Syftet med den här uppsatsen är att studera hur ämneslärare i tre praktiska ämnen (hem- och konsumentkunskap, textilslöjd samt idrott och hälsa) arbetar med instruktioner i klassrumet. Jag har valt att intervjua tre lärare som är verksamma inom nämnda ämnesområden. Svaren har visat att engagemang och intresse från både personal och elev är jätteviktigt för att all utveckling ska bli positiv. Gemensamt för de lärare som ingår i arbetet, är att de låter eleverna själva prova på så mycket som möjligt av de praktiska momenten under en lektion. Att detta är grunden som all inlärning bygger på visar Ivar Bråten (1998, s. 42) där han återknyter till Vygotskis teorier om hur inlärning byggs upp. Min teoretiska utgångspunkt bygger till stor del på Vygotskijs sociokulturella förhållningssätt samt Cummins modell för utökning av kunskap.

At Volvo Construction Equipment outside Eskilstuna a wide range of heavy equipment machines are developed that are used by a variety of industries worldwide. For the handling and maintenance of these machines a deep knowledge is often required. Volvo CE and their dealer Swecon offer courses for both drivers and technicians that last for 1-2 weeks. Out on the workplaces however, the knowledge from these courses need to be supplemented with information from the machine’s operator and repair manuals. At the Service Engineering Department where these manuals are produced they have clear rules on how the text should be composed, but no similar rules for the descriptive images. The purposes of this thesis is that by producing a number of pictures, and carefully study the process of producing them, lay a foundation for a set of guidelines on how images for the manuals should be designed in the future. The pre-study consisted of qualitative interviews to create an understanding of the features I was going to describe and to evaluate the current manual pictures. I then, through a qualitative text study, collected theories on how images of this type should be designed. Then I designed the images for the drivers’ and technicians’ manuals based on the conclusions drawn from my pre-studies. Finally I conducted a trial of the produced images with members from each target group as test subjects through interviews. The conclusions drawn from the pre-studies, the design process and the trial resulted in two different sets of guidelines; one for each manual. The technicians’ manual: 1. Maintain only a high enough level of detail in the images. 2. Consider color blindness when color-coding images. 3. Plot overview images in simple schematic drawing with each part in their approximate location compared to reality. 4. Draw machine parts and components from the angle that gives the maximum recognition factor and displays all its essential elements. 5. Use different line weights to strengthen the forms and not to draw focus to certain areas. The operators’ manual: 1. Keep a low level of detail in the images 2. Use different line weights and black arrows where you want to draw attention in an image. 3. When a motion shall be described, list every moments of it and use only the most essential ones. 4. Take advantage of the gray scale to describe areas and motions to make the images less cluttered and keep blacks down. 5. Draw images straight from the sides in case of movement descriptions perpendicular to the direction of the motion. 6. Always describe the ideal case of an action. 7. Only use "do-not-images" with a cross over to wean and prevent already learned incorrect behavior or to warn of situations that might be harmful to the machines and people. / På Volvo Construction Equipment utanför Eskilstuna utvecklas ett stort urval av anläggningsmaskiner som används inom ett flertal industrier världen över. Vid hanteringen och underhållningen av dessa maskiner krävs ofta djupa kunskaper. Volvo CE och deras återförsäljare Swecon erbjuder kurser för såväl förare som tekniker som varar mellan 1-2 veckor. Ute på arbetsplatserna behöver dock kunskapen från dessa kurser kompletteras med information från maskinernas förarinstruktionsböcker och verkstadshandböcker. På avdelningen Service Engineering där dessa manualer framställs har man tydliga regler för hur texten i dem ska utformas men inga motsvarande regler för de beskrivande bilderna. Syftet med detta arbete är att genom att framställa ett antal bilder, och