Kemikalier hanteras i det dagliga arbetet ombord. Syftet med den här studien var att ta reda på hur kemikalier hanteras ombord på en svensk passagerarfärja. Frågeställningarna koncentrerades på produkt- och metodval, kommunikation och tillämpning av rutiner och instruktioner samt riskmedvetenhet hos besättningen. Studien genomfördes som en enfallsstudie och bestod av dokumentanalyser, observationer och intervjuer med besättningsmedlemmar. Resultatet visar att informanterna på däcks- och maskinavdelningarna hade stora möjligheter att påverka arbetssituationen vad gäller hantering av kemikalier till skillnad från informanten på intendenturavdelningen som enbart hade begränsad möjlighet att påverka. En god kännedom om säkerhetsdatablad fanns hos samtliga informanter, liksom en hög riskmedvetenhet. Den personliga skyddsutrustningen prioriterades högt och sågs som en viktig del för att minska riskerna med kemikaliehanteringen. Den slutsats som drogs var att det praktiska arbetet med kemikalier ombord fungerade tillfredsställande, men dokumentationen kan förbättras i form av tydligare instruktioner och utförligare information. / Chemicals are a part of the daily work on board. The purpose of this study was to find out about the handling of chemicals on board a Swedish passenger ferry. The research questions were focused on choice of products and methods, communication and application of routines and instructions and risk awareness among the crew members. The study was carried out as a single-case study and consisted of analysis of documents, observations and interviews with crew members. The results show that the informants on the deck and engine departments had ample opportunity to influence the working situation in regards to handling of chemicals. The informant from the service department had limited ability to influence. All informants had a good knowledge about material safety data sheets and a high awareness about risks with chemicals. The personal protective equipment was highly prioritized and regarded as a vital part to minimize the risks with chemical handling. The conclusion drawn was that the practical work with chemicals on board functioned satisfactorily, but the documentation could be improved in terms of clearer instructions and more detailed information.

Control room operating crews are a crucial component in maintaining the safety of nuclear power plants. The primary support to operators during disturbances or emergencies are numerous emergency operating procedures. Further support is provided by reoccurring crew training in which the crews practice on handling anticipated disturbances in full-scale simulators. Due to the complexity of nuclear power plants and the small number of previous accidents to learn from, every possible accident scenario cannot be covered by the procedures and hence not trained on in the simulator. This raises the question of how operators can be prepared and able to cope with unexpected events by other means.   This thesis investigates the possibilities of operating crews to act flexibly in situations where stable responses in the form of prescribed actions sequences from procedures cannot be applied. The study is based on the safety research paradigm of resilience engineering and the four cornerstones of resilience; learning, monitoring, anticipating, and responding (Hollnagel, 2011). The meaning and applicability of the resilience cornerstones were examined by interviewing a domain expert at the time employed by the OECD Halden Reactor Project. Subsequently, eight semi-structured interviews with operator training personnel at a Swedish nuclear power plant provided the main data of this study.   This study shows that the resilience cornerstones were applicable to the work of nuclear power plant crews during emergency operations. In addition, the study provides findings regarding which artefacts (e.g. procedures) or crew characteristics (e.g. ways of communicating) support the cornerstone functions. The base thesis is that procedures always shall be used, but in situations where an operator perceives that no procedure is applicable, the crew have an opportunity to discuss the problem to come up with some other solution, i.e. act flexibly. Some trainers argued that the room for flexibility is there when needed, but it is not as certain how much flexibility and what kind of flexibility the operators are given. However, it does not seem like the flexibility, or lack of flexibility, given to operators is in itself the most problematic issue in the preparation of crews for unexpected events. Instead, this study identified several other problems of training and everyday work that could negatively affect crews’ capability to handle unexpected events. On the other hand, the trainers highlighted communication and teamwork to be important when the unexpected strikes and that much focus have been shifted towards such issues in training. Hence this can be claimed to be an important contribution given by the training today in successfully handling unforeseen events.

