Sveriges företagsstruktur består till största del av mikroföretag. Det innebär att de är mycket viktiga för vår svenska välfärd och samhällsutveckling vilket många politiker tagit fasta på i sin politik. Problemet är att många fokuserar på att gynna nystartande av företag och tillväxt i de redan existerande mikroföretagen. I verkligheten finns två av tre mikroföretag kvar efter tre års verksamhet. Av de som inte avvecklats inom den här tidsperioden upplever dessutom nästan en tredjedel att lönsamheten är mycket dålig, eller ganska dålig. Syftet med vårt arbete har varit att beskriva och förklara att en god företagsekonomisk kunskapsnivå hos företagsledare i mikroföretag, samt ett väl fungerande samarbete med den redovisningsansvarige, kan vara avgörande för mikroföretagets överlevnad, genom att utgå från den redovisningsansvariges perspektiv. Vi valde att använda oss av en kvalitativ metod då vi ville undersöka hur problemet uppfattas utifrån just den redovisningsansvariges perspektiv. Vi har intervjuat tre respondenter, en anställd redovisningsansvarig, en auktoriserad redovisningskonsult vid en större redovisnings- och revisionsbyrå och en auktoriserad redovisningskonsult vid en mindre redovisningsbyrå. Besöksintervjuer och sedan kompletterande telefonintervjuer utfördes för att få så djup förståelse som möjligt. Vårt resultat tillsammans med teorikapitlet och tidigare forskning styrkte många delar i vårt problem och våra frågeställningar. Huvudsakliga slutsatser i arbetet blev att det är mycket viktigt att företagsledningen förstår den ekonomiska verksamheten, samt att de kan koppla ihop den med den faktiska verksamheten, att det inte alltid fungerar så i verkligheten och slutligen att brist på förståelse för den ekonomiska verksamheten mycket väl kan vara en orsak till att en så stor andel mikroföretag i dagsläget avvecklas.

<p>Detta arbete handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa och som går i barngruppsverksamheten Fontänen. Verksamheten stöder sig på olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmetoden kommer från Källan som är en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetets syfte är att undersöka om och på vilket sätt Fontänen skapar förutsättning för barnen att hantera sin situation samt hur Fontänen uppfyller uppgiften av att vara ”någon” för barnen. Metoden som använts har varit en kvalitativ halvstrukturerad intervju där intervjuer genomförts med två gruppledare för verksamheten samt en förälder. Arbetets främsta teoretiker är Garmezy, Rutter, Antonovsky som skapat begreppen resilience, coping och KASAM. Jag har funnit att verksamheten fyller ett syfte genom att lära barnen att hantera sin situation, ge barnen kunskaper som de kan ha användning av och omvandla till strategier i sin vardag. Undersökningen visar att Fontänen fyller uppgiften att vara någon för barnen när verksamheten ser barnen och stödjer dem. Även om Fontänen är något temporärt i barnens liv kan barnet äntligen få känna att det finns andra som bryr sig om dem. Problemet är att det är svårt att rekrytera barn till Fontänen och många barn står utan hjälp. Föräldragrupper finns inte och det skulle vara ett bra sätt för dem att träffa andra föräldrar med psykisk ohälsa. Jag hoppas att denna uppsats ska tydliggöra att denna verksamhet kan för barn till föräldrar med psykisk ohälsa vara livsavgörande. Jag vill betona att dessa barn behöver synliggöras och är i behov av hjälp.</p>

