No description available.

<p>Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag.</p><p>För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys.</p><p>Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer.</p>

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag. För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys. Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer.

Tidigare studier har visat att det finns företagare som inte vill vara det. Antalet studier om ofrivilliga företagare är begränsad och handlar främst om mekanismer som förklarar fenomenet. Dock finns det forskning som indikerar att utlandsfödda oftare än Sverigefödda tenderar att ofrivilligt starta företag och att fenomenet måste förstås utifrån de svåra val som en svag position på arbetsmarknaden medför. Individer och grupper som befinner sig i en svag arbetsmarknadsposition kan se företagande som den enda tillgängliga lösning för de problem som arbetslöshet eller riskerad arbetslöshet medför. Denna studie syftar till att undersöka vilka de ofrivilliga företagarna är. Av datamaterialets 2235 företagare visade det sig att 8.4 procent av respondenterna förlikade sig med att vara en ofrivillig företagare. Resultatet av denna studie visar att utlandsfödda i dubbelt så stor utsträckning som Sverigefödda tenderar att ofrivilligt bli företagare, vilket var ett väntat resultat baserat på tidigare forskning. Den yrkesgrupp som var mest drabbad av fenomenet var jordbrukarna och när vi talar om ålder visade det sig att äldre löper högre risk än yngre att bli en ofrivillig företagare.

The municipality of Nykvarn is one of the smallest and youngest municipalities in Sweden. This paper is about how the municipality came to be. It also brings up the opinions of the inhabitants, the local business owners and certain responsible parties within the administration. Amongst the inhabitants the results of this study shows an overall positive attitude about the community they live in. However, they express a certain amount of skepticism towards how the development of the municipality is unfolding. Amongst the local business owners the opinions about the administration and about how they are being treated by the administration vary a great deal. One of the owners verbalizes a great deal of discontent over their contact with the administration offices. Another has no negative opinions at all about their interactions.The question about whether or not the municipality of Nykvarn exists for the “little person” is something that our study states against. / Nykvarns kommun är en av de minsta samt en av de yngsta kommunerna i Sverige.Denna uppsats handlar om hur kommunen bildades och hur dess invånare, småföretagare och vissa ansvariga inom förvaltningen ser på kommunen idag. De resultat vi har fått fram visar på att invånarna överlag har en positiv inställning till deras samhälle. De uttrycker emellertid en viss skepticism gentemot hur utvecklandet av kommunen ser ut i dagsläget. Bland småföretagarna skiljer sig åsikterna vitt om förvaltningen och om hur deras verksamhet behandlas. En företagare uttrycker ett stort missnöje över kontakten med förvaltningen, medan en annan inte har några negativa synpunkter om det alls.Frågan om Nykvarns kommun finns där för den lilla individen är något som vår undersökning talar emot.

<p>Sammanfattning</p><p>Varannan svensk företagare är idag över 50 års ålder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt näringsliv. När dessa personer nu börjar närma sig pensionsålder står näringslivet och samhället inför stora förändringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom området och dess problematik. Dessa studier visar ett tydligt resultat, nämligen vikten av att ta problemet med generationsskifte på allvar samt att arbetet på alla fronter påbörjas i tid.</p><p>De studier som presenterats tidigare har främst haft sin utgångspunkt ifrån företagens och näringslivets perspektiv. Vårt syfte med uppsatsen är att studera vilket kommunalt näringslivsansvar kommunerna tar i generationsskiftesfrågan. För kommunerna påverkas inte minst av att företag antingen läggs ned eller går i konkurs på grund av bristande förberedelser i samband med ett generationsskifte. De delsyften som vi samtidigt vill studera är om kommunen ser några risker med åldrande företagare samt vad gör de för att minska risken för negativa effekter vid ett generationsskifte.</p><p>Vi ska i denna uppsats söka svar på vår problemformulering: Har kommunerna förberett sig för att underlätta de kommande generationsskiften i de privata företagen i kommunen?</p><p>Vi har genomfört studien med en kvalitativ metod där vi utifrån semistrukturerade djupintervjuer och ett hermeneutiskt synsätt intervjuat representanter från näringslivskontoren i sex utvalda kommuner belägna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Vi har därefter bearbetat materialet genom en inomfallsanalys för att se vilken roll kommunen anser sig ha i generationsskiftesfrågan samt vilken näringslivsservice de tillhandahåller inom generationsskiftesområdet.</p><p>Vår studie visar att kommunerna intar en alltför passiv roll i denna viktiga fråga. Endast två kommuner kände något direkt ansvar i generationsskiftesfrågan medan fyra kände indirekt eller inte något ansvar alls i att underlätta företagens arbete med generationsskiftesfrågor. Tre kommuner genomför utbildningar riktade till näringslivet där generationsskiftesfrågor finns med i utbildningen.</p><p>Slutsatsen av studien är att kommunerna bör tänka över vilket intresse och ansvar de har för att underlätta arbetet med generationsskifte för att långsiktigt kunna behålla eller skapa ett gott näringslivsklimat i kommunen. En annan viktig slutsats är att företagen bör arbeta mer förebyggande med planering och rådgivning i ett tidigare skede för att underlätta generationsskiftena i näringslivet.</p>

No description available.