Syftet för studien är att visa hur en körledare instruerar om luft och andning genom att studera verbalt och förkroppsligat språk i en barnkör när deltagare lär sig att sjunga. Forskningsfrågor har fokus på hur instruktioner om luft och andning ser ut, vilka resurser körledare använder för instruerandet och när under körövningen det instrueras. Bakgrund och tidigare forskning rör verbalspråkliga såväl som förkroppsligade instruktioner vid körövning, körsång och körkontexter men också i andra musikaliska kontexter där undervisning sker. Kapitlet har utgångspunkt i att instruktioner kan vara både verbala och icke-verbala.      Utgångspunkt för studien är att i aktiviteter där deltagare använder sin kropp orienteras instruerandet också emot kroppen. Studien använder metod och teori där ett sådant perspektiv är möjligt att tillämpa: etnometodologisk konversationsanalys (EMCA), som i Sverige också kallas multimodal interaktionsanalys. En sådan analys studerar samvaro och interaktion människor emellan och använder ett etnografiskt förhållningssätt. Ett sådant perspektiv inkluderar närvaro i den undersökta kontexten vid insamlingsfas av materialet och att man för fältanteckningar. Den kvalitativa analysen tar hänsyn till den sociala struktur som deltagarna ingår i. Under ett halvår har körövningar med en barnkör i ålder 8–12 år spelats in med video. Närvarande forskare har gjort fältanteckningar. Materialet närstuderas sedan både i insamlings-, bearbetnings- och analysfas. Exempel från aktiviteten, i form av 37 transkriptioner med tillhörande 62 bilder, synliggör i avhandlingen instruktioner om luft och andning när barn lär sig sjunga.      Analysen är indelad i tre avsnitt om instruktioner innan, under och efter sång och visar i detalj hur instruktioner ser ut och vilka resurser som används i olika skeden. Den visar att instruktioner om luft och andning sker multimodalt och med flera parallella resurser: körledarens blick, mimik, kroppshållning, gester, tal- och sångröst, samt icke-lexikalt ljudande. Utöver sin kropp använder körledaren även flygelspel som resurs. Andra artefakter inkluderar tavla, notblad och pärm.  Flest instruktioner om luft och andning sker innan sång. Under sång sker instruktioner med hänsyn till sångens flöde, och efter sång återkopplar instruktionerna till precis genomförd sång. Instruktioner innan sång initierar relevant innehåll för att hantera kroppen optimalt vid sång. Under körens pågående sång undervisas om tidskritiskt innehåll med relevans för ljudandet och efter sång instrueras för att nyansera precis uttryckt sång. Till slut diskuteras studiens resultat utifrån bakgrund och tidigare forskning inom interaktionsforskningsfältet. Avhandlingen synliggör en aktivitetskontext som tidigare inte studerats utifrån hur exakt instruktioner ser ut och när instruktioner om luft och andning sker. Den kartlägger vilka multimodala resurser som används av körledaren i en barnkörkontext.

Mitt arbete syftar till att utveckla förståelse för och kunskap om hur lärare arbetar med muntlig kommunikation i klassrummet. För att belysa detta har jag intervjuat fem verksamma lärare i grundskolans lägre åldrar, samt observerat en lektion av vardera lärare. Jag valde triangulering som metod för min undersökning, då jag är nyfiken på hur lärare betraktar ämnet vad gäller undervisning samt de mål eleverna ska uppnå. Genom observationer fick jag studera muntlig kommunikation i närmiljö. Undersökningen är kvalitativ, där ett sociokulturellt perspektiv använts som teoretisk utgångspunkt. Sociokulturellt perspektiv har använts då muntlig kommunikation sker via samspel med två eller fler individer. Lärarna arbetar aktivt med muntlig kommunikation både synligt, och osynligt i undervisningen. Det gäller att både ge samt ta muntliga instruktioner. Undervisningen har likheter, dock med olika tillvägagångssätt. Det finns ett flertal bedömningsstöd att luta sig mot för att säkerställa att eleverna uppnått kunskapsmålen, dock inget lärarlyft så kallat som kan utveckla undervisningen. / My work aims to develop understanding and knowledge about how teachers work with oral communication in the classroom. To illustrate, I interviewed five active teachers in the primary school lower ages, and observed one lesson for each teacher. I chose triangulation of my survey, as I´m curious about how they view the topic in regards to teaching. Trough my observations, I got the chance to study oral communication in a local environment.  The survey is qualitative, where a socio-cultural perspective has been used as a theoretical starting point. That`s when oral communication occurs via interaction with two or more individuals. Teachers work actively with oral communications both visibly, and invisibly in teaching. It applies to both giving and taking oral instructions. The teaching has similarities, though with different approaches. There are several assessments supports to lean on to ensure that the students reach knowledge targets, however no teacher boost that can develop the teaching.

Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering. Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen. Därför har olika förbättringsförslag lagts och bland dem finns det tre olika förmedlingsprocesser som ska förbättra policyimplementeringen på organisationen.

