Syftet med denna studie är att undersöka hur unga vuxna som växer upp i Sverige med utländsk bakgrund formar och reflekterar över sin etniska identitet, samt eventuella identitetskriser. En etnisk identitetskris syftar till upplevelsen av inte kunna identifiera sig med någon specifik etnicitet, som en följd av att växa upp med utlandsfödda föräldrar. Tidigare forskning visar att dessa ungdomar upplever en problematik kring formandet av sin identitet, och att deras etnicitet spelar en betydande roll i den processen. Denna uppsats ämnar att bidra till att belysa detta problem, samt att bidra till att närma sig förståelsen för hur individers problem kring etnisk identitet kan få större samhälleliga konsekvenser. För att utföra denna studie har det genomförts tio stycken intervjuer med respondenter i åldern 18–30 som har utlandsfödda föräldrar. Undersökningen baseras på en analys av respondenternas intervjusvar som har kodats och tematiserats. Vidare präglas studiens metodologiska ansats av ett fenomenologiskt perspektiv, i kombination med en klassisk komparativ analysmetod.  Det teoretiska ramverket för undersökningen grundar sig i George Herbert Mead och Herberts Blumers teorier om symbolisk interaktionism, med stöd av Anthony Giddens teori om självidentitet samt Joane Nagels perspektiv etnisk identitet och kulturell grupptillhörighet. Denna studie har med hjälp av ovanstående upplägg bidragit till fältet av forskning som belyser problem kring etniska identitetskriser och social fragmentering. Resultatet har påvisat att den etniska identitetskrisen är aktuell i dagens Sverige och ger upphov till utvecklandet av en så kalla tredje identitet, som i vissa fall baseras på att erövra vad det innebär att vara svensk, medan det i andra fall handlar om att anamma ett kränkande skällsord som “blatte”.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur skogen kan användas för att gestalta en bild avidentiteten. För att göra det analyseras musikvideor av Fever Ray och Iamamiwhoami.Gestaltningen består av två noveller. I dessa undersöks relationen till skogen på ettmer individuellt plan. Metoden är mer sökande än teoretiserande. Uppsatsen analyserarmusikvideor ur ett genusperspektiv, som bilder och metaforer. Teoretiker som används ärbland annat Jean Baudrillard, Timothy Morton och Judith Butler. Från deras teorier undersöksvilka värderingar och antaganden som kan sägas ligga till grund för representationen avidentiteten och skogen. Resultatet är bilden av en värld som är splittrad och ovillig att kommatill konkreta ståndpunkter. Å ena sidan visar musikvideorna individer som arbetar medkulturellt betingade bilder av genus och skogen och försöker göra dem till sina egna. Å andrasidan syns en vilja att röra sig bort från dem. Likaså porträtterar gestaltningen personer somkämpar för att komma tillrätta med sin plats i den givna ordningen men aldrig riktigt lyckas. / The purpose of this essay is to investigate how the forest can be used to mirror the identity. Indoing so, music videos by Fever Ray and Iamamiwhoami are being analyzed. The portrayalconsists of two short stories. In these, the relation to the forest is investigated on a moreindividual level. The method is more searching than theorizing. The essay analyzes musicvideos, with a gender perspective, as images and metaphors. Theorists used are amongothers Jean Baudrillard, Timothy Morton and Judith Butler. From their theories the thesisinvestigates the values and assumptions that can be said to constitute the representation of theforest and the identity in the videos. The result is the image of a fragmented world, unwillingto come to concrete conclusions. On one hand the music videos show individuals who workswith the overtaking of given cultural images of the forest and gender. On the other hand a willto reject the same images can be seen. Likewise, the portrayal shows individuals who struggleto come to terms with their place in the given order but never really succeeds.