Tobaksanvändning är ett av de största hoten mot vår hälsa. Det finns mycket att vinna på att sluta röka cigaretter och det är aldrig för sent för att sluta. På arbetsplatsen är det viktigt att fokusera på arbetsmiljön då denna påverkar individens välbefinnande och hälsa. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga vilka åtgärder som satts in inom rökavvänjning med inriktning på arbetsplatsen som arena. Metod: För att besvara syftet har en systematisk litteraturstudie gjorts. De databaser som använts vid sökningen av vetenskapliga artiklar var PubMed och PsycInfo. Antal artiklar som använts i resultatet var 11 och dessa har blivit kritisk granskade. En temaananlys har gjorts för att analysera artiklarna till studien. Resultat: De åtgärder för rökavvänjning som framkom genom studien var policy mot rökning, rökavvänjning i grupp, internetbaserade rökavvänjningsprogram samt motiverande åtgärder. Ett införande av en policy mot rökning minskade antalet anställda som rökte. Genom att studera rökavvänjning i grupp framkom det att motivation till att sluta röka var viktigt i ett tidigt stadie av rökavvänjningen och socialt stöd en viktig faktor gällande att hålla sig rökfri på längre sikt. Det som framkom om internetbaserade rökavvänjningsprogram var att de anställda som använde programmen mer frekvent hade störst chans att uppnå rökstopp. De motiverande åtgärder som hittades var tävlingar, pengar, gratisbiljetter till fitnesscenter samt att sätta ett datum för tänkt rökstopp. Dessa hjälpte de anställda på vägen till att bli rökfria. Implikation: En interventionsstudie kan göras där deltagarna fokuserar på att ge varandra stöd och råd gällande rökavvänjning. Fortsatt forskning kan handla om att finna nya sätt att uppnå rökstopp på längre sikt. / Tobacco use is one of the greatest threats to our health. There is much to gain by quitting smoking cigarettes and it's never too late to quit. In the workplace it is important to focus on the work environment as it affects individual well-being and health. Aim: The aim of this study was to identify the measures put in place in smoking cessation, focusing on the workplace as an arena.Method: To answer the question, a systematic literature rewiev has been made. The databases used in the search of scientific articles was PubMed and PsycInfo. Number of articles used in the results was 11 and these have been critically examined. A thematic analysis have been made to analyze the articles of the study. Result: The measures for smoking cessation that emerged were a non-smoking policy, groupcounseling, Internet-based smoking cessation programs and motivating actions. The introduction of a non-smoking policy reduced the number of employees who smoked. By studying smoking cessation groups it was shown that motivation to stop smoking was important in the early stages of smoking cessation and social support was an important force to stay smoke-free in the long run. What was found on Internet-based smoking cessation program was that the employees who used the programs more frequently had the best chance of achieving smoking cessation.The motivational measures that were found to be effective were competitions, money, free tickets to a fitness center as well as setting a date for the planned cessation of smoking. These incentives helped the employees on the road to becoming smoke-free. Implication: An intervention study can be done where the participants focus on giving each other support and advice regarding smoking cessation. Further research may be able to find new ways to achieve smoking cessation in the longer term.

Syfte: Syftet var att beskriva hur sjukvårdspersonal kan hjälpa vuxna patienter att sluta röka, en kortare eller längre tid, inför en elektiv operation.Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Genom sökning i databaserna Pubmed och Cinahl erhölls 10 vetenskapliga artiklar. Sökningar genomfördes med både MeSH-termer och fritextsökning. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades och samanställdes. Resultat: Metoder som kan användas för att hjälpa patienter att sluta röka är olika former av rådgivning och utbildning: hälsoutbildning, program för livsstilsförändringar, sluta-röka-linje. Att erbjuda rådgivning och stöd i kombination nikotinersättningspreparat är fungerande metoder: motiverande samtal och nikotinersättning, regelbunden rådgivning och nikotinersättning, rökavvänjning med hjälp av interaktivt dataprogram, information och hjälp med planering, nikotinersättning och uppmuntrande telefonsamtal. Effekten av nikotinplåster, läkemedel och akupunktstimulering som ensamma metoder var begränsad. Slutsatser: Olika former av rådgivning eller utbildning kan användas när patienter behöver sluta röka inför en elektiv operation. Metoder som kombinerar nikotinersättning och rådgivning eller stöd var mest effektiva. Använder sig sjukvårdspersonal av detta kan lidande minskas, undvika förlängd vårdtid och pengar sparas.

