Bakgrund: Schizofreni, depression och bipolär sjukdom är exempel på psykiska sjukdomar som ofta kräver behandling. Dessa kan ha påverkan på hälsa och välbefinnande. Psykisk sjukdom drabbar inte bara den som insjuknar. För de anhöriga som lever runt omkring den sjuke är livet inte alltid så lätt. Vardagen förändras och det egna livet åsidosätts. Även om det inte alltid sker i praktiken, ser många värdet i att involvera patientens anhöriga i vården.     Syfte: Syftet med studien var att belysa upplevelser av att vara anhörig till en person med psykisk sjukdom. Syftet avgränsades i frågor om hur anhöriga upplever mötet med vården, hur deras hälsa påverkas samt hur de rådande samhällsattityderna påverkar deras situation. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med en induktiv ansats baserad på fem självbiografier, vilka analyserades utifrån en manifest kvalitativ innehållsanalys.  Resultat: Upplevelserna som de anhöriga hade sammanfattades i fyra kategorier: En förändrad livssituation, Känsla av att bli sviken av vården, Skam- och skuldkänslor och Kraft att härda ut och fortsätta kämpa. Slutsats: Denna studie visar att de anhöriga i stor utsträckning påverkas när någon individ i familjen blir psykiskt sjuk. Studien visar också att detta faktum inte alltid tas i beaktning av vårdpersonalen. Författarna anser att anhörigperspektivet måste lyftas och tillåtas en större plats i utbildningsprogram för vårdpersonal och ute på arbetsplatser.

Enligt forskning har psykisk sjukdom länge varit ett tabubelagt område som många har undvikit att tala om. Det är ett relativt outforskat område kring hur psykiskt sjuka har upplevt den roll samhället har haft under deras återhämtningsprocess. Denna studie kommer därför att handla om individer som har återhämtat sig från psykisk sjukdom och hur de har upplevt vad samhället har spelat för roll under återhämtningen samt vad de anser är samhällets syn på psykisk sjukdom idag. Intervjupersonerna konstaterar att det viktigaste för dem under återhämtningen har varit det stöd som deras nära och kära har gett dem. Men även det jobb som de har gjort med sig själv, att de har blivit starkare av händelsen och lärt sig mycket om sig själva. Samhället upplevs som stigmatiserade och intervjupersonerna tycker att det finns många förändringar som bör ske för en förbättrad attityd. Dock menar intervjupersonerna att det redan nu har börjat bli gradvis bättre genom att det sker ett generationsskifte i samhället.

