Enligt tidigare studier reagerar marknaden negativt när företag varslar om uppsägning, men reaktionen beror på motivet, som kan vara reaktivt eller proaktivt. Majoriteten av studierna undersöker den amerikanska marknaden och en lågkonjunktur vilket kan påverka resultatet. Denna uppsats undersöker den svenska marknaden samt fler konjunkturvariationer. Syftet är att undersöka den svenska aktiemarknadens reaktion när ett företag varslar, samt skillnaden beroende på det angivna motivet. Den onormala avkastningen studeras i en eventstudie. Totalt studeras 182 varsel från företag noterade på Stockholmsbörsen under 2006-2015. Resultaten visar ingen statistisk signifikant reaktion för gruppen med alla varsel. För reaktiva varsel finner vi en svag negativ onormal avkastning, och för proaktiva varsel finner vi överlag en positiv onormal avkastning. Vi uppmäter en mildare reaktion än tidigare studier. Anledningenkan vara att konjunkturläget påverkar marknadsreaktionen, att värderelevansen i varsel har förändrats sedan tidigare studier, eller att det finns en skillnad mellan reaktionen i olika länder.

Om ett företag inser att marknaden har en orealistisk syn på bolagets intjäningsförmåga måste företaget informera marknaden om det. När ett företag gör det mellan de planerade och stadgade rapporterna kallas det för en vinstvarning. Tidigare studier finner abnormal avkastning i perioden kring offentliggörandet av en vinstvarning, samt att det finns bakomliggande faktorer som påverkar reaktionen. Majoriteten av tidigare studier är gjord på andra marknader än den nordiska, och i samband med att reglerna angående informationsutgivning skärptes. Syftet med denna uppsats är att studera aktiemarknadens reaktion anknytning till att en vinstvarning offentliggörs på de nordiska börserna. Undersökningen bygger på en eventstudie med totalt 169 observerade vinstvarningar under åren 2008-2016. Studiens resultat visar på en statistiskt signifikant negativ abnormal avkastning under dagen vinstvarningen offentliggörs, samt i perioden efter offentliggörandet. Resultatet visar även på att företag som vinstvarnar fler än en gång har en lägre abnormal avkastning, än de företag som endast vinstvarnar en gång under den studerade perioden.

En omvänd aktiesplit minskar antalet aktier på marknaden och höjer kursen vilket kan göras i olika syften, däribland för att göra aktien mer attraktiv och lättare att handla. På en effektiv marknad bör en sådan åtgärd inte ha någon effekt på aktiekursen. Däremot tenderar en omvänd aktiesplit att sända negativa signaler till marknaden. Det har gjorts få tidigare studier bland svenska företag som genomfört en omvänd aktiesplit. Uppsatsen ämnar att undersöka hur den svenska marknaden reagerar på en omvänd aktiesplit och om företagskaraktäristiska mönster som funnits på den amerikanska marknaden överensstämmer med den svenska marknaden. De omvända aktiesplittar som undersöks är gjorda mellan 2001-2020 på Spotlight Stock Market, Nasdaq First North och Nasdaq Stockholm.   Marknadens reaktion mäts på kort och lång sikt genom en eventstudie vars resultat påvisar en signifikant negativ abnormal avkastning på både kort och lång sikt. Företagens överlevnadsförmåga prediceras i en logistisk regression. Fler svenska än amerikanska företag tycks överleva en omvänd aktiesplit. Företagens storlek och tid som noterat bolag har ett signifikant positivt samband med förmågan att överleva som noterat bolag.