This study is made in order to see how music teachers pedagogic design their teaching from a semiotic design theoretical perspective. A survey was done in a study to see how the music college students experienced their music theory teaching. This was followed by an observation of two different music theory teachers teaching music theory and with subsequent interviews. One teacher taught music theory at a swedish non-compulsory School of Arts, Kulturskola, and the other music teacher taught at an independent adult education college. The study's questionnaire, observation and interview revealed patterns of teaching, probably largely due to the teaching tradition. The study results also suggest that the artifacts and digital aids are not used to any great extension.

Programmering är en relativt ny del av den svenska skolans läroplan och forskning visar att lärare känner osäkerhet över såväl lektionsinnehåll som design. Enligt rådande läroplan ska elever i årskurs 1–3 ges möjlighet att utveckla förståelse för entydiga stegvisa instruktioner. Eleverna ska möta hur de stegvisa instruktionerna konstrueras, beskrivs och följs som en grund för programmering. Syftet med studien är därför att bidra till en undervisningsdesign som utvecklar elevers förståelse för sekvenser genom att konstruera och följa stegvisa instruktioner. Syftet besvaras genom att undersöka vilka kritiska aspekter elever behöver urskilja för att förstå sekvenser, vilka variationsmönster som kan bidra till att elever urskiljer de kritiska aspekterna samt hur undervisning grundat i variationsmönster kan möjliggöra att elever urskiljer kritiska aspekter om sekvenser.     Med inspiration av variationsteorin, som utgår från undervisningsdesign där fokus riktas mot det lärande som möjliggörs och sker samtidigt som det analyseras för att kunna revideras och möjliggöra ytterligare lärande, har studien grundats på en learning studyprocess. Studien är genomförd med fyra elever i förskoleklass. För att möjliggöra utvecklingen av elevers förståelse för sekvenser visar studiens resultat att undervisningen bland annat måste möjliggöra att elever kan urskilja att instruktioner alltid måste ges i relation till position och status i rummet. För att göra urskiljandet möjligt kan variationsmönster i kontrast och fusion tillsammans med konkret material, tillhörande gruppsamtal och möjlighet till förkroppsligad förståelse vara gynnsamt.

Läsförmågan hos elever i svenska skolan sjunker och alla elever som kommer till mellanstadiet har inte utvecklat en automatiserad avkodningsförmåga. En begränsad avkodningsförmåga som kvarstår ända upp till mellanstadiet kan leda till svårigheter att inhämta kunskaper i skolans samtliga ämnen eftersom läsningen behövs för attlära genom läsning. Elever på mellanstadiet behöver därför erbjudas strukturerad avkodningsträning, något som inte alltid görs delvis på grund av avsaknad avspecialpedagogiska resurser, träningstid och kompetensbrist. Syftet med föreliggande studie var att undersöka om en undervisningsdesign som erbjuder strukturerad avkodningsträning i RtI-modellens lager 1 på mellanstadiet kan ge positiv effekt på samtliga elevers avkodningsförmåga. Eftersom studier visat att en förbättrad avkodningsförmåga även kan förbättra läsförståelsen mäts även denna förmåga. I studien, som omfattade 16 strukturerade träningspass i par under fyra veckor, ingick 62 elever i interventionsgruppen och 18 elever i jämförelsegruppen. Studien hade en mixed-methods design där effekten av avkodningsträningen i interventionen analyserades kvantitativt och de deltagande lärarnas upplevelser analyserades kvalitativt. Resultaten har visat att undervisningsdesignen Parläsning i helklass på mellanstadiet haft positiv effekt på avkodning och att den är användbar. Studien visade även att undervisningsdesignen kräver pre-test och post-test för att upptäcka och erbjuda elever med misstänkta läs- och skrivsvårigheter insatser enligt RtI-modellens olika lager.