<p>Syftet med detta projekt är att få en bredare förståelse för hur en policyimplementering går till. För att göra detta möjligt har jag gjort en studie på ett företag genom att intervjua anställda med olika befattningar och undersökt vad som har skrivits i organisationens verksamhetsdokument. Dessutom har jag gjort litteraturstudier för att få tips och vägledning om andra effektiva metoder för policyimplementering.</p><p>Jag har observerat att det saknas instruktioner för vad man vill uppnå med policy på organisationen. Dessutom har jag märkt att det inte står beskrivet hur man har tänkt förmedla policyn till hela organisationen. Orsaken till detta sägs vara att ledningen inte har bestämt vikten av policytillämpningen. Därför har olika förbättringsförslag lagts och bland dem finns det tre olika förmedlingsprocesser som ska förbättra policyimplementeringen på organisationen.</p>

Introduction: The case study was conducted at the non-profit housing company AB GotlandsHem. The purpose of the study is to increase knowledge about working methods and processes in GotlandsHems property system and provide suggestions for possible measures for development and implementation suggestions.  Problem description: Knowledge, information and understanding of the property system is lacking to get a consensus on working methods and processes, but also where instructions are and who is responsible in the property system. This may be due to the fact that GotlandsHem worked to introduce a process approach in the organisation.  Theory: In order to gain an understanding of the current situation, the theoretical starting point of the study has been offensive quality development and processes. Management systems, roles and responsibilities as well as instructions have been used to highlight opportunities for increasing knowledge about working methods and processes.  Method: The study follows a qualitative research design. Total Quality Management was used to attack the problem area. Surveys, interviews, observations and document collection have been conducted. In the identification of improvement proposals, the tools relationship diagrams, tree diagrams and matrix diagrams have been used. The PDSA cycle has been used as a starting point for further implementation.  Results: The results show that there is a lack of knowledge about the property system. Instructions are perceived as incomplete, unclear, incorrect, missing and difficult to find. Responsibilities and roles have a large connection to working methods and processes, which the majority find difficult to find information about.  Conclusions: A mapping of the processes could increase the understanding of working methods and processes. Clearly stated responsibility and a clear structure in the management system can solve the problem linked to instructions as well as navigating the intranet. A needs-adapted education plan would mean that everyone gets an introduction.

luftgäster, och andra försvinnande akter, behandlar ett antal olika sammankopplade teman; representation av lantbruk, ickemänniskors agens och olika akter av att komma nära natur, t.ex. naturkultur. den handlar om att lämna en plats; och att kolla i backspeglar med hjälp av framlidne ingegerd möllers karaktär luftgästen ställer jag frågor om närhet och distans. förutom en undersökande (och stundvis meandrande) text så innehåller den ett antal instruktionsverk och teckningar av växter från landskapet lantbruk.  luftgäster, och andra försvinnande akter, är skapad som ett komplement och en nyckel till min kandidatutställning utom jord: ish

Instruction Scheduling is a back-end compiler optimisation technique that can provide significant performance gains. It refers to ordering instructions in a particular order to reduce latency for processors with instruction-level parallelism. At the present typical compilers use heuristics to perform instruction scheduling and solve other related non-polynomial complete problems. This thesis aims to present a machine learning-based approach to challenge heuristic methods concerning performance. In this thesis, a novel reinforcement learning (RL) based model for the instruction scheduling problem is developed including modelling features of processors such as forwarding, resource utilisation and treatment of the action space. An efficient optimal scheduler is presented to be used for an optimal schedule length based reward function, however, this is not used in the final results as a heuristic based reward function was deemed to be sufficient and faster to compute. Furthermore, an RL agent that interacts with the model of the problem is presented using three different types of graph neural networks for the state processing: graph conventional networks, graph attention networks, and graph attention based on the work of Lee et al. A simple two-layer neural network is also used for generating embeddings for the resource utilisation stages. The proposed solution is validated against the modelled environment and favourable but not significant improvements were found compared to the most common heuristic method. Furthermore, it was found that having embeddings relating to resource utilisation was very important for the explained variance of the RL models. Additionally, a trained model was tested in an actual compiler, however, no informative results were found likely due to register allocation or other compiler stages that occur after instruction scheduling. Future work should include improving the scalability of the proposed solution. / Instruktionsschemaläggning är en optimeringsteknik för kompilatorer som kan ge betydande prestandavinster. Det handlar om att ordna instruktioner i en viss ordning för att minska latenstiden för processorer med parallellitet på instruktionsnivå. För närvarande använder vanliga kompilatorer heuristiker för att utföra schemaläggning av instruktioner och lösa andra relaterade ickepolynomiala kompletta problem. Denna avhandling syftar till att presentera en maskininlärningsbaserad metod för att utmana heuristiska metoder när det gäller prestanda. I denna avhandling utvecklas en ny förstärkningsinlärningsbaserad (RL) modell för schemaläggning av instruktioner, inklusive modellering av processorns egenskaper såsom vidarebefordran, resursutnyttjande och behandling av handlingsutrymmet. En effektiv optimal schemaläggare presenteras för att eventuellt användas för belöningsfunktionen, men denna används inte i de slutliga resultaten. Dessutom presenteras en RL-agent som interagerar med problemmodellen och använder tre olika typer av grafneurala nätverk för tillståndsprocessering: grafkonventionella nätverk, grafuppmärksamhetsnätverk och grafuppmärksamhet baserat på arbetet av Lee et al. Ett enkelt neuralt nätverk med två lager används också för att generera inbäddningar för resursanvändningsstegen. Den föreslagna lösningen valideras mot den modellerade miljön och gynnsamma men inte signifikanta förbättringar hittades jämfört med den vanligaste heuristiska metoden. Dessutom visade det sig att det var mycket viktigt för den förklarade variansen i RL-modellerna att ha inbäddningar relaterade till resursutnyttjande. Dessutom testades en tränad modell i en verklig kompilator, men inga informativa resultat hittades, sannolikt på grund av registerallokering eller andra kompilatorsteg som inträffar efter schemaläggning av instruktioner. Framtida arbete bör inkludera att förbättra skalbarheten hos den föreslagna lösningen.

