Brist på återhämtning kan leda till psykisk ohälsa, stress och sjukskrivning, därför är källor till återhämtning ett relevant område att undersöka inom arbetsterapi. Forskning om naturens inverkan på människan görs inom en mängd olika områden, bland annat undersöks hur naturen påverkar människans hälsa. Denna studie syftade till att sammanställa tillgänglig forskning om människors upplevelser av att vara i naturen och hur naturen kan främja återhämtning. En litteraturöversikt med kvalitativ design valdes för att sammanställa relevant forskning. Huvudsökning gjordes i databaserna APA PsychINFO, Cinahl och PubMed. Efter granskning och kvalitetsbedömning inkluderades åtta artiklar i arbetet. Innehållet i dessa analyserades och sammanställdes slutligen i huvudtemat Naturens återhämtningspotential som innehöll de fem undertemana 1) Sensoriska intryck från naturen, 2) Känslohantering och tankemönster som uppstod i naturen, 3) Glädje och frihet i naturen, 4) Känsla av tillhörighet till naturen, 5) Tillgänglighet till natur. Resultatet beskrev att människor upplevde att naturen hade flera hälsofördelar som bidrog till ökat välmående och återhämtning. Utifrån studieresultatet förs ett resonemang om hur naturens återhämtningspotential kan relateras till arbetsterapi. En slutsats som dras är att arbetsterapeuter kan använda naturen i både preventivt och promotivt arbete, för att bidra till hälsa och återhämtning på såväl individ som samhällsnivå. Författarna ser ett fortsatt behov av forskning kring hur naturliga miljöer kan användas som medium i återhämtningsprocessen inom området arbetsterapi.

Mitt examensarbete är ett utforskande av skogsgläntan. Med skogsglänta syftar jag delvis på den faktiska fysiska platsen men även ett sinnestillstånd, en mental plats, som jag starkt förknippar med skogen. Denna mentala plats kan beskrivas som ett djupt inre lugn och acceptans - en tidlös närvaro befriad från självmedvetenhet, rationalitet och norm. Projektets process har formats av ett sökande efter sätt att uppleva detta även utanför skogen och en vilja att frigöra min kreativa process från tidigare inlärda mönster och idéer. Med skogsgläntan närvarande i tankarna har jag arbetat förutsättningslöst och intuitivt för att potentiellt skapa en grogrund för något visuellt oförutsägbart och symboliskt att växa fram.

The study will be based on a qualitative method with a focus on describing seven preschool teachers' different perceptions of the forest as a learning environment for all age groups in preschool. Further in this work, we want to contribute knowledge about the forest's possibilities for gross motor development, learning and influence for all children in preschool. As the curriculum for preschool (Skolverket, 2018) writes, it is the preschool teachers' responsibility that the children are stimulated and challenged in their cognitive and motor development and that the children should feel participation and influence in education. Furthermore, the curriculum states that no child in preschool should be subjected to discrimination on the basis of age. The study used semi-structured interviews as a method and is based on a phenomenographic approach. The results showed differences between the preschool teachers' perceptions in preschools with outdoor education and traditional education, where the preschool teachers in preschools with outdoor education perceived the forest as only positive with unlimited possibilities related to the age of the group of children. They perceived that everything you can do inside can also be done outside with all children, while those with traditional pedagogy highlighted some limitations in the forest linked to the age of the group of children. The conclusion of the study shows that the preschool teachers are unanimous in their opinion that the forest is an educational environment. / Studien kommer att utgå från en kvalitativ metod med fokus på att beskriva sju förskollärares olika uppfattningar om skogen som en lärmiljö för alla åldersgrupper i förskolan. Vidare i detta arbete vill vi bidra med kunskap kring skogens möjligheter för den grovmotoriska utvecklingen, lärande och inflytande för alla barn i förskolan. Som läroplanen för förskolan (Skolverket, 2018) skriver är det förskollärarnas ansvar att barnen stimuleras och utmanas i sin kognitiva och motoriska utveckling samt att barnen ska känna delaktighet och inflytande i utbildningen. Vidare skriver läroplanen att inget barn i förskolan ska bli utsatt för diskriminering på grund av ålder. Studien använde halvstrukturerade intervjuer som metod och utgår ifrån en fenomenografisk ansats.  I resultatet visade sig skillnader mellan förskollärarnas uppfattningar på förskolorna med utomhuspedagogik och traditionell pedagogik där förskollärarna på förskolorna med utomhuspedagogik uppfattade skogen som enbart positiv med obegränsade möjligheter relaterat till barngruppens ålder. De uppfattade att allt man kan göra inne även kan göras ute med alla barn medan de med traditionell pedagogik belyste en del begränsningar i skogen kopplat till barngruppens ålder. Slutsatsen i studien visar att förskollärarna är eniga i sin uppfattning om att skogen är en lärorik miljö.