Sammanfattning Varannan svensk företagare är idag över 50 års ålder. Dessa företagare utgör idag stommen i svenskt näringsliv. När dessa personer nu börjar närma sig pensionsålder står näringslivet och samhället inför stora förändringar. Diskussioner och studier kring generationsskiften börjar nu bli allt mer aktuellt. Det har redan studerats en del inom området och dess problematik. Dessa studier visar ett tydligt resultat, nämligen vikten av att ta problemet med generationsskifte på allvar samt att arbetet på alla fronter påbörjas i tid. De studier som presenterats tidigare har främst haft sin utgångspunkt ifrån företagens och näringslivets perspektiv. Vårt syfte med uppsatsen är att studera vilket kommunalt näringslivsansvar kommunerna tar i generationsskiftesfrågan. För kommunerna påverkas inte minst av att företag antingen läggs ned eller går i konkurs på grund av bristande förberedelser i samband med ett generationsskifte. De delsyften som vi samtidigt vill studera är om kommunen ser några risker med åldrande företagare samt vad gör de för att minska risken för negativa effekter vid ett generationsskifte. Vi ska i denna uppsats söka svar på vår problemformulering: Har kommunerna förberett sig för att underlätta de kommande generationsskiften i de privata företagen i kommunen? Vi har genomfört studien med en kvalitativ metod där vi utifrån semistrukturerade djupintervjuer och ett hermeneutiskt synsätt intervjuat representanter från näringslivskontoren i sex utvalda kommuner belägna i Västernorrland, Västerbotten och Norrbotten. Vi har därefter bearbetat materialet genom en inomfallsanalys för att se vilken roll kommunen anser sig ha i generationsskiftesfrågan samt vilken näringslivsservice de tillhandahåller inom generationsskiftesområdet. Vår studie visar att kommunerna intar en alltför passiv roll i denna viktiga fråga. Endast två kommuner kände något direkt ansvar i generationsskiftesfrågan medan fyra kände indirekt eller inte något ansvar alls i att underlätta företagens arbete med generationsskiftesfrågor. Tre kommuner genomför utbildningar riktade till näringslivet där generationsskiftesfrågor finns med i utbildningen. Slutsatsen av studien är att kommunerna bör tänka över vilket intresse och ansvar de har för att underlätta arbetet med generationsskifte för att långsiktigt kunna behålla eller skapa ett gott näringslivsklimat i kommunen. En annan viktig slutsats är att företagen bör arbeta mer förebyggande med planering och rådgivning i ett tidigare skede för att underlätta generationsskiftena i näringslivet.

No description available.

Sveriges företagsstruktur består till största del av mikroföretag. Det innebär att de är mycket viktiga för vår svenska välfärd och samhällsutveckling vilket många politiker tagit fasta på i sin politik. Problemet är att många fokuserar på att gynna nystartande av företag och tillväxt i de redan existerande mikroföretagen. I verkligheten finns två av tre mikroföretag kvar efter tre års verksamhet. Av de som inte avvecklats inom den här tidsperioden upplever dessutom nästan en tredjedel att lönsamheten är mycket dålig, eller ganska dålig. Syftet med vårt arbete har varit att beskriva och förklara att en god företagsekonomisk kunskapsnivå hos företagsledare i mikroföretag, samt ett väl fungerande samarbete med den redovisningsansvarige, kan vara avgörande för mikroföretagets överlevnad, genom att utgå från den redovisningsansvariges perspektiv. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod då vi ville undersöka hur problemet uppfattas utifrån just den redovisningsansvariges perspektiv. Vi har intervjuat tre respondenter, en anställd redovisningsansvarig, en auktoriserad redovisningskonsult vid en större redovisnings- och revisionsbyrå och en auktoriserad redovisningskonsult vid en mindre redovisningsbyrå. Besöksintervjuer och sedan kompletterande telefonintervjuer utfördes för att få så djup förståelse som möjligt. Vårt resultat tillsammans med teorikapitlet och tidigare forskning styrkte många delar i vårt problem och våra frågeställningar. Huvudsakliga slutsatser i arbetet blev att det är mycket viktigt att företagsledningen förstår den ekonomiska verksamheten, samt att de kan koppla ihop den med den faktiska verksamheten, att det inte alltid fungerar så i verkligheten och slutligen att brist på förståelse för den ekonomiska verksamheten mycket väl kan vara en orsak till att en så stor andel mikroföretag i dagsläget avvecklas.