Tillverkningsindustrin förändras och personalen måste anpassa sig till dessa förändringar som ställer högre krav på arbetsinstruktioner. Augmented Reality (AR) är ett verktyg som underlättar dessa instruktioner och snabbar upp inlärningsprocessen. Detta examensarbete tittar på förändringen som sker i inlärningssystemet vid tillämpningen av AR samt vilka tids-, säkerhets-, och kvalitetsaspekter som uppkommer vid denna tillämpning. Arbetet genomfördes med vetenskapliga artiklar samt intervjuer med kandidater från svenska företag som använder Augmented Reality. Ett Scaniabesök utfördes för att undersöka ett AR-verktyg också. Resultatet visade att AR leder till positiva förändringar gällande tidsaspekten då tekniken reducerar tiden vid inlärning för nya och erfarna användare. I jämförelser med pappersbaserade instruktioner ger AR tydliga instruktioner för användaren vilket snabbar upp inlärningsprocessen. Kvaliteten förbättras under inlärningen då användaren inte har stora kognitiva belastningar vilket leder till färre fel. Inlärningskurvan blir hög eftersom AR-instruktionerna är enkla vilket bidrar till en ökning av användarens förmåga vid inlärningen. Tekniska faktorer sker hos AR-enheterna som försvårar inlärningen såsom utdaterat system eller uppkopplingsproblem. AR ger möjligheten att följa inlärningsprocessen i distans av säkerhetsskäl så användarna utför sin inlärning i en AR-miljö och experimenterar utan fara. Begränsningar tillkommer vid användning av AR, HMD, då det framkallar besvär i ögon samt huvudvärk vid långtidsanvändning. För framtida studier rekommenderas det att utföra svårare uppgifter för att genomföra mätningar kring kvalitets- och träning överföring för AR-användaren. / The manufacturing industry is changing and must adapt to these changes that make higher demands on work instructions. Augmented Reality (AR) is a tool that facilitates these instructions and speeds up the learning process. This thesis explores the changes that occur in the learning system with the implementation of AR and what aspects regarding time, quality and safety arise with it. The work was carried out by researching scientific articles and interviewing candidates from Swedish companies that closely work with Augmented Reality. A visit was conducted to Scania to examine AR tools as well. The results showed positive changes with AR regarding the time aspect since the technology reduces the learning time for both new and experienced users. Compared to the paper-based instructions, AR provides clear instructions for the user that boosts the learning process. The quality is also improved during the learning as the user has lower cognitive loads which in turn leads to fewer errors. The learning curve is high as the instructions are simple and increases the user’s ability in learning. Technical errors occur in AR devices and complicates the learning due to outdated systems or connectivity problems. AR provides the facility to learn remotely in an AR environment for safety reasons as well as to experiment without danger. Limitations apply when using AR HMD, as it causes irritations in the eyes and headaches during long-term use. For future studies it is recommended to perform more difficult tasks to carry out measurements of quality- and training transfer for the AR user.