Syftet med studien är att se om de som besvarar ungdomars frågor om genitalier, sexpraktik och sexualitet på nätet kan vara delaktiga i att re_producera normer kring dessa ämnen i och med sina språkliga val. Studien ämnar också se om dessa re_produktioner, i sådana fall, skiljer sig åt beroende på vilket kön frågeställaren uppfattas ha. Studien är en diskursanalys med utgångspunkt i vissa feministiska teorier om genusperformativitet och könsmaktsordning och utgår från den konstruktivistiska språksynen. Vidare metoder som använts är systemisk-funktionell grammatik med fokus på den interpersonella metafunktionen samt tematisk analys av de språkhandlingar som förmedlar en verklighet gentemot frågeställaren att hen ska göra något eller vilja något. Resultatet påvisar att Fråga UMO till viss del kan vara delaktiga i att re_producera normer kring kön och sex. Sett till materialet storlek är det dock inte särskilt vanligt förekommande. Fråga UMO använder inte så vitt skild grammatik beroende på om personen uppfattas som tjej eller kille utan snarare skiljer sig grammatiken åt beroende på om frågan ställs om genitalier eller sexpraktik/sexualitet. Dock kan vissa delar av resultatet härledas till tjejers och killars förväntade sexlust, till det faktum att killar mer sällan besöker ungdomsmottagningen samt att att vissa tabubelagda ämnen kan kopplas till ett specifikt kön. Slutsatsen som dras är att Fråga UMO skulle kunna låta bli att köna personer i sina svar för att vara mer inkluderande. De skulle också kunna byta namn på sina kategorier Tjejers underliv och Killars underliv till exempelvis ”Snippor och snoppar”. Dock finns det antagligen förklaringar till varför svaren formulerats som de gjort. Dels är målgruppen ungdomar mellan 13-25 år och ska således vända sig till både barn och vuxna. Sedan gör även den flyktiga och distanserade kommunikationssituationen det svårt för svararen att utmana normer som ligger i disposivet, det vill säga de normer som är ju djupt rotade i våra kulturer och samhällen att de ses om sanna och naturliga. Överlag verkar Fråga UMO försöka att ha ett så inkluderande och jämställt bemötande som möjligt.

This is a case study that seeks to investigate how two teachers in grade 3 work with instructions to a written assignment in Swedish. The study is grounded in a sociocultural perspective on learning, and is based on observations in a classroom setting. The results show that the two teachers use different forms of mediating tools in their instructions. It was also found that the teachers use different speech acts in the instructions and that the instructions vary depending on which speech acts are included. Neither of the teachers made any adjustments to the collective instructions, instead they made individual adaptations outside the general instruction.

Studiens syfte är att undersöka det språk som används i två tidningar som riktar sig till barn och unga i åldrarna 8­­­­­­­­–14. Detta främst genom att analysera tilltalet samt användandet av referensord, men även genom att se till diverse språkhandlingar samt förekomsten av olika teman. Dessutom undersöks vilka ämneskategorier som förekommer i tidningarna samt hur stort utrymme de får i varje nummer. Resultaten visar att båda tidningarnas ton är välkomnande och medryckande. Julias avsändare är till stor del ett ”vi” som vänder sig till läsaren som individ, medan Kamratpostens avsändare främst är ett ”jag” som vänder sig till läsarna som grupp. Gällande ämneskategorierna finns ett stort kändisfokus i båda tidningarna, men läsarnas egna röster får också träda fram i många inslag och på många sidor. Dessutom finns ett produktfokus både i Julia och i Kamratposten.

No description available.

