No description available.

Instruktioner i ljudform är något man sällan stöter på, såvida de inte ackompanjeras av video. Vanligast är dock text- och bildinstruktioner. Detta arbete utforskar om instruktioner i ljudform kan stå på egna ben, vilka begränsningar det finns och vad man bör tänka på för att skapa tydliga ljudinstruktioner. Detta uppnås genom en iterativ process där jag testar ett flertal prototyper baserade på två olika användningsområden för instruktioner. Med bakning testar jag enkla instruktioner där ordning och precision inte är kritiskt avgörande. Med Lego testar jag komplicerade processer där varje stegs framgång hänger på att de tidigare stegen blivit korrekt utförda. Oavsett hur avancerade instruktionerna är så spelar språket stor roll. Ju mer komplicerade processerna är desto viktigare är användarens språkkunskaper samt uppläsarens uttal och frasering. Det testerna visar är att endast enklare typer av instruktioner lämpar sig i röstbaserad form. Faktorerna som påverkar röstinstruktioners tillämplighet är processens komplexitet, språk-kompatibilitet, diktion, samt förkunskaper.

Syftet med studien var att se hur elever lär sig bäst och hur lärarna upplever att elever tillgodogör sig olika instruktioner. Studien är genomförd dels med en kvalitativ undersökning där intervjuer är gjorda med fem lärare på olika skolor och med en kvantitativ undersökning där enkäter är genomförd med totalt 107 elever på de skolor där lärarna arbetar. Resultatet visar att elever uppfattar att de lär sig bäst genom att lärare visar hur de ska göra och det bekräftas av hur lärarna upplever att elever lär sig bäst. Lärarna startar undervisningen på ungefär samma sätt genom att samla elever för en gemensam genomgång av olika moment och förklaring av begrepp. Studien visar även att det skiljer sig mellan olika skolor hur elever lär sig. Lärarna upplever skriftliga instruktioner som svåra för elever. Skriftliga instruktioner består av många begrepp, långa stycken och svårtolkade texter. Det är de skriftliga instruktionerna som elever lär sig minst av enligt elever och lärare. Min slutsats är att de skriftliga instruktioner som idag finns i slöjden behövs omformuleras till att anpassas till elevers olika kognitiva nivåer, samt att det skulle underlätta för eleverna med instruerande bilder på de olika momenten. Det kommer leda till att fler elever kan tyda och följa med i instruktionerna. Lärarna har en viktig roll när det gäller att få elever delaktiga och motiverade i ämnet. Om ett hinder som elever upplever kan försvinna ökar det förhoppningsvis deras självkänsla och deras möjlighet att lyckas. Hur lärare startar och lägger upp sitt arbete kommer att påverka hur lärare får elever att vara delaktiga. Elever lär sig alla på olika sätt, därför behöver lärarna vara flexibla och anpassa materialet efter olika nivåer. Användning av formativ bedömning ger lärarna snabbt en överblick över elevers kunskap och att elever lär varandra ökar elevers kunskaper..

Programmering är en relativt ny del av den svenska skolans läroplan och forskning visar att lärare känner osäkerhet över såväl lektionsinnehåll som design. Enligt rådande läroplan ska elever i årskurs 1–3 ges möjlighet att utveckla förståelse för entydiga stegvisa instruktioner. Eleverna ska möta hur de stegvisa instruktionerna konstrueras, beskrivs och följs som en grund för programmering. Syftet med studien är därför att bidra till en undervisningsdesign som utvecklar elevers förståelse för sekvenser genom att konstruera och följa stegvisa instruktioner. Syftet besvaras genom att undersöka vilka kritiska aspekter elever behöver urskilja för att förstå sekvenser, vilka variationsmönster som kan bidra till att elever urskiljer de kritiska aspekterna samt hur undervisning grundat i variationsmönster kan möjliggöra att elever urskiljer kritiska aspekter om sekvenser.     Med inspiration av variationsteorin, som utgår från undervisningsdesign där fokus riktas mot det lärande som möjliggörs och sker samtidigt som det analyseras för att kunna revideras och möjliggöra ytterligare lärande, har studien grundats på en learning studyprocess. Studien är genomförd med fyra elever i förskoleklass. För att möjliggöra utvecklingen av elevers förståelse för sekvenser visar studiens resultat att undervisningen bland annat måste möjliggöra att elever kan urskilja att instruktioner alltid måste ges i relation till position och status i rummet. För att göra urskiljandet möjligt kan variationsmönster i kontrast och fusion tillsammans med konkret material, tillhörande gruppsamtal och möjlighet till förkroppsligad förståelse vara gynnsamt.

This is a case study that seeks to investigate how two teachers in grade 3 work with instructions to a written assignment in Swedish. The study is grounded in a sociocultural perspective on learning, and is based on observations in a classroom setting. The results show that the two teachers use different forms of mediating tools in their instructions. It was also found that the teachers use different speech acts in the instructions and that the instructions vary depending on which speech acts are included. Neither of the teachers made any adjustments to the collective instructions, instead they made individual adaptations outside the general instruction.

