Syftet med den här uppsatsen är att undersöka vad som påverkar begriplighet och användbarhet i texter som ska an­vändas som stöd för handling. Ett delsyfte är att bidra till diskussionen om hur dessa faktorer kan undersökas på ett textanalytiskt sätt. Materialet för studien är tio myndig­hets­­texter som handlar om olika procedurer som företagare be­höver utföra. Jag granskar texter­na i tre analyskategorier. För det första undersöker jag modelläsningen, alltså hur texterna kan an­vän­das och hur de signalerar hur de är tänkta att användas. För det andra undersöker jag hur tex­terna ut­­­formar sina instruktioner, med an­tagandet att det finns uttryck för instruktion som är mer typiska än andra. Jag kallar ty­piska uttryck för kongruenta realiseringar, och mindre typiska ut­tryck för me­ta­foriska rea­lise­ringar. För det tredje undersöker jag vilka förkunskaper texterna krä­ver. Resul­taten vi­sar att texterna blir mer användbara om de i sina paratexter visar hur de är tänkta att an­vän­das. Vi­­dare visar resultaten att texterna använder både kongruent och metaforiskt rea­lise­ra­de instruk­tioner, och att metaforiskt realiserade instruktioner främst utgör begrip­lig­hetsproblem när verben står i passiv. Det har att göra med att yttrandena blir svårare att identifiera som in­struk­tio­ner då, och därmed också mindre användbara. Det finns inget tydligt mönster för när texterna använ­der metaforiskt reali­serade in­struk­­tioner. Re­sultaten visar också att texterna förut­sätter att läsarna kän­­ner till vissa fackinter­na be­grepp, vil­ket antas utgöra ett begriplig­hets­problem. Detta skulle kun­na lösas genom att de texter som riktar sig till mindre erfarna företa­ga­re hän­visar läsarna till texter som förklarar sådana begrepp. Ibland kan det också lösas med konkreta förtydliganden.

I detta arbete presenteras en ny teori som försöker förklara hur man ytterligare kan förbättra instruktioner av processer. Teorin försöker bygga en bro mellan metoder för att stödja bearbetningen i arbetsminnet och hur perceptionen fungerar genom att utgå från arbetsminnets roll vid inlärning.

Det finns många olika typer av instruktionsmetoder alla har de sina för och nackdelar. Detta arbete går in på animation som ett instruktionsverktyg, och jämför sedan detta med stillbilds samt filmade instruktioner, för att få fram relevanta resultat. Inom ramen för detta resoneras det kring teorier angående kognitiv lagring samt kognitiv belastning. Teorier så som mirror- neurons samt jämförelser av de tre tidigare nämnda instruktionsmetoderna blir också uppdagade. Ett mindre experiment utfördes också där animerade, stillbilds och filmade instruktioner jämfördes utifrån tre frågor. Experimentet gick ut på att försöka förstå och utföra tre utvalda tränings övningar, alla försökspersoner hade någon form av mental funktionsnedsättning. Resultaten visade på att animerade och filmade instruktioner är att föredra när det gäller rörelser. Även att animation hade stora fördelar när det gällde att visualisera vilka muskler som användes samt bortse från onödigt material.

Melin, O-P, 2017, Metoder för flerfärgsstickning - En undersökning av instruktioner i handböcker. (Fair-isle knitting methods – A survey of instructions in knitting manuals), Institutionen för Konstvetenskap, Department of Art History, Uppsala University.   The study researches the instructions for various methods of executing patterned knitting with two or more colours (often called Fair Isle knitting) in knitting-manuals from the Nordic countries, the UK and North America, in search of similarities, differences and traditions. Professor Edward Shils defines tradition as something created by humans which is transmitted between at least three generations. Are there similarities and differences between these areas in regard to how colour knitting is worked? The study identifies and differentiates between four main methods for colour-knitting. The researched ca 130 manuals, dated from the 1950´s until the present - were analyzed in regard to the relative frequency of the methods they advocate. The result is that two-thirds of the instructions for Fair Isle knitting, during the period and regardless of geographical/cultural area, propose the stranded method with parallel floats. The other stranded method - with rotated floats - is less often given, and seems to have become less popular within the researched period. The method with rotated floats is mentioned more often in manuals from the Anglo-Saxon countries. The bound methods of Fair Isle knitting are the least suggested in the researched manuals, despite the bound and woven method being referred to, especially in British manuals, as equally advantageous. This method also never seems to have had much popularity in the Nordic countries. Bound and twined knitting, although until recently only used in areas of Sweden and Norway, might, because of the recent publication of manuals, find a new lease of life. Professor Shils regards tradition as a transmitted pattern of thought connected to a thing or practice. Knitting to create textile from thread is therefore a tradition, as well as the methods that are handed down weather by oral or written instruction. As noted, some methods of colour-knitting are traditions more in some areas than in others. Also, some knitting methods may never have been lasting enough to establish themselves as traditions.   Keywords: Fair Isle knitting, instructions, methods, knitting-manuals