Detta arbete handlar om barn till föräldrar med psykisk ohälsa och som går i barngruppsverksamheten Fontänen. Verksamheten stöder sig på olika fackböcker om barn som far illa och framförallt om barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetsmetoden kommer från Källan som är en barngruppsverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Arbetets syfte är att undersöka om och på vilket sätt Fontänen skapar förutsättning för barnen att hantera sin situation samt hur Fontänen uppfyller uppgiften av att vara ”någon” för barnen. Metoden som använts har varit en kvalitativ halvstrukturerad intervju där intervjuer genomförts med två gruppledare för verksamheten samt en förälder. Arbetets främsta teoretiker är Garmezy, Rutter, Antonovsky som skapat begreppen resilience, coping och KASAM. Jag har funnit att verksamheten fyller ett syfte genom att lära barnen att hantera sin situation, ge barnen kunskaper som de kan ha användning av och omvandla till strategier i sin vardag. Undersökningen visar att Fontänen fyller uppgiften att vara någon för barnen när verksamheten ser barnen och stödjer dem. Även om Fontänen är något temporärt i barnens liv kan barnet äntligen få känna att det finns andra som bryr sig om dem. Problemet är att det är svårt att rekrytera barn till Fontänen och många barn står utan hjälp. Föräldragrupper finns inte och det skulle vara ett bra sätt för dem att träffa andra föräldrar med psykisk ohälsa. Jag hoppas att denna uppsats ska tydliggöra att denna verksamhet kan för barn till föräldrar med psykisk ohälsa vara livsavgörande. Jag vill betona att dessa barn behöver synliggöras och är i behov av hjälp.

Inledning: Soliditet är ett finansiellt mått som beräknas utifrån balansräkningen och skall visa företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Det finns dock forskning som tyder på att det traditionella soliditetsmåttet inte visar företags verkliga långsiktiga överlevnadsförmåga. Denna forskning påstår att företag har resurser som inte visas i företagens balansräkning men som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga. På grund av att dessa resurser inte syns i balansräkningen kommer denna studie att undersöka vad som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Problemformulering: Vad påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga? Syfte: Syftet med studien är att förklara vad som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga, genom att fånga upp och synliggöra resurser utöver dem redan redovisade av företagen. Metod: I studien genomförs fem fallstudier där empirin baseras på sex intervjuer. Intervjuernas respondenter utgörs av tre ekonomiansvariga, två inköpsansvariga och en personalansvarig. Urvalet omfattar onoterade aktiebolag som redovisar enligt redovisningssystemet K3. Utöver intervjuerna insamlades slutligen data från företagens årsredovisningar. Resultat och slutsats: Studien visar att det som påverkar företags långsiktiga överlevnadsförmåga är alla redovisade resurser men även de ej redovisade resurser som leverantörs- och ägarintressenter kan erbjuda. Leverantörsintressenterna medför resurser som framförallt utgörs av kredittidsförlängning men också skuldreducering. Ägarintressenterna medför resurser som utgörs av ägartillskott, ägarlån och koncernbidrag. Tillika har studien kommit fram till att den traditionella soliditeten måste bedömas tillsammans med kassaflödet för att överhuvudtaget ge en bild av företags långsiktiga överlevnadsförmåga. Avslutningsvis tyder det på att den traditionella soliditeten inte ensamt är en bra indikator på företags långsiktiga överlevnadsförmåga.

En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier på marknaden och höjer kursen vilket kan göras i olika syften, däribland för att göra aktien mer attraktiv och lättare att handla. På en effektiv marknad bör en sådan åtgärd inte ha någon effekt på aktiekursen. Däremot tenderar en omvänd aktiesplit att sända negativa signaler till marknaden. Det har gjorts få tidigare studier bland svenska företag som genomfört en omvänd aktiesplit. Uppsatsen ämnar att undersöka hur den svenska marknaden reagerar på en omvänd aktiesplit och om företagskaraktäristiska mönster som funnits på den amerikanska marknaden överensstämmer med den svenska marknaden. De omvända aktiesplittar som undersöks är gjorda mellan 2001-2020 på Spotlight Stock Market, Nasdaq First North och Nasdaq Stockholm.   Marknadens reaktion mäts på kort och lång sikt genom en eventstudie vars resultat påvisar en signifikant negativ abnormal avkastning på både kort och lång sikt. Företagens överlevnadsförmåga prediceras i en logistisk regression. Fler svenska än amerikanska företag tycks överleva en omvänd aktiesplit. Företagens storlek och tid som noterat bolag har ett signifikant positivt samband med förmågan att överleva som noterat bolag.

