<p>Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienter som genomgått en hjärtinfarkt i sitt dagliga arbete, en del av dessa patienter är rökare. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva rökvanor hos patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Resultatet bygger på vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 till 2007 ifrån databaserna MedLine, Blackwell Synergy och Science Direct. Den här studien visar på att trots att patienterna har drabbats av en hjärtinfarkt betyder det inte att de slutar röka helt eller fortsätter att vara avhållsamma om de slutar. Ungefär hälften av de patienter som upphör med sin tobakskonsumtion i samband med en hjärtinfarkt har börjat röka igen inom en fyraårs period. Uppföljningen ifrån sjukvårdens sida kan vara bristfällig och patienterna får kanske inte heller det stöd de behöver, eftersom man inte vet hur deras tobakskonsumtion ser ut eller hur det går med deras avvänjning. Sjuksköterskan har dock goda möjligheter att hjälpa patienter med att sluta röka, men det är viktigt att ha i åtanke att många återfaller. Ett fungerande system för dokumentation och uppföljning är en bra hjälp vid arbetet.</p>

Sjuksköterskan kommer i kontakt med patienter som genomgått en hjärtinfarkt i sitt dagliga arbete, en del av dessa patienter är rökare. Syftet med denna beskrivande litteraturstudie var att beskriva rökvanor hos patienter som drabbats av en hjärtinfarkt. Resultatet bygger på vetenskapliga artiklar publicerade mellan 1997 till 2007 ifrån databaserna MedLine, Blackwell Synergy och Science Direct. Den här studien visar på att trots att patienterna har drabbats av en hjärtinfarkt betyder det inte att de slutar röka helt eller fortsätter att vara avhållsamma om de slutar. Ungefär hälften av de patienter som upphör med sin tobakskonsumtion i samband med en hjärtinfarkt har börjat röka igen inom en fyraårs period. Uppföljningen ifrån sjukvårdens sida kan vara bristfällig och patienterna får kanske inte heller det stöd de behöver, eftersom man inte vet hur deras tobakskonsumtion ser ut eller hur det går med deras avvänjning. Sjuksköterskan har dock goda möjligheter att hjälpa patienter med att sluta röka, men det är viktigt att ha i åtanke att många återfaller. Ett fungerande system för dokumentation och uppföljning är en bra hjälp vid arbetet.

Abstrakt Bakgrund Studier har visat att studenter vid en medicinsk utbildning hade mer kunskap om rökningens effekter jämfört med studenter vid en icke-medicinsk utbildning. Lägre kunskap har visat sig öka risken för att vara rökare. Rökande sjuksköterskestudenter motiverade inte sina patienter till minskad cigarettkonsumtion i samma utsträckning som icke-rökande sjuksköterskestudenter. Syfte Att undersöka skillnader mellan sjuksköterskestudenter och ekonomistudenter gällande cigarettkonsumtion. Arbetets syfte var även att undersöka huruvida en medicinsk utbildning respektive närståendes rökvanor hade betydelse för studenternas cigarettkonsumtion. Vidare undersöktes rökares och icke-rökares åsikter angående vårdens rätt att påverka patienters rökvanor. Metod Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats. Enkäter delades ut till totalt 123 studenter, 48 sjuksköterskestudenter och 75 ekonomistudenter. Enkätutdelningen skedde under två föreläsningar, en vid respektive utbildning.  Resultat Ingen signifikant skillnad kunde ses mellan de två studentgrupperna gällande om och hur ofta studenterna rökte. Däremot kunde en signifikant skillnad ses mellan studentgrupperna då sjuksköterskestudenterna i större utsträckning hade slutat röka (p=.013). Även närståendes rökvanor hade en signifikant påverkan på studenternas rökvanor, då fler rökande vänner minskade risken för att vara rökare (r= -.339, p=.000). Majoriteten av studenterna var positiva till att vården skulle motivera rökande patienter till minskad cigarettkonsumtion men inget signifikant samband mellan utbildning och åsikt kunde påvisas. Slutsats Det begränsade antalet rökare i studien försvårade möjligheten att se signifikanta samband och skillnader mellan de två grupperna. Det är därmed av betydande vikt att genomföra framtida studier där orsakerna till rökstopp hos sjuksköterskestudenter fastslås. Resultaten av dessa studier kan eventuellt användas i formandet av sjuksköterskeutbildningen för att minimera antalet rökande sjuksköterskorna.