Kronisk obstruktiv lungsjukdom [KOL] är en av vår tids stora folksjukdomar. Rökning är den dominerande orsaken till KOL, och det finns därför stora hälsovinster med lyckad rökavvänjning. Distriktssköterskans uppgifter är bland annat att vägleda och motivera till livsstilsförändringar och egenvård. Att motivera patienter med KOL till rökstopp är en betydelsefull arbetsuppgift. För att lyckas med detta är det av stor vikt att distriktssköterskan har goda kunskaper om vad som ökar motivationen till att sluta röka hos patienter med KOL. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva vilka faktorer som ökade motivationen till rökstopp hos patienter med sjukdomen KOL. Designen som valts var deskriptiv kvalitativ med kvalitativ innehållsanalys, som metod. Urvalet av studiedeltagare gjordes utifrån förutbestämda kriterier. I studien deltog sju patienter med KOL, som rökt under många år, men lyckats sluta. Data insamlades via semistrukturerade intervjuer som spelades in och analyserades. Analysen resulterade i ett tema, sex kategorier och tio underkategorier. Temat blev ”Insikt om rökningens konsekvenser och hälsans betydelse”. Kategorierna blev ”Information om rökning, KOL och dess förlopp”, ”Besked om diagnosen KOL”, ”Fysiska symtom och sjukdomar relaterat till rökning”, ”Rädsla för fysisk försämring”, ”Uppmaningar och stöd till rökstopp” och ”Viljan att förändra beteendet”. Temat i resultatet visar hur stark hälsans betydelse blev när hälsan hotades. När insikten om rökningens konsekvenser infann sig hos studiedeltagarna, väcktes även insikten om hälsans betydelse. Risken och rädslan för ohälsa gjorde valet lätt att sluta röka. Rökstopp är en egenvårdshandling som studiedeltagarna har utfört i syfte att upprätthålla liv, hälsa och välbefinnande. Detta överensstämmer med Orems egenvårdsteori som används som teoretisk ram i föreliggande studie.

Bakgrund: Det finns kunskaper om rökningens risker, orsaker till att sjuksköterskor röker, hur rökningen påverkar viljan till att genomföra omvårdnad i rökavvänjning och prevention och rådgivning. I studier har det framkommit att det finns ett utbildningsbehov bland sjuksköterskorna rörande omvårdnadsinterventioner inom rökavvänjning bland patienter. Det saknas kunskap kring vilket stöd utbildning ger i omvårdnadsarbetet för rökavvänjning. Syfte: Studiens syfte var att belysa sjuksköterskans utbildning i rökavvänjning och på vilket sätt utbildningen stödjer sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner inom rökavvänjning. Metod: Studien genomfördes som en forskningsöversikt där tretton originalartiklar analyserades med deduktiv innehållsanalys. Som stöd för analysen användes Fawcetts metabegrepp för omvårdnad. Resultat: Fyra teman framkom som belyser det stöd som utbildning kan ge sjuksköterskan i omvårdnadsåtgärder inom rökavvänjning; Utbildning som stöd till att känna sin egen roll och människosyn, Utbildning som stöd till att skapa hjälpande relationer, Utbildning som stöd till att uppmuntra och behandla och Utbildning som stöd till förmåga och självkänsla att utföra omvårdnad. Slutsats: Utbildningens stöd till sjuksköterskan vid rökavvänjning är att hon får kännedom om sin egen roll och människosyn, kan motivera och behandla patienten liksom skapa hjälpande relationer åt denne och får förmåga och självkänsla i att utföra omvårdnaden. Klinisk betydelse: Den här studiens kliniska betydelse är att den belyser vikten av sjuksköterskans utbildning i rökavvänjning och hur den kan stödja sjuksköterskans omvårdnadsinterventioner i detta. / Background: There is existing knowledge to be found about the risks about smoking, causes that nurses smokes themselves, how it interferes with their own motivation to perform preventive interventions and smoking cessation for the patients. Studies have shown that a need for education exists among nurses for interventions in smoking cessation. But knowledge is lacking about what kind of support education might give nurses in their interventions for smoking cessation. Aim: The aim of this study was to describe nurse’s education and in what way it can support nursing interventions in smoking cessation. Method: The study was conducted as a research-study where thirteen scientific articles were analyzed with deductive content analysis with Fawcetts metaconcepts for nursing. Result: The analyze resulted in four thematic findings for the support which education might give the nurse in interventions for smoking cessation; Education as support for knowing once role and beliefs, Education as support for creating helping relations, Education as support for encouragement and treatment and Education as support for capacity and self-efficiacy in nursing interventions. Conclusion: Educations support to the nurse in performing interventions in smoking cessation is that it gives knowledge about one’s own role and beliefs, how the nurse can motivate and treat the patients as well as creating heliping relations for them and support the nurse’s own capacity and self-efficiacy in the nursing interventions. Clinical significance: The clinical significance of this study is that is describes the value of the education of the nurse in smoking cessation and how it can support the nursing interventions in this subject. / <p>Röda Korsets sjuksköterskeförening stipendium 2013</p>