noga studera processen för framställningen av dessa, lägga en grund för en uppsättning riktlinjer för hur bilder till manualerna i framtiden bör utformas. Förstudien bestod av kvalitativa intervjuer för att skapa en förståelse av de funktioner jag skulle beskriva samt för att utvärdera de nuvarande manualbilderna. Sedan samlade jag genom kvalitativa textstudier ihop teorier kring hur bilder av den här typen bör utformas. Jag utformade sedan bilderna till förarinstruktionsboken samt verkstadshandboken utefter de slutsatser jag dragit från min förstudie. Avslutningsvis utfördes en utprovning på de framställda bilderna med respektive målgruppsmedlemmar som försökspersoner genom kvalitativa intervjuer. Slutsatserna från förarbetet, utformningen och utprovningarna resulterade i två olika uppsättningar riktlinjer; en för vardera manual. Verkstadshandboken: 1. Håll endast en tillräckligt hög detaljnivå på bilder. 2. Tänk på färgblinda vid färgkodning. 3. Rita översiktsbilder av system i förenklade schematiska bilder med vardera delar på den ungefärliga plats de sitter i verkligheten. 4. Rita maskindelar och komponenter från den vinkel som ger högst igenkänlighetsfaktor samt visar alla väsentliga delar. 5. Använd olika linjetjocklekar för att förstärka former och inte för att dra fokus till vissa delar. Förarinstruktionsboken: 1. Håll en låg detaljnivå på bilder. 2. Använd högre linjetjocklek och svarta pilar där man vill lägga fokus på en bild. 3. Då en rörelse ska beskrivas, punkta upp alla moment i den, och använd endast de allra viktigaste. 4. Utnyttja gråskalan för att beskriva ytor och rörelser för att göra bilderna mindre röriga och hålla svärtan nere. 5. Rita bilder rakt från sidan och i fall av rörelsebeskrivningar i en vinkel vinkelrätt från rörelsens riktning. 6. Beskriv alltid idealfall av ett moment. 7. Använd endast "inte-bilder" med kryss för att avvänja ett redan inlärt felaktigt beteende eller för att varna för situationer som kan vara skadliga för maskiner och människor.

I och med dagens snabba tekniska utveckling växer nya interaktiva produkter ständigt fram för användarna. Digitala verktyg som används för att animera och skapa, för att nämna några områden, uppdateras ofta i hopp om att hjälpa användare att kunna utföra önskade åtgärder. När användare lär sig ett nytt verktyg för digitalt skapande kan det se ut som en komplex produkt som är svår att förstå vid en första anblick. Ett överflöd av funktionalitet erbjuds och det krävs en inlärningsprocess för att skapa en förståelse för hur produkten är avsedd att användas. Tidigare forskning visar att videobaserade instruktioner är en populär metod som ofta används inom detta kreativa område (till exempel programvaror relaterade till animering eller fotoredigering). I denna studie undersöks det om det finns en skillnad i prestanda mellan att använda videobaserade instruktioner jämfört med textbaserade instruktioner som också ofta används i produktbeskrivningar. För att undersöka detta skapades en prototyp som sedan testades i ett kontrollerat experiment. Tio deltagare fick textbaserade instruktioner och tio andra deltagare fick videobaserade instruktioner när de använde prototypen. Deltagarna fick sedan sju minuter på sig att hitta den information som behövdes för att lösa tio specifika uppgifter. Därefter ombads deltagarna att lösa ett antal uppgifter under en viss tid. Det som dokumenterades var den totala tiden det tog för deltagarna att slutföra alla tio uppgifterna och hur många åtgärder de gjorde rätt eller fel. Resultatet visar att gruppen som hade videobaserade instruktioner fick fler antal korrekt utförda handlingar och färre felklick. Detta resultat kunde dock ha varit en tillfällighet eftersom antalet deltagare var begränsat. Den stora skillnaden mellan instruktionsmetoderna var att den totala tiden det tog för gruppen med de videobaserade instruktionerna att utföra uppgifterna var kortare. Därför kan en slutsats vara att videobaserade instruktioner tillåter användare att utföra sina åtgärder snabbare under inlärningsfasen när potentiellt mer information kan memoriseras. Det finns dock några faktorer som kunde ha påverkat de resultat som måste beaktas. Till exempel hade vissa deltagare som fick textbaserade instruktioner inte tillräckligt med tid för att läsa alla instruktioner och kunde därför inte slutföra vissa uppgifter.