Autonomous mobile robots in agriculture have brought digital transformations with new automation technologies. Mundane tasks in agricultural fields involve long-term deployment of scheduled assignments done over long working hours. Hectares of land also require much distance to be traveled by the robot, wherein surviving without stranding powerless amid operation is a key factor towards long-term autonomy. Scheduling tasks are usually required as the mobile robot’s battery life is limited. However, dynamic and unstructured outdoor environments make it practically challenging to abide by a schedule even with fixed charging routines. Most robot systems use hard thresholds and fixed periods to decide when to charge. These measures produce behaviors that ignore the safety risk by not considering current conditions. Instead, the robot should adaptively return to the charger or call for human assistance. Safety was a score in this work that represented the robot’s ability to return to the charger at any time. This thesis proposes a real-time safety watchdog that exploits parameters like charger distance, mileage, and current battery status to calculate safety. Hence, a safety-constraint based approach is followed to flexibly sustain survivability during long-term deployments.This work compared a typical rule-based system to the real-time safety watchdog that monitors multiple parameters based on the battery state. Simulated results empirically showed that the latter approach ensures survivability and maintains a healthy performance that supports long-term autonomy. The concept of a real-time safety watchdog is also showcased on a physical robot, pushing statistical evaluation that uses values of long-term deployment as future work. Although a watchdog ensures survivability to a planned schedule, adapting the experience in the upcoming schedule can be worked upon to continue this work. / Autonoma mobila robotar inom jordbruket har lett till digitala förändringar med ny automationsteknik. Vanliga arbetsuppgifter inom jordbruket innebär långvariga, schemalagda uppdrag som utförs under långa arbetstider. Hektar av mark kräver också att roboten färdas långa sträckor, och att överleva utan att stranda utan ström mitt i arbetet är en nyckelfaktor för långsiktig autonomi. Schemaläggningsuppgifter krävs vanligtvis eftersom den mobila robotens batteritid är begränsad. Dynamiska och ostrukturerade utomhusmiljöer gör det dock praktiskt taget svårt att följa ett schema även med fasta laddningsrutiner. De flesta robotsystem använder hårda tröskelvärden och fasta perioder för att bestämma när laddning ska ske. Dessa åtgärder ger upphov till beteenden som ignorerar säkerhetsrisken genom att de inte tar hänsyn till de aktuella förhållandena. I stället bör roboten adaptivt återvända till laddaren eller kalla på mänsklig hjälp. Säkerheten var ett poäng i detta arbete som representerade robotens förmåga att återvända till laddaren när som helst. I den här avhandlingen föreslås en säkerhetsövervakare i realtid som utnyttjar parametrar som laddningsavstånd, körsträcka och aktuell batteristatus för att beräkna säkerheten. Därför följs en säkerhetsbegränsningsbaserad strategi för att flexibelt upprätthålla överlevnadsförmågan under långvariga utplaceringar.I detta arbete jämfördes ett typiskt regelbaserat system med en säkerhetsövervakningshund i realtid som övervakar flera parametrar baserat på batteriets status. Simulerade resultat visade empiriskt att den senare metoden säkerställer överlevnadsförmåga och upprätthåller en sund prestanda som stöder långsiktig autonomi. Konceptet med en säkerhetsövervakningshund i realtid presenteras också. på en fysisk robot, genom att trycka på statistisk utvärdering som använder värden för långsiktig användning som framtida arbete. Även om en vakthund säkerställer överlevnadsförmåga till en planerad tidtabell, kan det vara svårt att anpassa erfarenheterna till den kommande tidtabellen. kan man arbeta med för att fortsätta detta arbete.