Bakgrund: Rökning är en av de mest kända riskfaktorerna för att utveckla ohälsa och långvarig rökning kan leda till allvarlig sjukdom. Vistelse på sjukhus kan ses som ett värdefullt tillfälle att hjälpa patienter att bli rökfria. Känslan av att själv kunna ta kontroll och påverka har fundamental betydelse för hur individen upplever sin situation och sin hälsa. Då blir individen mer benägen att vidta egenvårdsåtgärder. Syfte: Att belysa vilka faktorer som påverkar sjuksköterskans rökavvänjningsarbete inom slutenvården. Metod: En systematisk litteraturstudie där aktuell forskning söktes i databaserna Cinahl, PsychINFO och PubMed. Det resulterade i åtta kvantitativa och två kvalitativa artiklar som kvalitetsgranskades. Analys genomfördes med både latent och manifest innehållsanalys. Resultat: Sex huvudgrupper identifierades; osäkerhet, ansvar, utbildning, sjuksköterskans rökning, policys och prioritering. Resultatet diskuterades utifrån Dorothy Orems egenvårdsteori. Slutsats: Trots att sjuksköterskor anser att det är viktigt med hälsofrämjande arbete prioriteras inte rökavvänjningsinsatser. För att rökavvänjningsarbetet ska utvecklas krävs att ledningen är tydlig med att det är en prioriterad uppgift och att utbildning är viktig. Genom fördjupade kunskaper ökar motivationen och självförtroendet hos sjuksköterskorna i det hälsofrämjande arbetet vilket på sikt ger en värdefull vinst. Rökfria sjuksköterskor prioriterar rökavvänjning mer än sjuksköterskor som röker.

Rökning är ett av de största förebyggbara hoten mot folkhälsan i världen. Rökning förekommer oftare och minskar inte i samma utsträckning bland personer med psykisk ohälsa som i den övriga befolkningen. Personer med psykisk ohälsa drabbas därmed i större utsträckning av bland annat hjärt- kärlsjukdom och för tidig död. Åtgärder måste vidtas för en mer jämlik och värdebaserad vård där målet är att göra vad som är rätt för patienten. Syftet var att beskriva faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård. För att besvara syftet utfördes en litteraturöversikt. Datainsamling genomfördes genom databassökning i CINAHL, PsycInfo och PubMed med relevanta inklusions- och exklusionskriterier. Totalt 17 artiklar analyserades och sammanställdes i en matris för att inkluderas i resultatet. Artiklarnas resultat bearbetades till ett för litteraturöversikten övergripande resultat.  Resultatet redovisades i form av fyra teman: Rökförbud, Personalens attityder, Kunskap och Patientens motivation och visar att dessa är faktorer som har betydelse vid rökavvänjning inom psykiatrisk slutenvård då de både kan möjliggöra och hindra att patienter med psykisk sjukdom lyckas med rökavvänjning. Patienter inom psykiatrisk slutenvård vill sluta röka men brister gällande egenvårdsförmågan hindrar dem från att lyckas med rökavvänjning. Rökförbud kan möjliggöra för patienter att ta kontroll över sitt beroende men chansen att lyckas är större om de samtidigt görs delaktiga och får stöd av någon som har kunskap om sambandet mellan psykisk sjukdom och rökning. Sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård kan stödja patienterna vid rökavvänjning om de har motivation och kunskap vilket de kan få genom utbildning.