Förtätning är det rådande stadsbyggnadsidealet i Sverige, vilket innebär att urbana ekosystemtjänster i allt större takt byggs bort. Samtidigt är grönområden viktiga resurser för rekreation och biologisk mångfald. Den här uppsatsen skildrar två urbana rörelser som bildats för att protestera mot planerad avverkning av stadsnära skogsområden. Syftet är att förstå hur urbana rörelser argumenterar och mobiliserar i rumsliga konflikter. Det ena exemplet, Invånarna, är i Halmstad kommun och det andra, Försvara Blodstensskogen, i Uppsala. Två semi-strukturerade intervjuer görs med personer som varit drivande i rörelserna för att utröna deras argument och strategier. Fokus ligger också på i vilken grad sociala medier används som strategi genom innehållsanalyser av rörelsernas Facebooksida respektive Facebookgrupp. Resultaten visar att rörelserna har ekologiska argument gemensamt och båda befarar utflyttning från området om skogarna avverkas, men av olika anledningar. Vad gäller strategier har Försvara Blodstensskogen ockuperat skogen, medan Invånarna satsar på att överklaga beslutet och att göra medborgares röster hörda genom enkäter. Deras användning av sociala medier skiljer sig åt, för Invånarnas grupp var sociala medier mest ett sätt att skapa opinion medan Försvara Blodstensskogens sida mest syftade till att uppmana till handling på plats. Uppsatsen visar hur urbana rörelser formas utifrån ett missnöje med politikens förmåga att forma staden och hur de yrkar för sina versioner av hållbarhet och en bra stad. Hållbarhet är centralt i båda konflikter och en viktig slutsats är att hållbarhet är tätt förbundet med urbana rörelsers krav på rätten till staden.

The aim of this study is to find out if there are regional/national strategies, and thus evaluate, how well prepared Sweden is to preserve the unique Swedish natural environments in view of the ongoing climate change. In this work the study is limited to comprise the preservation of protected areas in the Swedish forests. The data collection for the study was done by qualitative interviews to obtain data for the analysis template, where interviews were processed and indexed. The study reveals that the authorities have not come that far. More research is needed with reference to how our unique Swedish natural environments are affected by the changing climate in order to find relevant data for a strategy. In terms of strategy for the preservation of biodiversity, results indicate a slightly better outcome for the authorities.

