Utevistelsen är ett naturligt inslag och en del av den dagliga rutinen i förskolan. Hur förskolornas gårdar ser ut och vad de används till skiljer sig dock mellan olika förskolor. Den centrala frågan för vår studie handlar om förskollärares personliga erfarenheter om hur utemiljön används i förskolans utbildning. Syftet med denna studie är att öka kunskapen om olika uppfattningar som förskollärare kan ha om förskolans utemiljö och hur den används i utbildningen. Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare som är yrkesverksamma i förskolan. Resultatet analyseras med hjälp av pragmatiska och sociokulturella perspektiv på lärande. Tidigare forskning som presenteras i denna studie visar på utemiljöns positiva effekter på barns utveckling. Forskningen framhåller också hur pedagogernas förhållningssätt och agerande i utemiljön påverkar barns möjligheter till lärande. Resultatet av studien visar att förskollärarna har olika uppfattningar om förskolans utemiljö beroende på gårdens utformning och var förskolan ligger. Det framkommer hur utemiljön kan användas i lärandesyfte, både genom att ta med undervisningsmaterial ut och genom att utforska naturen och det som utemiljön erbjuder. Men även vad det är som gör att utevistelsen inte alltid har ett planerat syfte.

This essay examines how the magazines Skogen and Sveriges Natur have used the concept ofsustainable forestry in their editorial pages, as opinion leaders, during the period 1977-2006and analyzes how the concept has changed in meaning during these years.

Syftet med den här studien är att undersöka vilka skillnader och likheter som finns mellan tidningarna Dagens Nyheters respektive Västerbotten-kurirens rapportering om skogen ur en klimat- och biologisk mångfaldaspekt samt skogen som ekonomisk resurs. Nedslag görs i åren 2011, 2016 och 2021 med ändamålet att kartlägga hur rapporteringens omfattning har förändrats över en tioårsperiod medan året 2021 är det år som analyseras med ingående. Uppsatsen består av en kvantitativ och en kvalitativ del. I den kvantitativa delen undersöks i vilken omfattning och med vilket fokus respektive tidning rapporterar om skogen: den biologiska mångfalden och klimatet eller ekonomin. I den kvalitativa delen analyseras ett antal artiklar i syfte att undersöka hur skogen gestaltas i respektive tidning.Det teoretiska ramverket består av teorier om nyhetsvärdering, nyhetsurval, dagordning- och gestaltningsteori, samt tidigare forskning om lokaljournalistik och miljöjournalistik.Resultatet av den kvantitativa undersökningen visar att det har skett en stor ökning i både DN:s och VK:s rapporteringen om skogen 2021 jämfört med 2011 och 2016. Det framgår att det 2021 i DN skrivs mest om klimatet och den biologiska mångfalden, samt att skogsindustrins negativa påverkan dominerar i rapporteringen. Även i VK handlar många artiklar om klimatet och den biologiska mångfalden men ett flertal tar också upp skogen som ekonomisk resurs. I större utsträckning i VK än i DN benämns inte klimataspekten, eller så tar skogsbrukets positiva effekter på klimatet upp.Resultatet av den kvalitativa analysen visar att DN i de valda artiklarna gestaltar skogen på avstånd och lyfta fram skogsbrukets negativa effekter på den biologiska mångfalden, medan VK:s rapportering är fokuserar på känslor, närheten till skogen och skogsbrukets positiva inverkan på klimatet.

En förskolas profilering och dess påverkan på barnens fria utelek. / A preschool profiling and it´s impact on children´s free outdoor play.

<p>Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området. Både barnens och lärarnas utsagor påvisar att det finns etablerade platser i skogen som barnen kontinuerligt återkommer till. Dessa favoritplatser sammankopplades vanligen med speciella lekar och lekkamrater. Vidare har miljöns utformning en betydelsefull roll gällande hur barns lek och relationer utvecklas. Om barn tilldelas en rik miljö som inspirerar barns lek skapas tillfällen för positiv samvaro, interaktion och kreativitet. Skogen som lekarena är en miljö, vilken kan erbjuda dessa förmåner. Vägvisaren för hur miljön ska utformas är emellertid barnen, vilkas tankar och upplevelser om sin miljö aldrig får falla i glömska.</p>

Denna studie har som syfte att beskriva hur några barn upplever leken i skogen och att belysa ett antal lärares föreställningar kring barns lek i skogen. Studiens karaktär är kvalitativ och semistrukturerade intervjuer har använts som angreppssätt. Därigenom har två lärare och sex barn intervjuats kring lek, relationer och lekmiljöer i skogen. Resultaten vittnar om att lärarnas kartläggning av barnens lekmiljöer, relationer och lek i skogen visade sig i övergripande drag vara förenliga med barnens egna utsagor. Likaså kunde skriftliga källor i många fall ge en överensstämmande skildring av området. Både barnens och lärarnas utsagor påvisar att det finns etablerade platser i skogen som barnen kontinuerligt återkommer till. Dessa favoritplatser sammankopplades vanligen med speciella lekar och lekkamrater. Vidare har miljöns utformning en betydelsefull roll gällande hur barns lek och relationer utvecklas. Om barn tilldelas en rik miljö som inspirerar barns lek skapas tillfällen för positiv samvaro, interaktion och kreativitet. Skogen som lekarena är en miljö, vilken kan erbjuda dessa förmåner. Vägvisaren för hur miljön ska utformas är emellertid barnen, vilkas tankar och upplevelser om sin miljö aldrig får falla i glömska.

