är viktig för barns allsidiga utveckling.SYFTE: Syftet med studien är att få fram några förskollärares uppfattningar om barns utelek på förskolor med och utan förskolegård.METOD: Undersökningen har utförts med en kvalitativ metod, inspirerad av den fenomenografiska ansatsen. Som redskap har intervju använts för att få fram förskollärarnas olika uppfattningar om barns utelek. Åtta förskollärare från fyra olika förskolor intervjuades.RESULTAT: Resultatet visar att oavsett om förskolläraren arbetar på en för-skola med egen gård eller utan gård uppfattar de barns utelek på liknande sätt. Exempelvis så förekommer samma slags lekar på alla förskolor. De stora skillnaderna i utevistelsen finns till exempel i form av tid till utelek och säkerhet. Att förflytta sig till en lekplats en bit ifrån förskolan tar tid och kräver att pedagogerna tänker lite extra på säkerheten.

<p>I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv.</p><p>Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården.</p><p>Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman.</p><p>När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken. I fyra- till femårsåldern börjar barn dela upp sig efter kön. Barnen upptäcker att det finns olikheter mellan könen och därför söker man sig till dem som ses som lika.</p><p>I leken kan man pröva på roller både inom sitt eget och inom det motsatta könet. I leken kan barnen prova på maskulina och feminina roller och utifrån dessa erfarenheter skapa sin egen identitet. Lekarna i denna studie inspirerades av TV-serier såsom Totally Spice och Star Wars och könsuppdelningen var då total. I sitt sökande efter sin identitet och sitt genus har barnen ett behov av att överdriva i sina rollekar för att hitta normen för kvinnligt och manligt.</p><p>En slutsats i undersökningen var att barnen önskar att få leka ostört och utan insyn. När barnen stänger andra ute ur leken behöver det inte betyda att de utesluter någon utan att de försöker bevara leken.</p>

No description available.

I detta examensarbete har 5-åringars lek och utnyttjande av förskolegården studerats. Undersökningens syfte har varit att studera den fria uteleken och detta ur ett genusperspektiv. Den svenska förskolan har en tradition att ha utevistelse minst en gång per dag, och eftersom barnen ute rör sig över en större yta har oftast pedagogerna en sämre överblick över barnens lekar på förskolegården. Förskolegårdens utformning påverkar barnens grupperingar och lekar och den är också viktig ur ett genusperspektiv eftersom barnen förhåller sig till utemiljön på olika sätt utifrån kön. Även flickor och pojkars lekar skiljer sig åt utifrån kön, i studien kan ses se att flickorna hade omvårdande teman i leken såsom matlagning, styvmoder och storasyster. I pojkarnas lekar förekom styrka och utmaningar som teman. När barnen erfar att de är pojke eller flicka börjar sökandet efter hur ens eget kön förväntas vara och uppträda. Detta sker också i leken. I fyra- till femårsåldern börjar barn dela upp sig efter kön. Barnen upptäcker att det finns olikheter mellan könen och därför söker man sig till dem som ses som lika. I leken kan man pröva på roller både inom sitt eget och inom det motsatta könet. I leken kan barnen prova på maskulina och feminina roller och utifrån dessa erfarenheter skapa sin egen identitet. Lekarna i denna studie inspirerades av TV-serier såsom Totally Spice och Star Wars och könsuppdelningen var då total. I sitt sökande efter sin identitet och sitt genus har barnen ett behov av att överdriva i sina rollekar för att hitta normen för kvinnligt och manligt. En slutsats i undersökningen var att barnen önskar att få leka ostört och utan insyn. När barnen stänger andra ute ur leken behöver det inte betyda att de utesluter någon utan att de försöker bevara leken.

No description available.