Syftet med vår studie är att undersöka hur pedagoger och barns kommunikation utspelar sig i skogen utefter barnens självständiga utforskande. Forskningsfrågorna vi utgår ifrån är ”på vilka sätt samtalar barnen med pedagogerna i skogsmiljön? samt ”hur stöttar pedagogerna barnens utforskande av naturen?” Denna kvalitativa studie grundar sig i ett sociokulturellt perspektiv där våra analysbegrepp är språkhandling och stöttning som har använts för att förstå vårt resultat. Datainsamlingen har skett genom videoobservationer samt fältanteckningar på två avdelningar ifrån två olika kommuner i södra Sverige. Våra analyser utgår ifrån en interaktionsanalys, vilket har gett oss möjligheter att förstå kommunikationen mellan pedagogerna och barnen. Resultatet i föreliggande studie visar att barn samtalar med pedagoger för att påkalla uppmärksamhet för ett naturmaterial/fenomen, dela med sig av upptäckter samt för att få utforska självständigt. Det kommer fram att pedagoger stöttar barnens utforskande av naturen genom att ställa öppna frågor, sätta sig på knä och anpassa sig efter var barnen befinner sig. Resultatet visar även att pedagoger har en tendens att mestadels stötta enskilda barn i vissa situationer, de som verbalt uttrycker sig. Konsekvenser av detta är att de barn som verbalt uttrycker sig mest är de barnet som blir mest uppmärksammat. På så sätt blir övriga barns utforskande av naturen begränsat.

Denna uppsats undersöker hur uttrycket gilla läget används i olika språkhandlingar och vilken innehållsmässiga betydelse uttrycket får. Det är en korpusbaserad studie där över 200 belägg i Twitter 2015 till 2017 är granskade och analyserade. Det avgörande i analysen för hur uttrycket används är språkhandlingen som uttrycket förekommer i och vilket skiljetecken som används. I de fall där skiljetecken saknas analyseras språkhandlingen utifrån eventuellt responssvar som kan förväntas. Vidare studeras också om meningen, där uttrycket ingår, rent språkligt är formulerad som en fråga eller som ett påstående, men om funktionen av uttrycket är något helt annat.  Resultatet visar ett komplext uttryck som kan varieras, och hur det tolkas beror på sammanhanget och vem som läser texten som det förekommer i.

Studiens syfte är att undersöka relationer mellan sändare och mottagare i interna mail i en hierarkiskt uppbyggd säljorganisation. Studien ska besvara vilka språkhandlingar och sociala strategier som används och hur användandet av dessa påverkar relationen mellan sändaren och mottagaren. Analysmetoderna som studien använder sig av är hämtade från den funktionella grammatiken, en konstruktivistisk språkmodell. Språkhandlingarna som ingår i materialet beskrivs som utbyten och kategoriseras som språkhandlingar och speciella språkhandlingar. Språkhandlingsanalysen är gjord på fria satser. Analysen fördjupas med stöd i analyserna av språkhandlingar i respektive mail, genom att jag drar slutsatser om vilken/vilka sociala strategier som används av avsändaren för varje mail.   Studien visar att tonen i samtliga mail är informell och uppvisar förtrolighet till mottagarna. Sändaren i respektive mail är övervägande eller uteslutande givande i sitt utbyte. Flera av språkhandlingarna som förkommer kan tolkas som speciella språkhandlingar och ha dubbla budskap. Slutsatsen av analyserna är att tonen i de analyserade mailen är informell och påvisar en förtrolighetsstrategi. I två av de fyra mail som analyserats framträder dessutom en dominansstrategi. Dock är dominansstrategin inbakad i en informell ton och kan därför också tolkas som en försiktighetsstrategi. Sammanfattningsvis visar studien att sändarnas användning av språkhandlingar och sociala strategier kan säga något om relationen till mottagarna och att tolkningarna kräver kontextuella ledtrådar.

