No description available.

No description available.

No description available.

<p>Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag.</p><p>För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys.</p><p>Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer.</p>

Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur det är att vara kvinna och äga och driva ett företag som har flera anställda. Jag valde att undersöka kvinnor som har flera anställda då jag tidigare inte funnit någon forskning på det området samt för att de flesta kvinnliga företagare är soloföretagare, vilket betyder att de inte har några anställda och företaget räknas som levebrödsföretag. För att få fram den kunskap som jag eftersträvade har jag använt mig av kvalitativ metod och djupintervjuer då jag samlade in mitt empiriska material. Då jag sedan analyserade detta material har jag använt mig av de analysmetoder som används inom grundad teori och narrativanalys. Resultatet blev följande. Kvinnliga företagare expanderar då efterfrågan växer.Kvinnliga företagare har också tagit till sig det kvinnliga ledarskapet som anses vara mjukt och omsorgsfullt. Detta kan även hindra att företaget växer.

A business owner describes as an individual that identifies new business opportunities and turn them into new business activities. The establishment phase is where the business owner starts the business and see if the business idea works. The business owner also identifies the market and produces products and services during this phase. The establishment phase involves a high risk because it arises unexpected activities that the business owner needs to handle, to be able to survive the phase. Personal attitudes, control and social norms affect an individual's driving force to start a business. A business owner often starts a business to be able to control their own time and also to be able to implement business ideas. Female business owners are often considered leaving their employment because the lack of job satisfaction and therefore choose to start a new business. Something that often affects female business owners experience during the establishment phase is networks, family situations and attitudes from both yourself and society. The purpose of this study is to generate an understanding of how the establishment phase perceives by female business owners in Sweden. This study had used a qualitative method with an inductive approach. Female business owners have been interviewed through unstructured interviews. The material that had been collected during the interviews, resulted in stories by female business owners. Criteria to choose respondents have been created to make sure that the study only includes relevant information for the purpose and research question. It was required that the respondents were a female business owner in Sweden. It was also required that they have survived the establishment phase and founder of the business in which they operate. The business owners’ stories, resulted in information that it is important to be energetic and actionable as a business owner and also believe in the business idea. The establishment phase involves a high risk, but the respondents think that it is important to dare to take a risk to be able to reach success. The respondents also think that a good self-esteem and a good self-awareness are two important characteristics to become a successful business owner. The respondents did perceive experiences during the establishment phase, similar but also different. One of the business owners described the establishment phase divided into two different periods. The first period of the establishment phase was perceived as fun and exciting. The second period consisted of doubts about the own ability and also a worse self-esteem. The respondents did also explain financial uncertainty as an experienced because of that the business income is not certain during the establishment phase. Networking was a positive experience because it has been giving the business owners good relationships, new ideas and also a marketing tool. It has also resulted in new potential employees, business partners and customers. The female business owners described that the feeling of security has made the establishment phase easier and therefore they describe this feeling as important. Keywords: female business owners, experiences, the establishment phase and Sweden. / En företagare beskrivs som en individ, som identifierar nya affärsmöjligheter och därefter utvecklar dessa till nya affärsdrivande verksamheter. Etableringsfasen är den fas där företagaren sätter igång verksamheten och prövar affärsidéen. Under denna fas skapas även produkter och tjänster samt att marknader identifieras. Etableringsfasen förknippas ofta med hög risk, då det uppkommer oväntade händelser som företagaren behöver hantera, för att kunna överleva etableringsfasen. Personliga attityder, kontroll och samhälleliga normer påverkar en individs drivkraft till att starta en verksamhet. En företagare startar ofta en verksamhet för att kunna styra sin tid mer, men också för att kunna förverkliga företagsidéer. Kvinnliga företagare anses ofta lämna deras anställningar på grund av bristande arbetstillfredsställelse och väljer därför att etablera en ny verksamhet. Nätverk, familjesituationer samt egna och omgivningens attityder, är ofta något som påverkar kvinnliga företagares upplevelser under etableringsfasen. Denna studie syftar till att generera förståelse för hur etableringsfasen upplevs av kvinnliga företagare i Sverige. Utifrån en kvalitativ metod och en induktiv ansats, har kvinnliga företagare intervjuats via ostrukturerade intervjuer. Materialet som samlades in under intervjuerna har varit utgångspunkten för denna studie och resulterat i kvinnliga företagares berättelser. För att kunna säkerställa att studien erhåller relevant material för att besvara studiens forskningsfråga och syfte, har urvalskriterier skapats. Det krävdes att respondenterna skulle vara kvinnliga företagare i Sverige samt överlevt etableringsfasen och grundat verksamheten som de är verksamma i. Via företagarnas berättelser framkom det att respondenterna ansåg att det är viktigt att ha ett driv, vara handlingskraftig samt tro på sin affärsidéidé. Etableringsfasen är en riskfylld fas, men respondenterna anser ändå att det är viktigt att våga ta en risk för att lyckas. En god självkänsla och en god självkännedom, anser respondenterna som två viktiga egenskaper för att kunna bli en framgångsrik företagare. Respondenterna delade uppfattning om många upplevelser under etableringsfasen, men det fanns också upplevelser som skiljer sig mellan respondenterna. En av de kvinnliga företagarna beskrev att etableringsfasen var uppdelad i två olika perioder. Den första perioden av etableringsfasen upplevdes rolig och spännande. Upplevelserna under den andra perioden utav etableringsfasen ansågs bestå utav mer tvivel på den egna förmågan samt en sämre självkänsla. Respondenterna delgav också upplevelser såsom finansiell osäkerhet, då företagets intäkter i etableringsfasen inte var helt säkrade. Nätverkande var en positiv upplevelse under etableringsfasen, eftersom det bidrog till goda relationer, nya idéer samt ett marknadsföringsverktyg. Nätverkandet bidrog också till relationsskapande med nya potentiella anställda, affärspartners och kunder. De kvinnliga företagarna beskriver att känslan av trygghet har underlättat etableringsfasen och det är en känsla som de beskriver har varit viktig. Nyckelord: ​kvinnliga företagare, upplevelser, etableringsfasen och Sverige.