Förhållandet mellan sjukvården och målgruppen är problematiskt och yrkeskunniga inom området efterfrågar arenor för att underlätta förmedlandet av kunskapsbaserade  hälsofrämjande åtgärder till unga vuxna. Studier pekar på att internet kan lösa mycket av problematiken. Frågan hur yrkespersoner och dess målgrupp ställer sig till brukandet av internet som hälsopromotivt informationsverktyg kvarstår. Syftet med studien var att utreda huruvida den psykiska ohälsan bland unga vuxna kunde motverkas genom inkorporerande av ett mer salutogent perspektiv med internet som informationsverktyg. Vi ville undersöka vilka fördelar respektive nackdelar det fanns med ett sådant tillvägagångssätt. Utöver detta önskade vi utforska attityderna till Internet som hälsofrämjande verktyg hos yrkesutövare samt målgruppen som bestod av unga vuxna. Studien är gjord utifrån riktlinjer för en litteraturstudie där kvalitativt respektive kvantitativt underlag från vetenskapliga databaser sammanställts. Resultatet pekade på att den största fördelen med användande av internet var kostnadseffektiva insatser samt lättheten i anpassning och publicering av information mot både yrkespersoner och målgrupp. Nämnd enkelhet var också nackdelen med internet som informationsverktyg på grund av bristande informationsgranskning tillsammans med otillräcklig säkerhet kring personuppgifter. Attityderna till internet som informationsverktyg skiljde sig markant åt mellan yrkesutövare inom hälsa och sjukvård och de individer som berördes av deras arbete. Inom yrkeskåren existerade internetkritisk kultur medan det i målgruppen återfanns övervägande positiva attityder till Internetbaserad information. Vi uppmuntrar till ytterligare forskning på området, gärna utförliga kohortstudier eftersom att det råder brist på sådana. Resultaten av flertalet sådana studier skulle ge en stabil grund av evidensbaserad forskning vilket kliniker i dagsläget efterfrågar.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur mediebilden av psykiskt sjuka och psykisk sjukdom presenterades mellan den 28 september och 10 oktober 2003 i tidningarna Aftonbladet, Expressen, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. Vilka som får komma till tals i artiklarna och insändarna undersöks. Vidare undersöks om det finns någon skillnad i hur morgon- och kvällspress rapporterar om psykisk sjukdom och psykiskt sjuka och om det finns någon skillnad mellan insändare och andra artiklar och hur skillnaden i så fall ser ut. Slutligen studeras om psykiskt sjuka får komma till tals i högre grad efter Riksförbundet för social och mental hälsas seminarium den tredje oktober 2003. Teorin om nyhetsvärdering, gestaltningsteorin och mytteorin har använts för att förstå och tolka resultatet. Resultatet av undersökningen visar att det främst är i insändare och nyhetsartiklar som psykiskt sjuka och psykisk sjukdom tas upp. De flesta artiklarna handlar om våldsbrott. 38 procent av de artiklar som handlar om våldsbrott finns i kvällspress, medan 27 procent finns i morgonpress. Kvällspress rapporterar också oftare om psykisk sjukdom. 44 procent av alla artiklar har stigmatiserande inslag, där den psykiskt sjuke framställs i negativ dager.

Bakgrund: Psykisk sjukdom uppskattas påverka en tredjedel av Europas befolkning. Samsjuklighet med psykisk och somatisk sjukdom är stor och det förekommer en större risk för inläggning på intensivvårdsavdelning vid samtidigt existerande psykisk sjukdom. Kunskap om psykisk sjukdom hos vårdpersonal inom somatisk vård beskrivs vara otillräcklig och erfarenheterna hos sjuksköterskor av att vårda denna patientgrupp på somatisk vårdavdelning präglas av känslor som otillräcklighet, rädsla och frustration. Få studier finns att tillgå om upplevelserna av att vårda patienter med psykiska sjukdomar inom intensivvård. Syfte: Att belysa intensivvårdssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med psykiska sjukdomar på intensivvårdsavdelning. Design: Kvalitativ intervjustudie. Metod: Halvstrukturerade intervjuer genomfördes med nio intensivvårdssjuksköterskor på två olika intensivvårdsavdelningar i norra Sverige. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med hjälp av manifest och latent innehållsanalys. Resultat: Ett övergripande tema identifierades: som att vårda vem som helst, men ändå inte. Fyra kategorier framkom: att känna trygghet i stöd och erfarenheter, att sakna förutsättningar för att ge god vård, att använda sig av olika strategier för att hantera vården och att hantera sina egna känslomässiga pendlingar. 14 subkategorier framkom. Slutsats: Intensivvårdssjuksköterskor ansåg att de saknar kunskap för att kunna tillmötesgå de behov som patienter med psykisk sjukdom har. Det fanns således ett behov av ökad utbildning och handlingsplaner för att sjuksköterskor skulle känna trygghet i sin yrkesroll.

