<p>I denna uppsats ställer jag mig frågan hur manlighet gestaltas och återges i de relationer som visas i musikvideor på MTV. Jag har som syfte att på ett så mångskiftande sätt som möjligt analysera och återge relevanta mönster bundet till frågeställningen. Valet av manligt perspektiv grundas utifrån en personlig uppfattning om att detta perspektiv kommer i skymundan i den allmänna diskussionen kring den mediala påverkan. Musik och musikvideor som medieform har genom dagens globalisering möjliggjort för ett stort antal människor en gemenskap och en samhörighet kring det musikaliska. Normer och värderingar kring exempelvis manlighet konstrueras och delges därmed i ett större sammanhang. Mitt material består av musikvideor med en sammanlagd längd på tolv inspelade timmar. Insamlingen har genomförts under MTV:s programpunkt "Don't stop the music". Den metod som jag utgår ifrån är grundad teori. Metoden genererar teori induktivt genom kvalitativa analyser av kvalitativ och/eller kvantitativ data. Tanken bakom metoden är att generera en teori som är ordentligt grundad i det material som används. Min genererade teori utgörs av kärnkategorin "den sexualiserade mannen" och med underkategorierna "den aktiva mannen" och "den passiva mannen". Manlighet grundas utifrån olika former av manligt agerande och förhållningssätt, som resulterat i följande slutsatser: (a) mannen är ytlig, genom ett överordnat intresse för det kroppsliga hos en kvinna; (b) mannen kontrollerar dels den egna sexualiteten och dels kvinnans sexualitet; (c) kring inledande uppvaktning och bildande av en relation är mannen aktivt målmedveten, eller passivt oemotståndlig; (d) i uttalade parrelationer agerar mannen destruktivt genom aktivt brukande av våld och genom svek, eller genom passivt agerande där konstruktiv kommunikation och deltagande i problemlösande situationer krävs.</p>

I denna uppsats ställer jag mig frågan hur manlighet gestaltas och återges i de relationer som visas i musikvideor på MTV. Jag har som syfte att på ett så mångskiftande sätt som möjligt analysera och återge relevanta mönster bundet till frågeställningen. Valet av manligt perspektiv grundas utifrån en personlig uppfattning om att detta perspektiv kommer i skymundan i den allmänna diskussionen kring den mediala påverkan. Musik och musikvideor som medieform har genom dagens globalisering möjliggjort för ett stort antal människor en gemenskap och en samhörighet kring det musikaliska. Normer och värderingar kring exempelvis manlighet konstrueras och delges därmed i ett större sammanhang. Mitt material består av musikvideor med en sammanlagd längd på tolv inspelade timmar. Insamlingen har genomförts under MTV:s programpunkt "Don't stop the music". Den metod som jag utgår ifrån är grundad teori. Metoden genererar teori induktivt genom kvalitativa analyser av kvalitativ och/eller kvantitativ data. Tanken bakom metoden är att generera en teori som är ordentligt grundad i det material som används. Min genererade teori utgörs av kärnkategorin "den sexualiserade mannen" och med underkategorierna "den aktiva mannen" och "den passiva mannen". Manlighet grundas utifrån olika former av manligt agerande och förhållningssätt, som resulterat i följande slutsatser: (a) mannen är ytlig, genom ett överordnat intresse för det kroppsliga hos en kvinna; (b) mannen kontrollerar dels den egna sexualiteten och dels kvinnans sexualitet; (c) kring inledande uppvaktning och bildande av en relation är mannen aktivt målmedveten, eller passivt oemotståndlig; (d) i uttalade parrelationer agerar mannen destruktivt genom aktivt brukande av våld och genom svek, eller genom passivt agerande där konstruktiv kommunikation och deltagande i problemlösande situationer krävs.