Hur påverkar strukturella förutsättningar kvinnors företagande? Vad händer när kvinnor som potentiella företagare ställs mot omgivande strukturer och hur kan ett sådant möte bidra till att bättre förstå kvinnors förutsättningar som företagare? Detta utgör de huvudsakliga frågeställningarna i den här avhandlingen. Utgångspunkten för den kvalitativa studie som genomförs tas i en regional strukturomvandling som påverkar kvinnornas lokala arbetsmarknad och leder till att en politisk satsning på kvinnors företagande i form av en starta-eget kurs initieras. Primär målgrupp för kursen är kvinnor med ett yrkesförflutet inom vård och omsorg. En politisk ambition att ta dessa kvinnor och deras kompetens till vara uttalas i kommunala handlingsprogram som även signalerar en önskan att arbeta i partnerskap med kvinnor som vill bli företagare. Genom att över tid följa ett antal kvinnor som deltar i kursen blottläggs deras upplevelser av satsningen samt av att omsätta den uttalade politiken till praktik. Teoretiskt argumenteras för vikten av att förstå kvinnors företagande i relation till omgivningen och strukturella förutsättningar. Genusteori, teorier om kvinnor och arbete, den politiska omgivningen, prat som legitimerande handling samt makt är perspektiv som anläggs och teorier om företagande diskuteras. Ståndpunkten är att när kvinnor förhåller sig till företagande görs detta på en rad premisser så som könssegregeringen som följer med kvinnorna ut på arbetsmarknaden där företagande utgör en del, politiskt prat som signalerar ambitioner och målsättningar, det större sociala systemets inneboende makt där det egna handlingsutrymmet påverkas av graden av beroende i förhållande till andra aktörer med mera. Sammantaget påverkar detta hur kvinnorna upplever sitt handlingsutrymme. Det argumenteras för att normer och värderingar i det större systemet ofta är subtila men icke desto mindre skapande. Mannen som norm för liv, arbete, företagande och företagare problematiseras då denna norm placerar kvinnan i motsatsställning. Det subtila är svårt att bemöta och förändra, kvinnornas individuella val är synliga i betydligt större utsträckning än bakomliggande, strukturella normer och värderingar som påverkar och styr dessa val. Den empiriska studien visar att flera kvinnor finner det svårt att relatera till rollen som företagare och att satsningen på företagande relateras till rådande familjesituation. Studien visar även att det kan vara kostsamt att bryta mot normer och föreställningar och att tänja på osynliga gränser. Tydligt framträder ett upplevt, starkt politiskt motstånd mot nya verksamhetsformer, verksamhetsområden och liknande. Det visar sig främst vara kvinnor som försöker starta verksamheter relaterade till vård och omsorg som upplever detta motstånd. Analysen visar en av kvinnorna upplevd diskrepans mellan politikers prat och möjligheterna att omsätta detta prat i handling genom att starta företag. En bild av en kommunal satsning där politiskt prat inte i alla delar följs upp i politisk handling växer fram. Den politiska viljan att ta ideologiska risker diskuteras, så även kvinnornas medskapande av den situation som uppstår. Främst visar analysen på vikten av att erkänna både individers och strukturers del i det sociala skapandet som ger förutsättningarna för kvinnors företagande samt vikten av att betrakta prat och handling ur ett legitimitetsskapande perspektiv för att förstå det sociala spelets bakomliggande syften. Ett förhållningssätt baserat på samförstånd och samarbete snarare än motsättning mellan parterna förordas för att skapa ett konstruktivt klimat och goda strukturella förutsättningar. Ett sådant klimat kan inverka positivt på en regions fortlevnad såväl som på kvinnors sysselsättning. En grundläggande slutsats är att det är viktigt att erkänna strukturernas vikt och påverkan på individers val för att förstå förutsättningarna för kvinnors företagande och kvinnors förutsättningar som företagare. Enkelt vore att argumentera för att kvinnor har ”fria” val och därmed lägga ansvar på kvinnorna som individer att skapa förändring, här genom att bli företagare. Genom att placera företagande i en vidare kontext påvisas att kvinnors så kallade ”fria” val är strukturellt villkorade. / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2005