Rökning är ett av de största förebyggbara hoten mot folkhälsan i världen. Rökning förekommer oftare och minskar inte i samma utsträckning bland personer med psykisk ohälsa som i den övriga befolkningen. Personer med psykisk ohälsa drabbas därmed i större utsträckning av bland annat hjärt- kärlsjukdom och för tidig död. Åtgärder måste vidtas för en mer jämlik och värdebaserad vård där målet är att göra vad som är rätt för patienten. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård. För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes genom databassökning i CINAHL, PsycInfo och PubMed med relevanta inklusions- och exklusionskriterier. Totalt 17 artiklar analyserades och sammanställdes i en matris för att inkluderas i resultatet. Artiklarnas resultat bearbetades till ett för litteraturöversikten övergripande resultat.  Resultatet redovisades i form av fyra teman: Rökförbud, Personalens attityder, Kunskap och Patientens motivation och visar att dessa är faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård då de både kan möjliggöra och hindra att patienter med psykisk sjukdom lyckas med rökavvänjning. Patienter inom psykiatrisk slutenvård vill sluta röka men brister gällande egenvårdsförmågan hindrar dem från att lyckas med rökavvänjning. Rökförbud kan möjliggöra för patienter att ta kontroll över sitt beroende men chansen att lyckas är större om de samtidigt görs delaktiga och får stöd av någon som har kunskap om sambandet mellan psykisk sjukdom och rökning. Sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård kan stödja patienterna vid rökavvänjning om de har motivation och kunskap vilket de kan få genom utbildning.

I denna studie har vi använt Jenkins, Berger och Luckmann och Scheffs teorier som är social identitet, skam, stolthet och socialisering. För att förstå situationen för maskrosbarnen har dessa teorier varit användbara. Studien har genomförts på grundval av kvalitativ metod och intervjuer. När barn växer upp med föräldrar som är missbrukare eller psykiskt sjuka, har barnet inte en normal uppfostran och därför behöver man en skyddsfaktor från samhället. Enligt olika studier har det visat sig att vissa barn följer samma mönster som sina föräldrar och hamnar i vuxen ålder. Andra studier visar att vissa barn avviker från föräldrabeteende, dessa kallas maskrosbarn. Denna studie syftar till att undersöka frågan om maskrosbarn och studien bygger på att lyfta fram vad som orsakade de vuxna maskrosbarnen att inte följa samma mönster som bra föräldraskap och ett utvecklat socialt välbefinnande. Studiens utgångspunkt har varit att undersöka underliggande faktorer som vuxna barn har överlevt i livet, ur ett sociologiskt perspektiv. Studien har visat att skälen till deras överlevnad är att de har haft en nära släkting som har stött dem. De har också valt att bryta kontakten och arvet hos sina föräldrar att gå vidare i livet utan mer. / In this study we have used Jenkins, Berger and Luckmann and Scheff's theories which is social identity, shame, pride and socialization. In order to understand the situation of the dandelion children, these theories have been useful. The study has been conducted on the basis of qualitative method and interviews. When children grow up with parents who are addicts or psychologically ill, the child does not have a normal upbringing and therefore one needs a protection factor from society. According to various studies, it has been found that some children follow the same pattern as their parents and end up addicted in adulthood. Other studies show that some children deviate from parental behavior, these are called dandelion children. This study aims to investigate the subject of dandelion children and the study is based on highlighting what caused the adult dandelion children not to follow the same pattern as fine parenting and a developed social well-being. The study's starting point has been to investigate underlying factors that adult dandelion children have survived in life, from a sociological perspective. The study has shown that the reasons for their survival are because they have had a close relative who has supported them. They have also chosen to break the contact and legacy of their parents to move forward in life without more terauma.

