Syftet med detta arbete är att undersöka hur förskollärare och barnskötare planerar att använda utflykter till skogen som pedagogiskt verktyg i verksamheten, samt vilka utmaningar de upplever finns i realiseringen av olika planeringar. Datainsamlingsmetoderna utgjordes av en enkätundersökning och djupintervjuer. Urvalet bestod av förskollärare och barnskötare på förskolor. Enkätundersökningen utfördes på fyra olika förskolor. Vi fick totalt in 31 besvarade enkäter. Elva olika kategorier representerar svaren från de öppna frågorna. Syften och aktiviteter som angetts i svaren är: naturvetenskap, motion/träna motorik, lek, lära sig om skog och natur, lära sig samarbeta och samspela, lära sig andra kunskaper, som matematik, språk etc., lära sig upptäcka, utforska, bygga/konstruera, uppleva natur/skog och miljö och vårda natur. Intervjuerna gjordes med tre olika förskollärare på två olika förskolor. Svaren från intervjuerna presenteras i löpande text. Utifrån svaren har tre kategorier angetts som visar på utmaningarna i realiseringen av planeringen av skogsutflykter. Dessa är säkerhet, barnens intressen och rutiner i vardagen

Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt. Uterummet ger liv åt fantasin och ger leken näring. Leken blir mindre konfliktfylld samtidigt som gemenskapen och tillhörigheten stärks.

<p>Syftet med denna undersökning var främst att ta reda på hur andra förskolepedagoger tänker om verksamheten i uterummet och hur de använder skogen som pedagogisk miljö. Vi valde att göra en kvalitativ metod med intervjuer som grund för vårt insamlande av grundmaterial. Anledningen till att vi valde intervjuer med pedagoger i förskolan var att vi ansåg att de har en övergripande kunskap om vad som sker i verksamheten. Resultatet av vår undersökning visar att skogen ses som en naturlig plats för inlärning, enligt de vi intervjuat finns det inga gränser på lärandemiljöer i uterummet. Det skänker styrka och utvecklar motoriken på ett friskt och stimulerande sätt. Uterummet ger liv åt fantasin och ger leken näring. Leken blir mindre konfliktfylld samtidigt som gemenskapen och tillhörigheten stärks.</p>

My experience is that there are few children’s books about Swedish animals. We can most often find books about lions, giraffes and elephants. But where are the elks, hedgehogs or foxes? In the woods is a children’s picture book for children of age 3+. The book contains rhymes and illustrations portraying 10 different animals living in the Swedish forest. In an increasingly digital world it became important for me to create a printed book. I believe that books carry great value, and they can also be passed on to next generations. Hopefully, the book will present a part of the amazing nature that Sweden holds and through that awaken children’s interest in Swedish animals. / Jag upplever att det finns få bilderböcker för barn om svenska djur på marknaden. Ofta ser vi barnböcker med lejon, giraffer och elefanter. Men var är älgarna, igelkottarna och rävarna? Uti stora skogen är en bilderbok för barn 3+. Boken innehåller rim och illustrationer som gestaltar 10 olika djur i den svenska skogen. I en allt mer digitaliserad värld blev det extra viktigt för mig att skapa en tryckt bok. Enligt mig finns det ett stort värde i böcker och de kan dessutom ärvas från generation till generation. Min förhoppning är att boken visar på den naturrikedom som finns i Sverige och att den väcker intresse för svenska djur.

Uppsatsens är en kvalitativ studie som handlar om hur pedagoger anser sig arbeta med utomhuspedagogik beroende på vart förskolan ligger. Syftet med denna uppsats är att se skillnaden på förskolornas sätt att jobba med utomhuspedagogiken, beroende på om förskolan ligger på landsbygd eller i stadsmiljö och om detta ses som hinder eller fördelar. Forskning visar på att utomhuspedagogiken är ett verktyg till ett lärande i förskolan, forskningen tyder också på att utomhuspedagogiken är mycket viktig i förskolor och att närhet till natur är en tillgång. Som metod använde vi oss av kvalitativ forskning genom intervjuer. Där vi intervjuade åtta personer på sex olika förskolor, tre förskolor på landsbygden och tre förskolor i stadsmiljö. Vi har genom vårt uppsatsarbete fått reda på att det inte finns några hinder till att jobba med utomhuspedagogiken beroende på var förskolan ligger.