Syftet med den här studien är att undersöka lärares och barns uppfattningar av hur förskola och fritidshem använder skogen som en lärandemiljö för barnen. Studiens frågeställningar är: Vad uppfattar barnen och lärarna att barnen gör när de är i skogen? Vilka är barnens och lärarnas uppfattningar av om vad barnen lär sig i skogen? Vad har lärarna för syfte med att gå till skogen? Sju lärare och tolv barn på fritidshem och förskola har intervjuats i denna studie. Vi har använt oss av semi-strukturerade intervjuer och studien har en fenomenografisk ansats vilket innebär att vi vill belysa respondenternas uppfattningar och beskrivningar av fenomenet skogen som lärande miljö. Resultatet visar att barnen och lärarna uppfattar att barnen kan lära sig mycket i skogen och att lärarna är medvetna om barnens lärande. I skogen säger lärarna och barnen att det sker ett naturligt lärande genom att barnen kan se och uppleva det som finns där. På så sätt använder barnen sin kropp och sina sinnen för att lära sig i skogen. Barnen lär sig faktakunskaper om naturen, att respektera allt levande och utvecklar sina sociala förmågor samt sin motorik. Barnen kan även utveckla sina matematik- och språkkunskaper när de är i skogen. Många lärare använder även skogen för att barnen ska få skapa med hjälp av naturmaterial.

Syftet med denna studie var att ta reda på hur mycket biologi man kan få in i verksamheten genom att uppmärksamma när ämnet naturligt visar sig hos barnen under utomhusvistelse, i deras egna lekar, upptäckter och utforskande. Bakgrunden till min undersökning är att den svenska förskolan sägs befinna sig i en brytningstid, med större fokus på ämneskunskaper och att läroplanen samtidigt poängterar vikten av att ta tillvara barns perspektiv, frågor och idéer. För att få svar har jag gjort observationer på två olika förskolor/avdelningar. Även enkäter har skickats till de medverkande pedagogerna. Resultatet av mina observationer visar att barnen ofta uppmärksammar olika djur och växter och andra områden inom ämnet biologi när de vistas ute i naturen. Att vistas i naturmiljö tycks alltså skapa bra förutsättningar för ett lärande inom ämnet biologi som är barninitierat. Att även pedagogerna från de två deltagande förskolorna anser det, framgår av deras svar på enkätfrågorna. / The intention with this study was to investigate how much biology you can implement into the pre-school activities by recognizing when the subject naturally appears when the children are outdoors, through their own games, discoveries and explorations. The background to my investigation is that the Swedish pre-school is said to be in a transition state with more focus on subject knowledge at the same time as the curriculum points out the importance of taking care of the children's perspective, questions and ideas. To get answers I have done observations at two different pre-schools/departments. Also, questionnaires have been sent out to the teachers who participated in the study. The results of my observations show that the children often pay attention to various kinds of animals, plants and other parts of biology when they are out in the nature. Being outside in the nature seems to create a good basis for education within the subject, which is initiated by the children themselves. That even the teachers from the two participated pre-schools think. So was made clear through their answers on the questionnaires.

Rapporten redovisar en kvalitativ studie med intervju som metod. Studiens syfte var att fördjupa kunskapen om hur uteverksamheten bedrivs i den samtida förskolan. I studien har fem pedagoger besvarat frågor om hur de använder förskolegården, vilket lärande de uppfattar sker hos förskolebarnen utomhus och hur de uppfattar att utomhuspedagogik. Resultatet visar att förskolor vistas utomhus dagligen i varierade miljöer och att skogen framställs som en lärande miljö. Vidare framställs att grov- och finmotorik utmanas i utomhusmiljön samt barnens förmåga att socialisera med andra. Både de yngre och äldre barngruppernas utevistelse består av utelekar. Utöver detta lyfts att medforskande förhållning-sätt är viktigt gällande lärande utomhus som även en del av resultatet. Resultatet visar att pedagogerna säger att de använder utomhuspedagogik genom att plocka in material, använda skogen som lärande miljö och skapar utomhusteman. Utforskandet av närmiljön är ytterligare ett sätt de använder utomhuspedagogik på. Utomhuspedagogik praktiseras i samtiden, enligt de fem pedagogerna. Den kan ses som en del av förskolans utevistelse och barn lär av att vistas utomhus.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och barns kommunikation utspelar sig i skogen utefter barnens självständiga utforskande. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är ”på vilka sätt samtalar barnen med pedagogerna i skogsmiljön? samt ”hur stöttar pedagogerna barnens utforskande av naturen?” Denna kvalitativa studie grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv där våra analysbegrepp är språkhandling och stöttning som har använts för att förstå vårt resultat. Datainsamlingen har skett genom videoobservationer samt fältanteckningar på två avdelningar ifrån två olika kommuner i södra Sverige. Våra analyser utgår ifrån en interaktionsanalys, vilket har gett oss möjligheter att förstå kommunikationen mellan pedagogerna och barnen. Resultatet i föreliggande studie visar att barn samtalar med pedagoger för att påkalla uppmärksamhet för ett naturmaterial/fenomen, dela med sig av upptäckter samt för att få utforska självständigt. Det kommer fram att pedagoger stöttar barnens utforskande av naturen genom att ställa öppna frågor, sätta sig på knä och anpassa sig efter var barnen befinner sig. Resultatet visar även att pedagoger har en tendens att mestadels stötta enskilda barn i vissa situationer, de som verbalt uttrycker sig. Konsekvenser av detta är att de barn som verbalt uttrycker sig mest är de barnet som blir mest uppmärksammat. På så sätt blir övriga barns utforskande av naturen begränsat.