Bakgrund: En femtedel av Sveriges vuxna befolkning stöttar, hjälper eller vårdar regelbundet en sjuk familjemedlem. De närstående kan vara en resurs i vården men också i tillfrisknandet hos den psykiskt sjuka. Som sjuksköterska är det viktigt att involvera de närstående och se deras kunskaper som en tillgång för att utföra god omvårdnad. I samhället finns det myter och okunskap om psykisk sjukdom vilket leder till att den psykiskt sjuka personen och dennes närstående ofta möter stigmatisering. Syfte: Beskriva närståendes erfarenheter av att leva med en person som har psykisk sjukdom. Metod: Litteraturöversikt i enlighet med Fribergs (2017) metod. Databaserna CINAHL och PubMed användes där författarna valde 11 kvalitativa studier som besvarade syftet. Resultat: I resultatet framkom sex huvudteman som påvisade hur de närståendes liv påverkades på olika sätt av att leva med en person med psykisk sjukdom. Närståendes egen uppfattning och kunskap om den psykiska sjukdomen var ofta bristfällig. De närstående upplevde att de ville ha ett ökat stöd och en ökad förståelse gällande psykisk sjukdom från omgivningen. Diskussion: Författarna lyfter styrkor och svagheter från de val som gjordes under litteraturöversiktens process som kan ha påverkat resultatet. Resultatet tolkades med hjälp av Roys adaptionsmodell och stärks med ytterligare studier. Närståendes behov och påfrestning av att leva med en familjemedlem med psykisk sjukdom bör beaktas av sjukvården. Genom att vårda och stötta hela familjen kan hälsa och välbefinnande lättare uppnås på både individnivå och gruppnivå.

<p>Bakgrund: Det är vanligt att sjukvårdspersonal inom den slutna somatiska vården vårdarpatienter med psykisk sjukdom. Eftersom den slutna somatiska vården ofta inte är anpassadtill att vårda psykiskt sjuka och personalen oftast inte har någon psykiatrisk vidareutbildning,är det viktigt att få reda på vilka faktorer som påverkar vårdandet av psykiskt sjuka patienter idetta vårdsammanhang. Syfte: Syftet är att belysa de faktorer som påverkar vårdandet avpatienter med psykisk sjukdom i den slutna somatiska vården. Metod: Studien ärlitteraturbaserad och grundad på sju vetenskapliga artiklar, både kvantitativa och kvalitativa,granskade med hjälp av kvalitetsgranskningsmallar. Resultat: Tre teman framkom: rädsla,olämplig arbetsmiljö och utbildning. I temat utbildning framkom även underkategorinnegativa attityder till följd av brist på utbildning och erfarenheter. Slutsats: För att underlättavårdandet av psykiskt sjuka i den slutna somatiska vården krävs det en arbetsmiljö som ärutformad på ett sätt som är lämplig vid vårdandet av psykiskt sjuka. Detta kan minska rädslanhos personalen och underlätta sjukvårdspersonalens arbete. Det finns även ett behov av merutbildning och erfarenhet för att öka kompetensen och för att minska negativa attityder.</p>

Aim: The aim of this study was to investigate the quality of the social network in regard to young adults, with psychological disorders, and their possibilities to be open about their disease. In addition the study aimed at identifying possible causes to perceived difficulties by young adults to talk about their disease.   Method: The survey was a quantitative study with descriptive design. The data was collected using a study-specific questionnaire on a clinic for young adults with psychological disorders, between 18 and 25 years of age. Out of 123 potential participants 79 (64 %) answered the questionnaire, of which two were excluded because they did not see themselves as suffering from mental illness.   Results: The results showed that the participants of the study stated that they had a social network and the majority (90%, n=69) considered they had someone to talk to about their disease, but most of them wanted to be more open about their illness. However, the majority had some form of difficulty to talk about their disease with their social network. The most common specified causes were to feel ashamed of their disease and that the mentally ill persons did not think they would be properly understood. Almost the half of the participant experienced that they had some form of difficulty to be open about their mental disorder in front of health professionals and the most common specified causes was that the participant did not thought that they would be properly  understood  or that they did not felt confidence before the health professionals.   Conclusion: Young adults with psychological disease have difficulty to be open about their disease, partly because of stigma. An increased knowledge and awareness in society about how common mental disorder is could help these individuals to be open about their mental disorder, both on a personal level and as a group. To be open-minded is according to the authors a part of the process to decrease stigmatizing attitudes towards individuals with mental disorders.