Den här uppsatsen har som fokus att undersöka genusframställning inom nutidahiphopmusikvideor. De frågor som undersökningen ställer behandlar framförallt hurframställningen ser ut på både en översiktlig men även mer djupgående nivå inom kategoriernasexism, våld, dominans och nedstämdhet. Undersökningens teoretiska ramverk grundar sig istudier om semiotik, genusforskning, teorier om samhälleliga föreställningar samtmeningsskapande inom visuella medier. Undersökningen tar även upp flertalet tidigareundersökningar inom området i jämförande syften. Motiveringen till undersökningen grundadesfrämst i de tidigare studier som gjorts kring effektpåverkan av både visuella medier i allmänhetmen även utav enbart musikvideor. Dessa undersökningar har visat att det finns vissa kopplingartill hur vi tänker och tar emot information och hur detta sedan påverkar vårat handlande. Ävenmer konkret forskning kring musikvideor har visat hur objektifierande material i musikvideor kanha möjlighet att påverka hur vi tänker attitydsmässigt om frågor rörande sexism.Undersökningen utgår ifrån en kvantitativ och en kvalitativ innehållsanalys. Den kvantitativainnehållsanalysen utfördes först där 89 musikvideor analyserades i det totala. Urvalet baserades påde mest populära låtarna inom rap-genren sett från januari 2011 till maj 2013 enligtmusikmagasinet Billboards topplistor. Resultatet av den här undersökningen visade en avsevärdskillnad gällande objektifiering av män kontra kvinnor. Kvinnor var här de som var övervägandemer objektifierade i sin framställning och fick ett högre resultat i alla de variabler som behandladesexism. Män blev istället de som framställdes i alltmer dominanta positioner och hade ett mycketmer självsäkert kroppsspråk och beteende. Sett till våld var det i princip helt obefintligt iframställningen av kvinnorna medan det var aningen mer förekommande hos mannen även omsiffran rent generellt var låg. Variabeln som behandlade nedstämdhet gav det mest jämlikaresultatet i jämförelse mellan könen och framställdes överlag väldigt sällan.I den kvalitativa studien valdes fem låtar ut som fick representera det generella resultatet i denkvantitiva undersökningen för en mer djupgående analys i hur framställningen var uppbyggd. Detförsta som gick att utläsa av resultatet var att hiphop idag är en väldigt mansdominerad genre.Endast ett fåtal procent av musikvideorna var representerade utav enbart kvinnliga artister.Resultatet visade även här att det fanns stora kontraster mellan hur män och kvinnor framställdesbåde sett till beteendet men även i hur man använde kameran för att skapa framställningen.Männen visades här i ett alltmer seriöst beteende med ett mer distinkt och handfast kroppsspråksom uttryckte självsäkerhet. De befann sig även alltmer i roller med ett aktivt handlande. Sett tillkvinnorna så befann sig dessa allt oftare i mer passiva och dekorativa roller där mycket fokus låg ifrämst närbilder på kroppsdelar som anspelade på det biologiska könet.Slutresultatet visade att även om objektifieringen minskat överlag i genren, sett till jämförelsermed tidigare undersökningar, så är det fortfarande ett vanligt förekommande element och varäven det som visade sig mest förekommande i den här undersökningen. Våldsinslag hade minskati jämförelse med tidigare undersökningar men det var fortfarande nästan enbart associerat med manligt beteende. / This paper has as its focus to examine gender production in contemporary hiphop music videos.The questions that the study sets treats especially how the production looks at both a general butalso more profound level in the categories of sexism, violence, domination and sadness. Thetheoretical framework is based on studies of semiotics, gender studies, social concepts andcreating of meaning in visual media. The study also takes up several of earlier studies in the fieldof use in comparative purposes. The motivation for the study was based primarily in the earlierstudies done on effects research of both visual media in general, but also of music videos. Thesestudies have shown that there are some links to how we think and receive information and howthis then affects our actions. Even more concrete research on music videos have shown howobjectifying material in music videos may be able to influence how we think in terms of attitudeon issues of sexism.The survey is based on a quantitative and a qualitative content analysis. The quantitative contentanalysis was first performed in which 89 music videos were analyzed in total. The selection wasbased on the most popular songs in the rap genre seen from January 2011 to May 2013 by musicmagazine Billboard’s charts. The first thing that could be seen from the results was that hip-hoptoday is a very male-dominated genre. Only a few percent of the music videos were representedout only female artists. The results also showed a significant difference in the objectification ofmen versus women. Women were considered more objectified in this specific research and got ahigher result in all the variables involving sexism. Men became more produced in increasinglydominant positions and had a much more assertive body language and behaviour. In terms ofviolence, it was almost completely absent in the behaviour of women while it was slightly moreprevalent in men, although the representation overall was low. The variable that treated sadnessgave the most equitable outcome in comparison between the sexes but were rarely shown overall.In the qualitative study, five songs were as representative of the overall outcome in thequantitative study. The purpose of the study was to get a more in-depth analysis of how therepresentational behaviour was structured. The results showed that there were significantcontrasts between the way men and women were represented both in terms of behavior, but alsoin how the camera was used to create the representation. The men were shown here in anincreasingly serious behavior with a more distinct and robust body language expressingconfidence and were also shown more in active roles. Women were often in more passive anddecorative roles where much focus was in close ups where body parts that insinuated at thebiological sex was primarily represented.The final result showed that although objectification is an overall reduction in the genre in termsof comparisons with previous studies, it is still a common element and was also what was mostprevalent in this study. Violent behaviour had decreased significantly compared with previoussurveys but it was still almost exclusively associated with male behavior.