De flesta föräldrar som var rökare och hade små barn i hemmet var medvetna om att de utsatte sina barn för passiv rökning. Tidigare forskning visade på att det också fanns föräldrar som inte hade kunskaper om hur passiv rökning kunde påverka sitt barns hälsa och sin egen hälsa. Syftet var att beskriva föräldrar med barn 0-5 års motivation för att sluta röka.  Metoden var systematisk litteraturstudie utifrån kvalitativa artiklar för att få en djupare förståelse. De 13 kvalitativa artiklarna analyserades enligt Meta-etnografisk metod. Resultatartiklarna visade att det finns motivationsfaktorer och hinder att forcera på vägen mot ett rökfritt hem och presenterades i följande teman:  Barnets hälsa, förebild som förälder rökfri miljö, stöd från primärvården.Slutsatsen är att det som motiverar föräldrarna till att sluta röka är omsorg om barnets hälsa, att vara en förebild som förälder och att skapa en rökfri miljö och att få stöd från primärvården. Mer forskning behövs i ämnesområdet för att beskriva hur distriktssköterskan kan hjälpa föräldrar och barn i åldrarna 0-5 år till en rökfri vardag. / Parents´ that smoke and had small children in their home are concerned about the fact that they exposed their children to passive smoking. Previous research has found that parents´ that did not have any knowledge about passive smoking and how this could impact their own and children´s health. The aim of the current study is to describe the motivation of parents with children 0-5 years old wanting to quit smoking. The method used was a meta-analysis from thirteen qualitative articles. The result revealed that there is motivational factors and obstacles to focus on when improving a non-smoking home. This were presented into following themes:  Children´s health, parents as role model, non-smoking environment and support from primary care . To conclude: the motivations behind the parents´ choice to stop smoking is because of the increased awareness of their child´s health, being a good role model as a parent, build a smoke-free environment by receiving support from primary care. Although more research is needed to describe how the district nurse can support parents and small children between age 0-5 years old for a better everyday life.

SAMMANFATTNING Rökning utgör en av de största riskfaktorerna för ischemisk hjärtsjukdom(IHD). Så mycket som 30 procent av all IHD före 65 års ålder beror på rökning. Trots att de flesta idag är medvetna om rökningens konsekvenser fortsätter många att röka. Detta har blivit ett stort problem i samhället vilket har lett till att sjukvården har börjat arbeta i mer preventivt syfte. Rökningsrelaterade sjukdomar där IHD ingår, utgör en kostsam post både för individen och för samhället. Syftet med denna studie var att beskriva vilka metoder som har effekt vid rökavvänjning för patienter med ischemisk hjärtsjukdom. Studien gjordes i form av en forskningsöversikt. De arton vetenskapliga artiklarna som utvaldes för studien söktes via databaserna PubMed och CINAHL. Sökorden som användes i PubMed var; smoking cessation intervention myocardial infarction, smoking cessation cardiac patients counselling, smoking cessation cardiovascular disease, smoking cessation after myocardial infarction, smoking cessation methods myocardial infarction, smoking cessation ischemic heart disease. I CINAHL användes följande; smoking cessation myocardial infarction. Resultatet har redovisats under sju rubriker; motiverande samtal, beteendeinriktade interventioner, patientrådgivning, skriftligt åtagande, anhörigstöd/kontakt med annan rökare, effekten av nikotinersättningsmedel och läkemedelsbehandling med buprobion samt uppföljande vård. Alla studier kombinerade olika metoder utan att, med undantag av någon studie, redovisa effekterna av de enskilda metoderna. De rökavvänjningsprogram som hade många metodkomponenter med i programmet hade bättre framgång än de med få. Något som tydligt framkom var att de metoder som används bör vara individanpassade. Upprepade och beteendeinriktade samtal som fortgår under en längre tid medförde ett högt antal rökfria deltagare. Slutsatsen var att om fler metoder används i interventionen ökar möjligheten att bli rökfri. De metoder som används i rökavvänjningsprocessen bör vara individanpassade. Kortfattade interventioner tycks inte vara tillräckligt för att uppnå någon effekt. För att uppnå bästa resultat bör personal med specialistkompetens tillsättas eller utbilda befintlig personal. Här har sjuksköterskan en central roll som informatör, behandlare och samordnare av olika insatser. Nyckelord: rökavvänjning, ischemisk hjärtsjukdom, hjärtinfarkt

