Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur olika typer av instruktioner kan strukturera, påverka och bidra till fri musikalisk improvisation i ensemble och vilka olika typer av instruktioner som kan användas. Det utforskar också hur olika slags instruktioner påverkar den fritt improviserade musiken och hur de påverkar musikernas sätt att improvisera, individuellt och kollektivt. I arbetet undersöks frijazzens historiska bakgrund och hur den här typen av fri improvisation med instruktioner har bedrivits tidigare. Utifrån denna undersökning så skapades tre skrivna instruktioner. Dessa instruktioner användes sedan för att spela in tre fria improvisationer, som senare gavs titlarna Tid, Jazz och Kunskap. De tre inspelningarna analyserades musikaliskt och musikerna blev intervjuade om hur de upplevde inspelningen. Resultatet visade hur instruktioner kan påverka improviserad musik och hur den här typen av instruktionsbaserad fri improvisation kan både begränsa och inspirera kreativiteten hos dess framförare. Det visade också den stora mängden möjligheter som finns för att skapa den här typen av instruktioner och musik i framtiden, och hur frijazzens kulturella kontext har förändrats sen dess uppkomst.

I den här undersökningen har jag fördjupat mig i fri improvisation utifrån ensemble med instruktioner skrivna på förhand. Med hjälp av egenproducerade instruktioner och slump har fyra musikstycken skapats i realtid i syfte att undersöka impulser och upplevelser på min och ensemblens musikaliska, praktika och konstnärliga val inom fri improvisation. De fyra styckena har haft olika antal instruktioner som utgångspunkter som har jämförts med varandra. Arbetet har resulterat i nya insikter om mig själv som improvisatör som har utökat mitt vokabulär, gett ett bredare spektrum av interaktion och en djupare förståelse för fri improvisation i allmänhet, vilket gör mig positiv att fortsätta söka och utvecklas inom genren och ”det okända.”

Sammanfattning av uppsatsen: Syftet med denna uppsats är att undersöka ett nytt alternativt sätt för mig att närma mig improvisation med flygeln som medium utifrån givna byggstenar hämtade ur traditionell japansk musik. Genom att välja ut byggstenar baserade på traditionell japansk musik skapar jag ett ramverk som tillåter nya idéer och impulser att ta plats. Byggstenarna namnges: sinnestillstånd, sound och struktur. Dessa fokuserar på filosofiska, tonrelaterade och strukturella idéer. I undersökningen använder jag byggstenarna i fyra fria improvisationer som analyseras vartefter och förbättras till nästa kommande experiment. Arbetet resulterade i en improvisationsteknik som öppnade upp för nya impulser och ett närmande som skilde sig från hur jag vanligtvis musicerar. Den krävde aktivt närvarande och acceptans över det som klingade i stunden samtidigt som musiken strävade framåt och hela tiden utvecklades. Arbetet visade på hur gamla musikaliska idéer från en annan kultur kan generera inspiration för nya musikaliska idéer. Arbetet gav även en mersmak för vad denna teknik kan leda till i framtida forskningsprojekt inom exempelvis komposition, ensemblespel och pedagogiskt närmande till improvisation.

Studien syftar till att få djupare insikt i hur professionella musikers övning i fri improvisation kan se ut. I bakgrundsavsnittet ges en överblick av begreppen ”improvisation” och ”fri improvisation” och därefter följer en presentation av tidigare litteratur och forskning inom ämnesområdet. Studiens teoretiska utgångspunkt utgörs av det sociokulturella perspektivet på lärande och kommunikation. Studiens datamaterial består av kvalitativa intervjuer med fyra professionella musiker inom fri improvisation. I resultatavsnittet beskrivs informanternas syn på improvisation, fri improvisation och frihet, deras redskap för övning samt deras användande av tillägnade färdigheter. Det framkommer att de intervjuade musikerna ser det som viktigt att öva mycket, att ha en egen metodik, att kunna koppla bort intellektet när de improviserar och att samla erfarenheter i en metaforisk ryggsäck. I det avslutande diskussionsavsnittet lyfts studiens resultat till diskussion i relation till tidigare forskning och till det sociokulturella perspektivet på lärande. Här framkommer att ryggsäcksmetaforen är i linje med det sociokulturella perspektivet på lärande, att lärande sker ständigt. En slutsats är att en improvisation aldrig kan vara helt fri. En musikers frihet i improvisation skulle kunna beskrivas som att denne är fri till något, inte från något. / This study aims to create deeper insight in how professional musicians practice free improvisation. The background chapter provides an overview of the concepts of “improvisation” and “free improvisation” and then followed by a presentation of previous research in the field. The theoretical basis for the study is the socio-cultural perspective on learning and communication. The data consists of qualitative interviews with four professional improvising musicians. The results show the musician’s view of improvisation, free improvisation and freedom, their practicing tools and their use of acquired skills. It reveals that the interviewed musicians regard it important to practice a lot, to have a personal method, to be able to disconnect the intellect when improvising and to collect experiences in a “metaphorical backpack”. In the concluding discussion chapter the results is discussed in relation to the previous research and to the socio-cultural perspective on learning. A conclusion is that the backpack metaphor is in accordance with the socio-cultural perspective on learning and that learning happens constantly. Another conclusion is that an improvisation never can be completely free. A musician´s freedom in improvisation could be described as being free to something rather than from something.