Sedan hösten 2018 är programmering en del av det matematiska innehållet algebra i läroplanen. Eftersom många lärare känner en osäkerhet angående matematikundervisning om programmering, finns ett behov av att veta mer om hur sådan undervisning kan se ut. Genom designforskning skapas i den här studien förståelse av hur undervisning om programmering i matematik kan designas för att utveckla elevers rumsuppfattning och förståelse av hur entydiga stegvisa instruktioner kan skapas och förbättras. Designforskning bygger på att utarbeta interventioner (lektioner) samt testa och revidera dem på ett systematiskt sätt. Viktiga byggstenar för att kunna lära sig programmera är rumsuppfattning och förståelse av instruktioner. Den här studien fokuserar på utarbetningen av designprinciper som leder till en utveckling av byggstenarna och konstruktionen av givande undervisningsaktiviteter. Undervisningsaktiviteterna sker på ett urkopplat sätt, det vill säga utan användning av digitala verktyg. Studiens viktigaste resultat är betydelsen av fyra designprinciper; att variera objektets startposition, att blanda instruktioner, att testa själv och att uppleva 2D/3D-perspektivet samt två undervisningsaktiviteter och ett arbetsblad som verkar leda till en utveckling av rumsuppfattning och en förståelse av instruktioner. / Since autumn 2018, programming is a part of the algebra content in the Swedish curriculum. Due to an insecurity many teachers feel towards mathematic teaching about programming, there is a need to know what such teaching can look like. This design research study creates an understanding of how mathematical programming lessons can be designed to develop students spatial reasoning and understanding of how distinct step-by- step instructions can be created and improved. Design research builds on developing interventions (lessons), and testing and adjusting them in a systematic way. Important aspects for being able to learn how to program are spatial reasoning and an understanding of instructions. This design research focuses on the development of design principles that will lead to an understanding of the important aspects of learning how to program and the construction of rewarding teaching activities. The activities are unplugged, meaning that there are no digital tools involved. The most important finding of this study is the importance of four design principles; variation of the objects starting point; mixing of instructions; testing and 2D/3D as well as two teaching activities and a worksheet that seem to lead to a development of spatial reasoning and an understanding of instructions.

Detta är en kvalitativ intervjustudie där syftet är att undersöka lärares i särskolans uppfattning om arbetsminnesproblem hos elever. Vidare syftar studien till att undersöka hur lärare upplever att arbetsminnesproblematik påverkar elevernas lärande och hur eleverna kan få stöd i att hantera detta. Efter att varje intervju hade genomförts transkriberades den och när textinnehållet sedan sammanställdes och analyserades framträdde ett antal teman. Kännedomen om begreppet arbetsminne var inte så stor, men det stöd som ges är positivt för elever med ett svagt arbetsminne. När resultatet ställdes mot teori och tidigare forskning framträdde till största delen likheter, men även olikheter. T.ex framkom i resultatet att eleverna kanske får för mycket stöd och använder hjälpmedel av slentrian. Forskningen däremot framhåller vikten av att eleverna har tillgång till hjälpmedel och vet hur och när de ska använda dem. En likhet som framkom var tankar om arbetsminnesträning. Några tog upp det och var intresserade av att använda det, medan en annan tänkte att det inte fungerar i särskolan. Här är även forskningen kluven. Både i fråga om träning hjälper och hur den i så fall bör organiseras.

Denna studie undersöker serieteckning som multimodal instruktion i skolan med syfte atttillgängliggöra kunskap om, undersöka och utveckla, alternativa undervisningsmaterial medmultimodalitet som utgångspunkt och serieteckning som metod. Delar av arbetet hargenomförts som ett kollegialt lärande tillsammans med en annan lärarstudent, samt isamverkan med en undervisande lärare i grundskolan (åk 7 – 9). I studien ställs frågan hur ensom lärare kan använda sig av serieformatet som multimodal kommunikationsform i skolansundervisning, med specifik avgränsning till serier som uppgiftsinstruktion. Detta har skettgenom, och resulterat i, skapande av serieinstruktion samt prövande av serieinstruktion därelever och lärare uttrycker sina uppfattningar av mötet med serie som instruktion. Resultatfrån studien visar att text integrerat i bild kan vara problematiskt, men att bilder som bildstödtill text - samt i kombination med seriens struktur av rutor, effektivt kan användas somytterligare ett steg i en multimodal kommunikation- och instruktionsform. Delar av studiensresultat gestaltas i form av en interaktiv installation under namnet ”Tear down the walls oftext! Let’s build up a world of trilingual learning – text, pictures and squares” på Konstfacksvårutställning vårterminen 2019.