Tobaksrökning är fortfarande ett problem i Sverige trots dess hälsorisker och höga kostnader både för staten och för rökaren själv. Antalet patienter med KOL ökar kontinuerligt. Primärvården har sjuksköterskeledda KOL-mottagningar där patienter diagnostiseras genom spirometri. I sjuksköterskans kompetensområde ligger att förebygga ohälsa och motivera till livsstilsförändringar. Att kunna få rökaren motiverad till rökstopp innan KOL-utveckling skulle ge stora vinster. Finns viss evidens att spirometri skulle kunna vara en motiverande faktor till rökstopp. Denna uppsats söker svar på hur patienternas rökvanor påverkas av spirometri och om motivationen till rökstopp kan förstärkas. Syftet är att ta reda på betydelsen av spirometri som motivationsfaktor till att sluta röka.Metoden som använts är en litteraturstudie med data från vetenskapliga artiklar varav nio är kvantitativa och en kvalitativ. Resultatet visar att om spirometri-resultatet presenteras på ett sådant sätt att det kopplas ihop med rökning och prognos ger det signifikans för rökfrihet. Studierna visar att nikotinberoendet är svårt att ta sig ur och det kan vara svårt att bryta oberoende av lungsjukdom eller inte. Rökaren skäms över att inte ha eller haft förmåga att kunna sluta. Det är därför oerhört viktigt att vi i vården identifierar rökaren och har möjlighet att stötta till rökstopp. / Program: Fristående kurs

No description available.

Rökning är ett stort problem i hela världen. 5 000 000 dödsfall varje år kan vara tobaksrelaterade. Nikotin ärden viktigaste farmakologiskt aktiva substansen i cigaretter. Den verkar på nikotinerga receptorer (nAChRs),som är en typ av acetylkolin-receptorer. När man röker riskerar man att utveckla cancersjukdom, hjärtkärlsjukdomeller KOL. Rökning skadar även foster.Syftet med denna litteraturstudie var att studera effektiviteten av bupropion, vareniklin och cytisine vidrökavvänjning. Nio artiklar granskades för att utreda läkemedlens effektivitet.Fyra granskade artiklar handlar om vareniklin. Alla visar att det är ett effektivt och säkert läkemedel som medframgång kan användas för rökavvänjning. NNT-tal för nikotinabstinens under vecka 9 och 12 av behandlingenmed vareniklin beräknades till mellan 3,8 och 5 i tre av studierna. I en fjärde studie var 837 av 1177 deltagarerökfria mellan veckorna 11 och 12. Två granskade studier handlar om bupropion. Båda visar att bupropion är ettsäkert och effektivt läkemedel för rökavvänjning. I en studie visas att bupropion i styrkorna 150 och 300 mg gerbäst effekt. Abstinensnivån var 10,5 respektive 10,7 procentenheter högre än för placebo vid 12 månader efterrökavslutningsdag. I en studie beräknades NNT-tal för bupropion till 5,03 vid månad 12. Två granskade artiklarhandlar om cytisine, en var en randomiserad studie och en var en meta-analys. Studierna visar att cytisine ocksåär ett säker och effektivt läkemedel vid rökavvänjning. I en studie beräknades NNT-tal för 12 månadersnikotinabstinens för cytisine till 16,6. Sex av åtta granskade i meta-analysen studier visade att cytisine är etteffektivt läkemedel. En studie visade att det är viktigt med motiverande stöd förutom läkemedelsbehandling vidrökavvänjning. För läkemedelsbehandling (bupropion eller vareniklin eller nikotin innehållande produkter) medspecialiststöd beräknades NNT-tal till 23,3 vid undersökningsdagen.Vareniklin och bupropion är läkemedel som är registrerade i Sverige under namn Champix® och Zyban®. NärNNT-tal jämförs är vareniklin det effektivaste läkemedlet, men skillnaden mellan bupropion och vareniklin ärliten (2-3) vilket gör att det kan vara svårt att avgöra vilket läkemedel är effektivare. Cytisine finns interegistrerat i Sverige och har högst NNT-tal, 16,6, men ändå lågt vilket visar att det är ett effektivt läkemedel.Detta gör att registrering i andra europeiska länder skulle kunna ske. Det är också det billigaste läkemedel.