Ämnet för denna uppsats är kommunikation inom textilslöjden med inriktning på instruktioner till elever i grundskolans senare år och vilken form av instruktioner eleverna vill ha. Syftet med denna undersökning är att undersöka på vilket sätt elever i grundskolans senare år vill ha instruktioner i textilslöjd.    För att ringa in det valda problemområdet har jag använt mig av tre frågeställningar: Vilken form av instruktioner vill elever i grundskolans senare år få till hjälp i arbetet i textilslöjden? Vilka anledningar hittar jag till att eleverna i grundskolans senare år vill ha olika former av instruktioner i textilslöjden? Vilken syn har eleverna på instruktioner i textilslöjd? Undersökningen har en fenomenologisk ansats, materialet samlades in genom kvalitativa intervjuer och bearbetades genom kvalitativ analys.    Jag upptäckte följande: Informanternas lärare hade inverkan på hur eleverna uppfattade instruktionsformer, eftersom hon valde instruktionsformer till undervisningen. De vanligaste instruktionsformerna var muntliga och skriftliga instruktioner, men även digitala instruktionsvideos diskuterades. Informanterna ville ha olika instruktionsformer för att de skulle förstå dem och få slöjdalstren färdiga fort utan att vänta på läraren. Alla informanterna hade samma uppfattning om skriftliga instruktioner: man skulle använda dem självständigt så att läraren fick mer tid till att hjälpa dem som behövde få hjälp. Jag kom genom min undersökning fram till att de tillfrågade informanterna ville ha en ganska traditionell slöjdundervisning med mycket muntlig handledning. Detta bör jag som slöjdlärare ha i åtanke när jag lägger upp min slöjdundervisning så att mina kommande elever får en slöjdundervisning som de förstår och trivs med.

<p>Detta examensarbete har handlar om att ta fram kvalitetssäkringsrutiner för induktiva värmebehandlingsmetoder mot det nya mätlabbet i samband att kvalitetssäkra produktionen av drivaxlar på Volvo Component Division. Uppgiften betyder att visa hur kvalitetssäkringen av både processen och tillverkningen ska ske genom att förebygga att fel uppstår. Huvudsaken är inte hur problemet blir löst, istället kommer koncentration lagts på metoden.</p><p> </p><p>Det övergripande syftet med examensarbetet är att försöka hjälpa personalen i företaget komma fram till förslag och konkreta resultat i form av kvalitetssäkringsrutiner för att förbättra både produktionen och den befintliga produktutvecklingsprocessen.</p><p>Främsta målet är att bygga upp en fungerande kvalitetssäkring av induktiv värmebehandling inom Component Division genom att ta fram kvalitetssäkringsrutiner som stödjer metoden. Dessa rutiner skall bygga på önskemål från kunden, detta framför allt i form av beställningsblanketter, instruktioner och checklistor.</p><p> </p><p>Volvo Construction Equipment AB Component Division Eskilstuna arbetar idag med en kontinuerlig process- och produktförbättring med avseende på att förebygga eventuella kvalitetsbristerna. Meningen är att man i samband med den nya utbyggnaden av fabriken, nya maskiner och ny utrustning också ska bygga ett nytt materiallabb där materialprovbitar skall kunna skickas in av operatören/teknikern för olika kvalitetsundersökningar.</p><p>I dagsläget har man börjat producera drivaxlar enligt den nya flödesgruppen vars förutsättning är att artiklarna skall tillverkas från råämne till monteringsklara detaljer. För att få ut ett smidigt produktionsflöde och optimera produktionen inom flödesgruppen måste alla parametrar och faktorer stämma på båda sidorna. Detta fås genom ständiga förbättringar samt statistiska styrningar av processen genom kontroller, underhåll och uppföljningar.</p><p> </p><p>Examensarbetet har till följd därav resulterat i instruktioner som beskriver kontrolleringar och provtagningar av värmebehandlade artiklar i cell07 som en åtgärd för att bygga en fungerande kvalitetssäkring av induktionshärdade artiklar på CMP. För att detta kvalitetsarbete skall ge resultat bör operationsbeskrivningen mätinstruktioner följas av samtliga på avdelningen.</p><p>Därför är det viktigt att när ett kvalitetsproblem väl har identifierats skall nästa steg vara att gå vidare med att försöka bena ut orsakerna till problemet och hitta lösningar till dessa för att undvika eller förebygga att samma sak händer nästa gång.</p><p> </p>