Detta examensarbete handlar om hur verksamma förskolepedagoger ser på uteleken. Förskolan ska arbeta utifrån de styrdokument som finns. I styrdokumenten står det att barn ska erbjudas rika tillfällen till att utveckla sina färdigheter. Vi har undersökt vilka kunskaper pedagogerna anser att barnen utvecklar under uteleken och undersökt hur pedagogerna planerar uteleken. Vi har genomfört intervjuer och observationer på tre olika förskolor med sammanlagt sex pedagoger. Dessa metodval har gett en direkt inblick i hur pedagogerna arbetar och anser sig arbeta med de strävansmål som Läroplanen för förskolan, 1998 beskriver.

Utevistelse i förskolan är en stor del av verksamheten och det här examensarbetet har till syfte att få kunskap om vilka åsikter pedagoger i förskolan har om utomhuspedagogik. I Läroplanen för Förskolan, Lpfö 98 (1998), betonas vikten av att barn ska ges möjlighet till lek och lärande både utomhus och inomhus samt att barnen ska ges möjlighet till både planerad och naturlig miljö. Vi frågar efter vilka uppfattningar pedagoger har om utomhuspedagogik; hur de upplever utemiljön på sin förskola samt vilka fördelar och nackdelar som de uppfattar med utevistelse. För att få svar på dessa frågor har vi intervjuat åtta pedagoger som arbetar på förskolor med olika profileringar. Vi har även lämnat dagböcker som pedagogerna fått fylla i efter utevistelser. Dagböckernas syfte var att få fram ytterligare information. I vårt arbete finns även en forskningsbakgrund där vi redogör för några av utomhuspedagogikens olika aspekter samt en del av den idéhistoria som ligger till grund för uttrycket. Resultatet visar olika teman som blir synliga. Mest framträdande är att pedagogerna är så positiva till utomhuspedagogik och uttrycker detta med att vad de kan göra inomhus kan de också göra utomhus. En annan viktig synpunkt som framträder är betydelsen av arbetslagets inställning till utevistelse. Pedagoger som är positiva till utevistelse överför detta till barnen och då blir också de positiva. Uppfattningen att utevistelser är bra för hälsan är också något som syns i vårt material. Planering av aktiviteter och barns lek utomhus är andra centrala teman som pedagogerna uppfattar. När det gäller vilka fördelar som urskiljs är det bland annat att konflikter minskar utomhus; gruppgemenskap skapas; det finns stora ytor att vistas på; barn ges större frihet ute. Det tydligaste när det gäller vilka nackdelar som finns så är det kläder som nämns – att barn inte har relevanta utekläder för årstiden eller vädersituationen.

Bakgrund: Genom tiderna har utevistelsen haft stor betydelse för förskolan och ses som en självklarhet i verksamheten. Vi pratar idag om att människan behöver komma tillbaka till naturen då vi har märkt att människor vistas mindre i naturen idag. Förskolan får då en betydelsefull roll att ge barnen tillgång till naturen och alla dess möjligheter. Vi har därför valt att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse och vilken roll pedagogerna tar i utevistelsen.    Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka pedagogers förhållningssätt till barns utevistelse på förskolan och vilken roll pedagogerna tar när de är ute med barnen.   Metod: Vi har genomfört en kvalitativ studie där vi har använt oss av fokusgruppsintervjuer. Vi valde att ha två olika fokusgruppsintervjuer för att få ett rikare material och få syn på flera sätt att se på utevistelsen.  Resultat: I vår studie kom vi fram till att pedagogerna anser att det är betydelsefullt med fri lek i utevistelsen, att inte allt blir styrt. På båda förskolorna diskuterade pedagogerna om utevistelsens möjligheter för barns lärande när det exempelvis gäller motorik, delaktighet och upptäckarglädje. Pedagogerna värdesatte högt att skapa aktiviteter och lärtillfällen av spontana händelser. Vidare anser pedagogerna på båda förskolorna att de har en betydelsefull roll i utevistelsen. De ska fungera som medupptäckare och vara närvarande pedagoger.