Syftet med studien var att undersöka hur objektifiering och postfeministisk diskurs visar sig i musikvideor av två sverigebaserade inflytelserika kvinnliga popartister: Veronica Maggio och Miriam Bryant. Materialet som analyserats är en musikvideo av vardera kvinnlig artist. Det teoretiska ramverket består av objektifieringsteori, postfeministisk teori och populär feminism. De valda teorierna har bidragit med förståelse till hur fenomenen visar sig i musikvideorna. Studien utgick från en komparativt kvalitativ metod tillsammans med den multimodala kritiska diskursanalysen (MCDA). MCDA:s verktyg har identifierat de visuella och lexikala valen som gjorts. Valen visade på hur artisterna och musikvideorna förhöll sig till objektifiering och postfeministisk diskurs och om de upprätthöll dessa fenomen. Resultatet visade att både Bryant och Maggios låttexter hade en avsaknad av sexuellt innehåll, men trots det återfanns det anspelning på sex i det visuella innehållet. Postfeministiska inslag förekom och artisterna vill framstå som starka och självständiga och inneha kontroll över sina egna kroppar, samtidigt som det framkom att det inte alltid är fallet. Deras musikvideor upprätthöll objektifiering och sexuell objektifiering av kvinnor. Slutsatsen av studien var att Maggio och Bryant agerade utefter det som beskrivs av postfeminism och populärfeminism som problematiskt, då kvinnors kontroll över sig själva baseras på deras kropp och utseende tillsammans med deras agerande. Vidare forskning som lades fram som förslag var att studera svenska kvinnliga artister på den internationella marknaden för att se om det finns någon skillnad där i objektifiering och hur den postfeministiska diskursen uttrycker sig.

Syftet med uppsatsen var att undersöka hur kristendomen framställs i i populärmusik med Madonna som fokus. Som metod har jag genomfört videoanalyser av två av Madonnas musikvideos, Like a prayer och Oh Father. Teorin som använts är social konstruktivism som från början är presenterad av sociologiprofessorerna Peter L. Berger och Thomas Luckmann. Jag har även riktat fokus mot skolan då jag undersökt hur och i vilken utsträckning musik och musikvideos kan användas i utbildningssyfte. Enligt 2011 års läroplan står det att elevernas estetiska aspekter ska uppmärksammas och att bland annat musicerande ska vara inslag i skolans verksamhet. Teorin för detta är hämtad från Antal-Lundström som förespråkar en estetisk pedagogik för att nå ut till eleverna. Hypotesen har varit att med hjälp av musik kan man som lärare fånga och bibehålla elevernas intresse under lektionen. Utifrån det har ett förslag till lektionsplanering presenterats. I lgr 11:s kursplan för religionskunskap står det i det centrala innehållet att bland annat ska behandla hur olika livsfrågor skildras i populärkulturen. Min didaktiska slutsats är att musik och musikvideos kan lämpa sig bra som diskussionsunderlag i klassrummet inom ämnet religionskunskap. Min didaktiska slutsats är dock endast teoretisk då det inte har funnits tillfälle att testa detta i verkligheten.

Jag har i denna uppsats utfört en kvalitativ analys på några av artisten Lana Del Reys musikvideos utifrån ett teoretiskt ramverk grundat i sexualitet och kritiska femininitetsstudier. Vid utförandet av analysen utformade jag två nya troper då jag inte fann några som inkluderade allt det jag tyckte mig kunna tolka mig till under analysen. De två troperna är “Det vackra lidandet” som främst utgår från kvinnligt lidande och destruktiv heterosexualitet, samt “Femmisk frigörelse” som främst utgår ifrån en queer frigörelse där gemenskap mellan kvinnor sätts framför manlig åtrå. Syftet med uppsatsen är att införa användandet av troperna och argumentera för varför de är användbara. Materialet jag använder är Lana Del Reys musikvideos och de analyseras genom kvalitativa tillvägagångssätt som närläsningar, queera läsningar och semiotisk analys. Troperna användes vid analysen av alla videorna: antingen separata eller överlappande och kunde även förekomma som alternativa versioner av sig själva. Genom användandet av troperna vill jag visa på hur femininitet och sexualitet ter sig och hur flytande de strömningarna är med ett material som sen tidigare är omdiskuterat att följa endast en utstakad väg, nämligen då den heterosexuella. I min analys fann jag inte bara patriarkal femininitet och heterosexualitet, utan det förekom även femininitet rotad i den lesbiska femmen och queer sexualitet. Del Rey visar upp en flytande relation mellan dem och kunde skifta mellan dem under loppet av en och samma video.