Detta examensarbete har handlar om att ta fram kvalitetssäkringsrutiner för induktiva värmebehandlingsmetoder mot det nya mätlabbet i samband att kvalitetssäkra produktionen av drivaxlar på Volvo Component Division. Uppgiften betyder att visa hur kvalitetssäkringen av både processen och tillverkningen ska ske genom att förebygga att fel uppstår. Huvudsaken är inte hur problemet blir löst, istället kommer koncentration lagts på metoden.   Det övergripande syftet med examensarbetet är att försöka hjälpa personalen i företaget komma fram till förslag och konkreta resultat i form av kvalitetssäkringsrutiner för att förbättra både produktionen och den befintliga produktutvecklingsprocessen. Främsta målet är att bygga upp en fungerande kvalitetssäkring av induktiv värmebehandling inom Component Division genom att ta fram kvalitetssäkringsrutiner som stödjer metoden. Dessa rutiner skall bygga på önskemål från kunden, detta framför allt i form av beställningsblanketter, instruktioner och checklistor.   Volvo Construction Equipment AB Component Division Eskilstuna arbetar idag med en kontinuerlig process- och produktförbättring med avseende på att förebygga eventuella kvalitetsbristerna. Meningen är att man i samband med den nya utbyggnaden av fabriken, nya maskiner och ny utrustning också ska bygga ett nytt materiallabb där materialprovbitar skall kunna skickas in av operatören/teknikern för olika kvalitetsundersökningar. I dagsläget har man börjat producera drivaxlar enligt den nya flödesgruppen vars förutsättning är att artiklarna skall tillverkas från råämne till monteringsklara detaljer. För att få ut ett smidigt produktionsflöde och optimera produktionen inom flödesgruppen måste alla parametrar och faktorer stämma på båda sidorna. Detta fås genom ständiga förbättringar samt statistiska styrningar av processen genom kontroller, underhåll och uppföljningar.   Examensarbetet har till följd därav resulterat i instruktioner som beskriver kontrolleringar och provtagningar av värmebehandlade artiklar i cell07 som en åtgärd för att bygga en fungerande kvalitetssäkring av induktionshärdade artiklar på CMP. För att detta kvalitetsarbete skall ge resultat bör operationsbeskrivningen mätinstruktioner följas av samtliga på avdelningen. Därför är det viktigt att när ett kvalitetsproblem väl har identifierats skall nästa steg vara att gå vidare med att försöka bena ut orsakerna till problemet och hitta lösningar till dessa för att undvika eller förebygga att samma sak händer nästa gång.

Denna studie handlar om hur auditiva och visuella element påverkar människans korttidsminne i förstapersonsperspektivs spel. Det studerades även ifall avslappnande musik påverkade minneshanteringen. För att undersöka detta skapades ett spel där informanter fick instruktioner i antingen text eller röst beroende på vilken grupp de var placerade i. Den teoretiska grunden innefattar tidigare forskning gällande minneshantering med auditiva eller visuella medel, men även hur musik påverkar människan att minnas bättre.Tolv informanter blev uppdelade i fyra grupper där de utförde olika delar. Enbart instruktioner i text eller röst, och både text och röst tillsammans. Den fjärde gruppen lyssnade på avslappnande musik innan testet. De kvantitativa och kvalitativa resultaten angav att de som fick instruktioner i text presterade lite bättre, men i framtida arbeten behövs det fler informanter för att resultatet ska kunna verifieras.