ABSTRACT Vi-Agroforestry communication has been studied to see how they use communication as a tool to attract donors. The aim is to be able to contribute to shed some light on the importance of image and text as a unified communication. Its about acknowledge what the sender (aid organization) sends out to tell potential donors. It examines how the organization communicates the problems they want to solve, which method they want to solve it with and why their organization should be the preferred option before the interest is gone by the recipient. By examine the reliability (ethos), the emotional connection (pathos) and the factual conviction (logos) of the Vi Agroforestry communication it helps to understand the organizations way of communicate with their listeners. The study examined Vi-Agroforestry communication through image and text. The author hopes to contribute to explore what an aid organization, like Vi-Agroforestry, choose to focus on regarding when they get to talk about their organization and their work. The organization has been analyzed based on the rhetorical basics to go on to see which framework they create their communications. / SAMMANFATTNING Vi-skogens kommunikation har studerats för att kunna se på hur de använder sig av kommunikation som verktyg för att locka givare. Förhoppningen är att kunna bidra med att öppna upp betydelsen av bild och text i sitt sammanhang vid kommunikation. Det handlar om vad avsändaren (biståndsorganisationen) skickar ut för att nå ut till potentiella givare. Det undersöks hur organisationen kommunicerar ut de problem som de vill lösa, vilken metod de vill lösa den med och varför just deras organisation ska vara det självklara alternativet innan intresset är borta hos mottagaren. Detta studeras med hjälp av att undersöka den tillförlitlighet (ethos), den känslomässig koppling (pathos) och den saklig övertygelse (logos) i Vi-skogens kommunikation. Studien studerat Vi-skogens kommunikation genom bild och text. Författaren hoppas bidra med att undersöka vad en biståndsorganisation, som Vi-skogen, väljer att belysa och fokusera på när de själva får berätta om sin organisation och sitt arbete. Organisationen har analyserats utifrån de retoriska grunderna för att gå vidare för att se vilket ramverk de skapar sin kommunikation.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild avidentiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami.Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ettmer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserarmusikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer. Teoretiker som används ärbland annat Jean Baudrillard, Timothy Morton och Judith Butler. Från deras teorier undersöksvilka värderingar och antaganden som kan sägas ligga till grund för representationen avidentiteten och skogen. Resultatet är bilden av en värld som är splittrad och ovillig att kommatill konkreta ståndpunkter. Å ena sidan visar musikvideorna individer som arbetar medkulturellt betingade bilder av genus och skogen och försöker göra dem till sina egna. Å andrasidan syns en vilja att röra sig bort från dem. Likaså porträtterar gestaltningen personer somkämpar för att komma tillrätta med sin plats i den givna ordningen men aldrig riktigt lyckas. / The purpose of this essay is to investigate how the forest can be used to mirror the identity. Indoing so, music videos by Fever Ray and Iamamiwhoami are being analyzed. The portrayalconsists of two short stories. In these, the relation to the forest is investigated on a moreindividual level. The method is more searching than theorizing. The essay analyzes musicvideos, with a gender perspective, as images and metaphors. Theorists used are amongothers Jean Baudrillard, Timothy Morton and Judith Butler. From their theories the thesisinvestigates the values and assumptions that can be said to constitute the representation of theforest and the identity in the videos. The result is the image of a fragmented world, unwillingto come to concrete conclusions. On one hand the music videos show individuals who workswith the overtaking of given cultural images of the forest and gender. On the other hand a willto reject the same images can be seen. Likewise, the portrayal shows individuals who struggleto come to terms with their place in the given order but never really succeeds.

Syftet med min studie är att undersöka vilka möjligheter och utmaningar skogen har som lekmiljö i förskolans verksamhet med ett fokus på vilken potential skogen har för barn med neuropsykiatriska funktionsvariationer (NPF). Studien är gjord utifrån telefonintervjuer med förskolpedagoger. Resultat visar på att skogen har en stor potential för barn med NPF men att det krävs rätt förutsättningar som goda relationer till barnen, kompetens och personalstyrka för att kunna ta vara på skogen som lekmiljö i förskolans verksamhet. Resultat ger även en inblick i det komplexa arbetet att vara pedagog där en del är att ständigt vara problemlösaren. Studiens resultat visar däremot att kunskaper om skogen generellt inte behövs då att vara i natur ger en kroppslig närvaro och ett mer naturligt utforskande hos barnen och pedagogerna. / The purpose of my study is to explore what opportunities and challenges the forest has as a play environment in preschool, with a focus on what potential the forest has for  children with neurodevelopmental disorders. The study is based on telephone interviews with preschool educators. In the result it shows that the forest has great potential for children with neurodevelopmental disorders. But that the right conditions are required, such as good relations with the children, competence and enough staff to be able to take advantage of the forest as a play environment in the preschool. The results also provide an insight into the complex work of being an educator, where parts of it is constantly being the problem solver. The results of the study, on the other hand, show that knowledge about forest is generally not needed because of being in nature provides a physical presence and a more natural way to explore for both the children and educators.

Studien genomfördes som en enkätundersökning av tittarna till programserien slaget om skogen. Studien undersökte tittarnas källkritik, deras förtroende för utgivarna, om tittarnas åsikt förändrats efter att ha tittat på programserien samt hur respondenterna upplevde att programserien presenterat och speglat det svenska skogsbruket. En kombination av kvalitativa och kvantitativa data samlades in genom en enkätundersökning där totalt 168 respondenter valde att besvara enkäten, 49 respondenter besvarade den frivilliga frågan. Resultatet av studien visade att respondenterna hade ett lågt förtroende för public service och till viss del valde respondenterna att källgranska informationen i programserien. Respondenterna kände sig inte påverkade av programserien och hade inte ändrat åsikt om det svenska skogsbruket efter att ha tittat, de anser inte heller att det svenska skogsbruket presenterades och speglades representativt.

No description available.