The aim of the study is to investigate how femininity is depicted by the female, influential artists Madonna and Beyoncé through music videos. Besides their influence in the musical world, they have also become role models and feminist symbols for women all over the world – however not without also receiving critique. The study will identify the lexical and visual choices that the artists use by a critical multimodal discourse analysis (MCDA). To execute this, two videos from each artist will be analyzed. The most central theories are representation theory and gender theory. The theoretical framework relates to femininity and its representation in media along with relevant connecting concepts. The results show that Madonna and Beyoncé work in different ways to construct femininity in their music videos. Madonna portrays herself in various gender roles whilst Beyoncé usually shows one main character. Both norm breaking and normalized elements are found in the analysis, and it is discussed whether the theme of the video (love/female empowerment) is affecting the results. The relevance of the study is motivated by its anchoring to the UN’s Global Goals on gender equality, the influence of popular culture on young people’s gender-identity development and how this study differs from similar previous research. / Studiens syfte är att undersöka hur femininitet skildras av de två kvinnliga, inflytelserika artisterna Beyoncé och Madonna genom mediet musikvideo. Förutom artisternas påverkan i den musikala världen har dessa kvinnor blivit förebilder och feministiska symboler för kvinnor världen över – men även bemötts av kritik. Studien söker att genom en kritisk multimodal diskursanalys identifiera de lexikala och visuella val artisterna använder sig av i konstruktionen av femininitet. Två musikvideor av vardera artist används för att utföra detta. De centrala teorierna är representationsteori och genusteori. Det teoretiska ramverket relaterar till femininitet och dess representation i media samt relevanta anslutande begrepp. Resultatet visar att Madonna och Beyoncé arbetar på två olika sätt för att konstruera femininitet i sina musikvideor. Madonna porträtterar sig själv i flera olika genusroller medan Beyoncé visar en konstant karaktär. Både normbrytande och normaliserade element hittas under analysen och det diskuteras huruvida musikvideornas tema (kärlek/female empowerment) kan påverka resultatet. Studiens relevans motiveras med koppling till FN:s Globala mål om jämställdhet, populärkulturens påverkan på ungdomars genus- identitetsskapande samt hur studien skiljer sig från tidigare forskning inom samma område.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild avidentiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami.Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ettmer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserarmusikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer. Teoretiker som används ärbland annat Jean Baudrillard, Timothy Morton och Judith Butler. Från deras teorier undersöksvilka värderingar och antaganden som kan sägas ligga till grund för representationen avidentiteten och skogen. Resultatet är bilden av en värld som är splittrad och ovillig att kommatill konkreta ståndpunkter. Å ena sidan visar musikvideorna individer som arbetar medkulturellt betingade bilder av genus och skogen och försöker göra dem till sina egna. Å andrasidan syns en vilja att röra sig bort från dem. Likaså porträtterar gestaltningen personer somkämpar för att komma tillrätta med sin plats i den givna ordningen men aldrig riktigt lyckas. / The purpose of this essay is to investigate how the forest can be used to mirror the identity. Indoing so, music videos by Fever Ray and Iamamiwhoami are being analyzed. The portrayalconsists of two short stories. In these, the relation to the forest is investigated on a moreindividual level. The method is more searching than theorizing. The essay analyzes musicvideos, with a gender perspective, as images and metaphors. Theorists used are amongothers Jean Baudrillard, Timothy Morton and Judith Butler. From their theories the thesisinvestigates the values and assumptions that can be said to constitute the representation of theforest and the identity in the videos. The result is the image of a fragmented world, unwillingto come to concrete conclusions. On one hand the music videos show individuals who workswith the overtaking of given cultural images of the forest and gender. On the other hand a willto reject the same images can be seen. Likewise, the portrayal shows individuals who struggleto come to terms with their place in the given order but never really succeeds.