Syftet med min studie var att jämföra en grupp 3-åringar och en grupp 5-åringar när det gäller kunskap om knoppar och förmågan att tillgodogöra sig kunskap om knoppar. I min studie har jag även undersökt vilka intressen och samtal som barnen själva haft under pågående aktivitet. Bakgrunden till min undersökning var att som nyutbildad förskollärare få kunskap om vad barn själva väljer att titta på under en planerad naturvetenskaplig aktivitet i skogen och om samma upplägg på aktivitet passar två olika åldersgrupper barn. För att få svar har jag gjort observationer av två olika åldersgrupper med barn under två skogsaktiviteter samt intervjuat samtliga barn. Resultatet av min undersökning visar att trots likvärdiga förkunskaper om knoppar hade 5-åringarna tillgodogjort sig mer kunskap än 3-åringarna. 3-åringarnas fokus hamnade mest på det som naturen hade att erbjuda även om de bitvis intresserade sig för ”knoppletandet”. 5-åringarna visade på ett betydligt större engagemang och intresse och skötte nästan hela ”knoppis” aktiviteten själva. / The purpose of my study was to compare  a group of 3-years old and a group of 5-years old children in matter of their knowledge about buds and their ability to utilize knowledge about buds. In my examination I have also investigated what interested them and their conversations during the activity. The background to my examination was, as a recently educated preschool teatcher, achieve knowledge in matter of what children themselves choose to watch during a natural science activity in the forest, and if the same kind of activity fits two children groups of different age. To get the answers to my questions I have made observations of two groups of children, of different age, during two forest activities as well as interviewing all children. The result of my investigation shows that despite similar prior knowledge of buds the 5-years old has acquired more knowledge than the 3-years old. The 3-years old focused more on the nature itself rather than the task. The 5-years old showed a greater dedication and interest to the task and handled the task almost the whole activity by themselves.

<p>Abstract</p><p>The subject of this paper is children’s thoughts and feelings about the forest and on the importance of the schools for their students’ thoughts. The aim of this paper is to find out if there are any attitude differences towards the forest in schools in the city and in the countryside. To fulfil this purpose the work has been divided into two questions,</p><p>1 Do children have different thoughts about the forest, depending on where they live?</p><p>2 Does the school affect their students’ thoughts about the forest?</p><p>Two schools with different locations in the country have been visited. The pupils have been interviewed and twenty interviews ten from each school have been randomly picked as material for the paper.</p><p>The result from the interviews shows interesting differences and similarities between these two schools. The children in the countryside talk about the forest as a playground where they can climb threes and build cabins. When the kids in the city talk about the forest they tell you what you can find there, like leaves, animals and berries. But almost all the children feel a lot of joy for the forest and enjoy being there.</p><p>Keywords: Forest, Countryside, City, Surroundings</p>

Abstract The subject of this paper is children’s thoughts and feelings about the forest and on the importance of the schools for their students’ thoughts. The aim of this paper is to find out if there are any attitude differences towards the forest in schools in the city and in the countryside. To fulfil this purpose the work has been divided into two questions, 1 Do children have different thoughts about the forest, depending on where they live? 2 Does the school affect their students’ thoughts about the forest? Two schools with different locations in the country have been visited. The pupils have been interviewed and twenty interviews ten from each school have been randomly picked as material for the paper. The result from the interviews shows interesting differences and similarities between these two schools. The children in the countryside talk about the forest as a playground where they can climb threes and build cabins. When the kids in the city talk about the forest they tell you what you can find there, like leaves, animals and berries. But almost all the children feel a lot of joy for the forest and enjoy being there. Keywords: Forest, Countryside, City, Surroundings

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare ser på uterummet som lärmiljö. Vad sker under utevistelsen på förskolan och hur tänker förskollärare kring miljön och dess betydelse för barns utveckling, lek och lärande? I denna studie har kvalitativ intervju som metod använts och sex olika förskollärare har intervjuats. Vi har valt att använda oss av John Deweys teori om lärande i denna studie. Ute får barn möjlighet att uppleva med alla sina sinnen och lära med hela kroppen vilket är en av grunderna i Deweys teori. I vårt resultat framkom att förskollärarna värderar utevistelsen högt. Barn får en större yta att röra sig på ute till skillnad från inne. Förskollärarna anser även att miljön ute inte är lika kodad som miljön inne samt att materialet inte har samma bestämda användningsområden. Barns fantasi och kreativitet får större utrymme i leken utomhus menar förskollärarna i studien. Förskollärarna ser vikten av att utforma samt söka nya miljöer som kan utmana barnen. Ute kan barn uppleva med hela kroppen och vara mer fysiska i sitt lärande. Här kommer utomhuspedagogik in och att få erfara saker i dess rätta miljö. Förskollärare framhäver hälsoaspekten och att barn mår bra både fysiskt och psykiskt av vara ute och röra på sig. Den grovmotoriska utvecklingen stimuleras mer i utemiljön. Förskollärarna anser att det är viktigt att vara medforskande men att det ibland kan bli svårt på grund av praktiska orsaker. Vår slutsats är att vår studie har många likheter med tidigare forskning inom detta område. Miljön ute är betydelsefull för barns utveckling, lek och lärande på förskolan. Vår studie skiljer sig från tidigare forskning vi har tagit del av genom att förskollärarna i vår studie inte tvekar på att lägga en stor del av verksamheten ute eller att lämna gården. De ser vikten av att barn får tillgång till olika miljöer.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på hur fyra förskolor arbetar med skogen som resurs för att utveckla kunskaper i rumsuppfattning. Vi använde oss av kvalitativa intervjuer och observationer för att få svar på våra tre frågeställningar. Resultatet visar att det sker ett lärande i rumsuppfattning i skogen. På två förskolor var lärarnas arbete med rumsuppfattning mycket medvetet och genomtänkt. På övriga förskolor var inlärningen av rumsuppfattning av mer slumpmässig karaktär. Samtliga lärare eftersöker mer kunskap i rumsuppfattning. Skogens miljö med dess skiftande terräng skapar en mångfald av möjligheter för lärarna att bidra till barnens kunskaper i rumsuppfattning.