Matematikläromedel är centrala i lärarnas matematikundervisning, på grund av att läromedlen har ett stort inflytande på elevernas matematikutveckling. I den här uppsatsen har jag som blivande speciallärare i matematik därför kritiskt granskat tre matematikböcker i kombination med dess lärarhandledningar för årskurs fyra, med syfte att utveckla kunskap om läromedel som verktyg i undervisningen av främst elever i matematiksvårigheter. Dessa läromedel har analyserats utifrån det relationella specialpedagogiska perspektivet och kognitiv teori, där läromedlen också utifrån vetenskaplig forskning ska verka både förebyggande och främjande. I läromedelsgranskningen av dessa läromedel har jag fördjupat mig i tre s.k. forskningsbaserade kriterier vilka är: matematiska begrepp, explicita instruktioner, samt träning och progression. Resultaten av de tre kritiskt granskade läromedlen visar utifrån deduktiv ansats att läromedlen brister i kvalitén, då läromedelsinnehållet bl.a. inte går från det konkreta till det abstrakta. Min slutsats är därför att läromedlen som helhet kan skapa eller förvärra matematiksvårigheter dvs. läromedlen ska användas med försiktighet eller väljas bort helt.

Understanding how tutorials affect games is vital for adequate tutorialization. This study investigates how tutorials affect learning and memory retention within videogames. Two versions of a custom game were designed to gather data from the participants (N = 32). The control group (n = 16) played the game with minimal assistance, while the experimental group (n = 16) had both progressive and adaptive tutorials accessible to them. The results revealed that the experimental group had both higher initial learning and higher memory retention. / Förståelse för hur instruktioner påverkar spel är nödvändigt för att kunna ge bra hjälp. Denna studie syftar till att undersöka hur instruktioner i datorspel påverkar inlärning och behållande av information. För studien skapades två separata spel med målsättningen att samla data från deltagarna (N = 32). Kontrollgruppen (n = 16) spelade en version med minimal assistans medan experimentgruppen (n = 16) hade flera typer av progressiva- och adaptiva instruktioner. Resultaten avslöjade att experimentgruppen hade både högre inlärning och bättre bibehållande av kunskap.

Idag behöver elever utveckla förmågor för att kunna delta i den kultur som finns online. Denna kultur kännetecknas av samarbete. Ett sätt att samarbeta digitalt är att skriva kollaborativt vilket elever kan lära sig genom att få tydliga instruktioner som stöd i processen. Den här uppsatsens syfte är därför att jämföra skrivsamarbete i olika grupper samt undersöka hur uppgiftsinstruktioner som syftar till att utveckla det digitala kollaborativa skrivandet eventuellt kan inverka på samarbetet. De teoretiska utgångspunkterna för studien grundas i Computer Supported Collaborative Learning (CSCL) samt i teori om dialogicitet. Tidigare forskning visar att elevers kollaborativa skrivande kan stöttas genom instruktioner. Metoden för insamling som använts är en kvalitativ fältstudie. Materialet består av fyra inspelningar av gruppernas samarbete och fyra texter som de producerade under samarbetet. Resultatet visar att det i gruppers samarbetsprocesser finns inslag av bland annat förhandling, förståelse och beslut. Resultatet visar också att det finns skillnad i gruppers samarbete beroende på om de fått instruktioner eller inte. Vår slutsats är att grupper tenderar att arbeta mer kooperativt än kollaborativt samt att instruktioner kan stötta elever i att arbeta mer kollaborativt.

No description available.

Studiens syfte var att bidra med kunskap om hur läroböcker erbjuder stöd för lärandet i matematik för elever med språkstörning i årskurs 4. Bakgrunden behandlade matematik som språk, behov som elever med språkstörning kan ha, läromedels roll i skolan och tidigare studier i läromedelsanalyser. Det teoretiska ramverket utgick från en tidigare läromedelsanalys med fokus på elever i matematiksvårigheter och redogjorde studiens centrala begrepp som utgjorde kriterier i analysverktyget. Studiens syfte uppnåddes genom en kvalitativ textanalys och erbjuder ett användbart analysverktyg som beskrivs i studiens metod. Studiens resultat indikerade varierande stöd för elever med språkstörning, där en bok erbjöd mer stöd. Båda läroböcker visade begränsat tillgänglighet när det gäller matematiska modeller, samt brister i skriftliga träningsmöjligheter. Resultaten diskuterades angående huruvida läroböckerna möter behoven för elever med språkstörning. Slutsatsen blev att läroböckernas tillgänglighet och träningsmöjligheter bör förbättras, med stöd av lärares och speciallärares avgörande roll att anpassa undervisningen för elever med språkstörning.