Grupparbete är ett arbetssätt som ger elever möjligheter att utveckla både sina ämneskunskaper och sin förmåga att samarbeta (Johnson &amp; Johnson, 1999). Men grupparbete är ett komplicerat arbetssätt som kräver engagemang från samtliga deltagare för att alla elever ska kunna utvecklas. Det är inte ovanligt att en elev i gruppen väljer att inte vara aktiv. Eleven låter då resterande elever i gruppen lösa uppgiften själva (Forslund Frykedal, 2008). Det här är ett scenario som gör att alla elever inte blir delaktiga vid problemlösningen och därmed inte får samma möjligheter att utveckla sin problemlösnings- och samarbetsförmåga. Syftet med studien är att undersöka och utveckla instruktioner till problemuppgifter som ökar alla elevers delaktighet och ansvarstagande vid grupparbete. För att kunna besvara syftet används design research som metod. Genom metoden undersöks och utvecklas pedagogiska insatser. Studien visar att strukturerade instruktioner till problemuppgifter påverkar elevernas delaktighet positivt. Användandet av ett problemlösningsschema med flera steg gav ett positivt resultat då gruppmedlemmarna lade stor tid på problemlösningsprocessen. Det gav alla medlemmar tid att ställa frågor, framföra idéer samt bygga vidare på sina egna och andras resonemang under hela processen. I första steget i problemlösningsschemat uppmanades eleverna att se till att alla gruppmedlemmar förstod uppgiften innan problemlösningsprocessen inleddes. Studien visar att fler elever tog ansvar för att alla gruppmedlemmar skulle ha förståelse för problemet när de genom instruktionerna blev uppmuntrade till det.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika typer av instruktioner kan strukturera, påverka och bidra till fri musikalisk improvisation i ensemble och vilka olika typer av instruktioner som kan användas. Det utforskar också hur olika slags instruktioner påverkar den fritt improviserade musiken och hur de påverkar musikernas sätt att improvisera, individuellt och kollektivt. I arbetet undersöks frijazzens historiska bakgrund och hur den här typen av fri improvisation med instruktioner har bedrivits tidigare. Utifrån denna undersökning så skapades tre skrivna instruktioner. Dessa instruktioner användes sedan för att spela in tre fria improvisationer, som senare gavs titlarna Tid, Jazz och Kunskap. De tre inspelningarna analyserades musikaliskt och musikerna blev intervjuade om hur de upplevde inspelningen. Resultatet visade hur instruktioner kan påverka improviserad musik och hur den här typen av instruktionsbaserad fri improvisation kan både begränsa och inspirera kreativiteten hos dess framförare. Det visade också den stora mängden möjligheter som finns för att skapa den här typen av instruktioner och musik i framtiden, och hur frijazzens kulturella kontext har förändrats sen dess uppkomst.

Detta arbete har genomförts som ett utvecklingsarbete på Luleå Tekniska Universitet som en del i Särskild Pedagogisk Utbildning om 90hp. Målet med detta arbete har varit att jämföra två olika sätt att instruera elever. Hur elever tar emot en instruktion. Undersökningen har vi genomför på elever i högstadiet på två olika skolor i mellan och i norra Sverige. På tekniklektionerna har eleverna byggt broar för att testa instruktioner. Instruktionerna som vi har differentierat är instruktioner med SOKA (Specifik, Observerbar, Konkret, Avgränsad) som grund i jämförelse med instruktioner som bygger på diskussion och samarbete. SOKA kan uppfattas som behavioristiskt i formen av fyrkantighet och tydlighet, lite utrymmen till tolkning. Där diskussion och samarbete kan uppfattas som sociokulturellt ställningstagande. Frågeställningen vi ställde oss var: Finns det en skillnad i elevernas förståelse på vad de ska göra om SOKA ställs emot inledande diskussion och samarbete? Vilken skillnad gör SOKA jämfört med förhållande till diskuterade instruktioner? Under arbetets gång har det framkommit att instruktioner är mycket mer komplext än vi kunnat ana när vi startade detta arbete.  Vi kom under arbetet fram till att det finns tendenser till att SOKA är att föredra i och med att slutprodukten blev tydligare för eleven. Det behövs vidare studier för att fastslå om det stämmer.