There has been a rapid increase in the number of women entrepreneurs during the last decade. Yet, the number is still rather low why the Swedish Government is performing encouraging efforts. The encouragement of female‟s entrepreneurship is a necessity since women account for a rather new group of entrepreneurs who contributes to the growth of the economy. For most entrepreneurs, the success or failure depends on the ability to create a network of support and access to external capital. Previous research has shown that women entrepreneurs have a harder time to access external capital. These researchers have, however, mostly focused on individual traits and through these explained the financial situation of women entrepreneurs. This research, on the contrary, adopts a sociological research perspective where the everyday experiences of women entrepreneurs are emphasized. The purpose of this study is to understand and describe the financial situations faced by women entrepreneurs within the region of Jönköping. This will be achieved by examining the women‟s experiences in asking for banks‟ capital and the perceptions of the banks in supplying the capital. The study takes on an ethnomethodological research approach and applies a narrative data collection method. Due to the adopted ethnomethodological perspective, the study engages in the mapping of the everyday reality of the researched participants. The narrative data collection method allows the participants to express their stories and experiences. On the basis of an a priori model, the narratives were systematically studied and the financial situation of women entrepreneurs analyzed. The study applies a micro- and a macro analysis under which narratives of two different structures are examined. The micro analysis takes account of the narratives produced by the researched participants without involving any theory. It is found that the women entrepreneurs‟ narratives are more varied and action-oriented whereas the narratives of banks are more conformative and gen-eral. The macro analysis puts the narratives into a broader framework by in-volving both earlier research and a theory developed by Bourdieu. This analysis contributes to an understanding of that the social setting affects the structure, rules and norms of the entrepreneurial field. This may act as hin-ders for women entrepreneurs in terms of accessing capital, networking and overall feeling exhorted to be entrepreneurs. Hence, the reality of women entrepreneurs can be argued to be socially constructed where the women are unfairly seen through influenced eyes.

<p>There has been a rapid increase in the number of women entrepreneurs during the last decade. Yet, the number is still rather low why the Swedish Government is performing encouraging efforts. The encouragement of female‟s entrepreneurship is a necessity since women account for a rather new group of entrepreneurs who contributes to the growth of the economy. For most entrepreneurs, the success or failure depends on the ability to create a network of support and access to external capital. Previous research has shown that women entrepreneurs have a harder time to access external capital. These researchers have, however, mostly focused on individual traits and through these explained the financial situation of women entrepreneurs. This research, on the contrary, adopts a sociological research perspective where the everyday experiences of women entrepreneurs are emphasized.</p><p>The purpose of this study is to understand and describe the financial situations faced by women entrepreneurs within the region of Jönköping. This will be achieved by examining the women‟s experiences in asking for banks‟ capital and the perceptions of the banks in supplying the capital.</p><p>The study takes on an ethnomethodological research approach and applies a narrative data collection method. Due to the adopted ethnomethodological perspective, the study engages in the mapping of the everyday reality of the researched participants. The narrative data collection method allows the participants to express their stories and experiences.</p><p>On the basis of an a priori model, the narratives were systematically studied and the financial situation of women entrepreneurs analyzed. The study applies a micro- and a macro analysis under which narratives of two different structures are examined. The micro analysis takes account of the narratives produced by the researched participants without involving any theory. It is found that the women entrepreneurs‟ narratives are more varied and action-oriented whereas the narratives of banks are more conformative and gen-eral. The macro analysis puts the narratives into a broader framework by in-volving both earlier research and a theory developed by Bourdieu. This analysis contributes to an understanding of that the social setting affects the structure, rules and norms of the entrepreneurial field. This may act as hin-ders for women entrepreneurs in terms of accessing capital, networking and overall feeling exhorted to be entrepreneurs. Hence, the reality of women entrepreneurs can be argued to be socially constructed where the women are unfairly seen through influenced eyes.</p>