Den här uppsatsen undersöker hur andra världskriget kommuniceras i utdrag från Markus Zusaks roman Boktjuven och artiklar från DN. Analysen ämnar till att undersöka hur skillnader i text uppvisas gällande samma händelser, separerade i två olika medier från olika tidsperioder. Valet av artiklar utgick från de kronologiska händelserna i romanen. För att undersöka hur kriget presenterades i olika medium användes delar av Lennart Hellspongs komparativa metod för brukstexter, genom vilken skillnader och likheter i kontext, stil och attityd kunde urskiljas. I Boktjuven kommuniceras ett närhetsperspektiv genom att visa händelser på en mindre skala. Språkhandlingarna varierar och kan tolkas som förklaringar för att få läsaren att förstå sammanhanget. Attityderna i utdragen av boken är överlag negativaoch har en målande, gestaltande och subjektiv stil. Å andra sidan kommunicerar artiklarnafrån DN kriget på ett mer distanserat sätt och fokuserar på en internationell skala. Språkhandlingarna i artiklarna är informerande och har varierade attityder men baseras i en neutral medvetenhet och en objektiv stil. En fördel med att använda Boktjuven är förekomsten av detaljerade individuella händelser som beskrivs genom att använda fakta som framkom efter kriget. Ett resultat och en nackdel är därför att boken inte speglar den dåvarande globala världssituationen. Detta kompletteras genom artiklarna i DN. Där kommunicerades samtida information och eventuellt om händelser internationellt under krigsåren. På så sätt är en fördel med artiklarna från DN att de speglar den dåvarande reella världssituationen även omdet är en nackdel att artiklarna inte hade tillgång till senare fakta som framkom efter kriget.

Studien syftar till att undersöka hur Folkhälsomyndigheten använder språkhandlingar och modalitet för att påverka befolkningens agerande under coronapandemin. Undersökningen utgår från fem informationssidor, riktade till allmänheten, på myndighetens webbplats. Studien är en kritisk diskursanalys som görs utifrån den systemisk-funktionella grammatiken och dess språkhandlingar och modalitet. Undersökningen visar att den dominerande språkhandlingen i texterna är uppmaningar. Dessa realiseras främst genom påståendesatser med modala hjälpverb samt genom uppmaningssatser. Precis som i tidigare forskning finns i det undersökta materialet en rik variation i hur uppmaningar konstrueras. Undersökningen visar också att det finns ett samband mellan hur uppmaningarna konstrueras, vem de riktar sig till och vikten av att de följs. Uppmaningar som riktar sig till sjuka personer, alternativt personer som har träffat någon som är sjuk, har en större andel meningar med hög grad av förpliktelse, det vill säga en skarp form av uppmaning. Sett till alla påståendesatser med modala hjälpverb är medelhög förpliktelsenivå vanligast, oftast i form av verbet bör. Trots sin tydliga maktposition väljer Folkhälsomyndigheten ofta vagare formuleringar än de som utgörs av uppmaningssatsen. Det kan bero på att de vill upprätthålla en god relation till befolkningen, med målet att styra deras agerande.

Studien är en diskursanalys med kritisk ansats som ämnar synliggöra hur samhällsgruppen personer med funktionsnedsättning konstrueras språkligt samt hur rättigheter genom lagen om stöd och service förhandlas i två texter. Genom att jämföra privata och kommunala aktörer kan språkliga skillnader mellan texter härledas till en vinstdrivande bakomliggande orsak. Texterna är hämtade från ett privat vård- och omsorgsbolag samt en kommunal utförare av insatser enligt LSS. Metoden för analyserna är systemisk-funktionell grammatik och fokuserar språkhandlingar, modalitet, processer och agentivitet. Resultatet visar på både likheter och skillnader mellan avsändarnas texter, där den största skillnaden yttrar sig i vem som tillskrivs agentivitet i texterna. I texten från det privata vård- och omsorgsbolaget är det i stor utsträckning den egna verksamheten som tillskrivs agentivitet, medan den kommunala texten har en knappt synbar avsändare. Gemensamt för texterna är deras givande talarroll samt hur teman såsom självständighet och delaktighet behandlas, där en normativ syn på att leva som andra skönjs / This study is a discourse analysis with a critical approach that aims to make visible how the social group people with disabilities is linguistically constructed and how rights through the Support and Service Act are negotiated in two texts. By comparing private and municipal actors, linguistic differences between the texts can be traced to a profit-driven underlying cause. The texts are gathered from a private health and care company and a municipal provider of interventions according to LSS. The method for the analyses is systemic-functional grammar and focuses on language acts, modality, processes, and agency. The result shows both similarities and differences between the senders’ texts, where the biggest difference is expressed in who is attributed agency in the texts. In the text from the private healthcare company, it is the company itself who is attributed agency, while the municipal text barely has a visible sender. What the texts have in common is their giving speaking role and how themes such as independence and participation are treated, where a normative view of living like others is discernible.