This report is the result of a thesis carried out at the Department of Innovation, Design and Technology (IDT), at Mälardalen University on behalf of ABB AB Machines.The year was 1988 when ASEA and Brown Boveri formed a joint venture under the name ABB (Asea Brown Boveri).We perform our thesis at the division Discrete Automation and Motion where they primarily develops, manufactures and sells synchronous and asynchronous AC motors and generators.The main purpose of this thesis was initially to write a general packaging instruction, but the priority changed to develop more specific packaging instructions for Rotors, Stator gables, Bearing support and Outer Cover (plates) instead.The work started off to deal with a problem about that the staff had to start its work to grind away rust on the stator gables due to those stored outdoors. The result was mainly an investment in a new gable rack so that the material can be stored inside, as well as a packing instruction as it was originally intended.The problem on the bearing supports were that the staff thought it was demanding and difficult to clean them from the rustproofing they were greased in. If it is not possible to remove all rust protection it can cause the paint to not attach properly. After having compared with similar articles a test were done to order a pair of bearing supports without corrosion inhibitor, which gave good results. This initiative also set in motion a process to do the same for more different items.For special pallet, a survey were made of the process with two different VSM and a calculation of how much ABB would earn at ordering more special pallets than getting the material delivered on the A-pallets. As a result, the recommendations to ABB where to purchase five special pallets to have a good moving flow.In the current situation rotors are delivered to ABB in three different ways, by three different suppliers. The current status were reviewed of those three suppliers and talking to the staff to choose which way that was best and then write a packing instruction accordingly to that. / Denna rapport är resultatet av ett examensarbete utfört vid Institutionen för Innovation, Design och Teknik, (IDT), vid Mälardalens högskola på uppdrag av ABB AB Machines.Året var 1988 då ASEA och Brown Boveri bildade ett gemensamt företag under namnet ABB (Asea Brown Boveri).Examensarbetet utfördes på divisionen Disctrete Automation and Motion där de främst utvecklar, tillverkar och säljer synkrona och asynkrona växelströms- motorer och generatorer.Huvudsyftet med detta examensarbete var från början att skriva en generell emballageinstruktion, men prioriteringen ändrades till att ta fram mer specifika emballage instruktioner för Rotorer, Statorgavlar, Lagerstöd och Yttre kåpa (plåtar) istället.Arbetet började med att ta itu med ett problem om att personalen fick börja sitt arbete med att slipa bort rost på statorgavlarna pga. att dem förvaras utomhus. Resultatet blev främst en investering i ett nytt gavelställ så att materialet kan förvaras inomhus samt en emballageinstruktion som det var tänkt från början.Problemet angående lagerstöden var att personalen tyckte att det var krävande och svårt med rengöringen från rostskyddet lagerstöden var insmorda i. Om allt rostskydd inte går att få bort kan det leda till att målarfärgen inte fäster ordentligt. Efter att ha jämfört med liknande artiklar gjordes ett test att beställa ett lagerstöds par utan rostskyddsmedel, vilket gav ett bra resultat. Detta initiativ satte även igång en process för inköparna att göra samma sak för fler olika artiklar.För specialpallen gjordes en kartläggning av processen med två olika VSM samt att en beräkning gjordes på hur mycket ABB skulle tjäna på att beställa fler specialpallar än att få plåtdetaljerna levererade på A-pallar. Resultatet blev att vi rekommenderar ABB att köpa in 5 specialpallar till för att ha ett bra rullande flöde.I dagsläget levereras rotorer till ABB på tre olika sätt från tre olika leverantörer. Nuläget analyserades för dem tre leverantörerna för att sedan i samspråk med personalen välja vilket sätt som var bäst och skriva en emballageinstruktion utifrån det.

Elevers prestationer och kunskap i matematik är en högaktuell fråga som diskuteras och jämförs både i Sverige och internationellt. Internationella mätningar har en längre tid pekat på en lägre kunskapsnivå och i Sverige diskuteras anledningarna till dessa nedåtgående resultat. Forskare menar att elevers attityd, inställning och motivation till ämnet matematik är en av anledningarna då de anses avgörande för att ta till sig ämnet matematik. Därför eftersträvas även svar om undervisningsmetoder som påverkar motivationen hos elever. I den svenska läroplanen för grundskolan anges att undervisningen ska främja elevers intresse och lusten att lära, vilket utgör en stor del av elevers motivation. Val av undervisningsmetod kan således påverka elevers motivation. I denna systematiska litteraturstudie framkommer tre olika huvudkategorier av undervisningsmetoder som påverkar motivation i resultatet; metoder där läraren är i centrum, metoder där tekniska hjälpmedel är i centrum och metoder där eleven är i centrum. Kategorierna utgörs av artiklar som behandlar olika typer av undervisningsmetoder som i resultatet haft en påverkan på elevers motivation. / Pupils' achievement and knowledge in mathematics is a highly current issue that is discussed and compared both in Sweden and internationally. International measurements have for a long time pointed to a lower level of knowledge and in Sweden they discuss the reasons for these downward results. Researchers believe that pupils' attitude, adjustment and motivation to the subject of mathematics are one of the reasons when they are considered crucial to address the subject of mathematics. It also strives to answer the teaching methods that influence students' motivation. The Swedish curriculum for elementary school states that teaching should promote students' interest and the desire to learn, which represents a large part of the motivation of students. The choice of teaching method can thus influence students' motivation. In this systematic literature study, three different main categories of teaching methods appear in the results; Methods where the teacher is at the center, methods where technical aids are at the center and methods in which the student is at the center. The categories consist of articles that deal with different types of teaching methods, which in the result had an influence on student motivation.