Instruktioner har syftet att förmedla ett arbetssätt eller utförande av en uppgift som användaren sen tidigare inte är bekant med. För att instruktionen ska vara framgångsrik krävs dock att den utformas på ett sätt som gör den enkel att använda och att tolka korrekt. Större efterfrågan på kundanpassning och krav på flexibilitet gör att tillverkande företag i allt större omfattning behöver effektiva metoder för att ta fram instruktioner. På uppdrag av PartnerTech i Åtvidaberg genomfördes under vårterminen 2014 ett examensarbete inriktat mot att underlätta framtagning och revision av instruktioner. Vilka presentationsformer som bäst stödjer användaren var också del av det huvudsakliga målet. Utöver det önskades även en metod för att kategorisera produkter efter monteringskomplexitet, vilket skulle underlätta fördelning av personal. PartnerTech är en kontraktstillverkare som ständigt ställs inför nya produkter och produktionsscenarion, vilket medför löpande behov av nya instruktioner. Bakgrunden till initiativet för projektet ligger i att den nuvarande metoden inte upplevs som tillräckligt effektiv och att kunskap från vetenskapliga studier saknas. Examensarbetet har utförts av en student vid det maskintekniska programmet på Linköpings tekniska högskola. Projektet inleddes med en studie av nuläget och forskningsresultaten inom de berörda områdena. Därefter utvärderades mjukvaran SolidWorks Composer för att se vilka fördelar den skulle kunna bidra till, jämfört med det nuvarande arbetssättet. Ett förslag till en layout för en alternativ form av instruktion utarbetades utifrån fynden under litteraturstudien, vilken senare testades på verkliga produkter. Parallellt utvecklades en metod för att kategorisera produkterna som produceras i Åtvidaberg. Projektet resulterade i en alternativ layout för instruktionerna och ett förslag till ny presentationsmetod. Som framtagningsverktyg föreslås Microsoft Powerpoint, vilket använts under projektet och visat på flera fördelar mot nuvarande program. Istället för att som idag använda utskrivna papperskopior av instruktionerna föreslås presentation via bildskärmar i form av ett bildspel. Utvärderingen av SolidWorks Composer visade att det finns potential för att effektivisera framtagningen av bilder för instruktionerna, förutsatt att ett antal kriterier uppfylls. Metoden för kategorisering av produkterna resulterade i en checklista, baserad i huvudsak på ja/nej-frågor. / The purpose of instructions is to pass a strategy or method for work on to a previously unexperienced person. For an instruction to be successful it must be designed in a manner that allows easy use and correct interpretation. The increasing demand for customer customization and flexibility leads to an ever increasing need for manufacturing companies to create and utilize instructions in an effective way. On the behalf of PartnerTech in Åtvidaberg, a project was conducted as a master thesis during the spring semester of 2014, with the target of facilitating the creation and revision of instructions. How information should be presented to best support the user was also a main objective of the project. Beside this, a method for categorizing the company’s products was requested, to facilitate the allocation of personnel at the assembly lines. PartnerTech as a contract manufacturer is continuously challenged with new products at various development stages. As a consequence, instructions needs to be created regularly. The initiative for the project originates from the dissatisfaction related to the current method. The master thesis has been conducted by a student at the mechanical engineering program at Linköping University. The initial part of the project involved a study of the current method and the company’s needs, as well as research within the concerned areas. Later the software SolidWorks Composer was evaluated to see which possible benefits it could hold. A proposal for a new layout of the instructions was developed, based on the found literature during the research. Instructions was established using the layout and principles, which then was tested on real products. Parallel to this a method for categorizing the products was developed. The project resulted in an alternative layout for instructions and a proposal for a new presentation method. The tool proposed for creating and maintaining the instructions is Microsoft PowerPoint, which was used during the project and showed several benefits compared to the current software. The evaluation of SolidWorks Composer showed that there is potential for more effective creation of images for instructions, given that some criteria is fulfilled. The method for categorizing products resulted in a checklist, based essentially on yes/no-questions.