Ett av de största hälsoproblemen i vår tid är rökning. Rökning ger snabbt ett beroende och gör att det blir svårt att sluta. Syftet med litteraturstudien är att klargöra om det finns vetenskapligt stöd för att motiverande samtal har effekt vid rökavvänjning för vuxna utan rökrelaterade sjukdomar. Den metod som använts är en systematisk litteraturstudie. Nio artiklar som överensstämde med problemformuleringen inkluderades och kvalitetsgranskades. Av dessa artiklar är åtta randomiserade kontrollerade studier och en artikel är en studie med kontrollgrupp men ingen randomisering till grupperna. Interventionsgruppen fick motiverande samtal, ofta tillsammans med en tilläggsintervention. Kontrollgrupperna fick i samtliga fall även de råd och stöd för att sluta röka. Det finns otillräckligt med väl genomförda studier för att påvisa säkerställd effekt avseende motiverande samtal och rökstopp. För att få bättre kunskap om motiverande samtals effekt avseende rökstopp behövs större studier och mer forskning. / One of the major health problems of our time is smoking. Smoking quickly leads to addiction which makes it hard to quit. The purpose of this study is to clarify whether there is scientific evidence that motivational interviewing is effective in smoking cessation for adults, without smoking-related diseases. The method used is systematic literature review. Nine articles that corresponded with the definition of the query were reviewed and included in the study. Of these articles, eight are randomized controlled trials and one article is a study with a control group but no randomization to groups. The intervention group received motivational interviewing, often with an additional intervention. Control groups in all cases received advice and support in order help them stop smoking. There are inadequate well-controlled studies to demonstrate significant effects on motivational interviewing and smoking cessation. In order to determine if motivational interviewing benefit people trying to quit smoking, larger studies and more research is required.

Som en del av sjuksköterskans arbete, är rökavvänjningsåtgärder en viktig del.Syftet med denna litteraturstudie var att få ökad kunskap om sjuksköterskan rollvid rökavvänjning av patienter med ett sjukdomstillstånd. Metoden som användesvar systematisk litteraturstudie, baserad på fem kvantitativa artiklar. Resultatetblev de sex gemensamma faktorerna som har betydelse vid sjuksköterskanstobaksinterventioner: Resurser, Erfarenhet, Uppföljning, Motivation, Tidsbrist ochSjuksköterskans egna tobaksvanor. Slutsats: Det finns en stor grupp patienter sominte är motiverade att sluta röka och därför får minst hjälp. Det är just denna grupp som behöver mycket mer hjälpinsatser och information kring rökningens effekter,för att kunna finna motivation till att sluta röka. / As part of the nurse’s work, smoking cessation interventions is an important part.The aim of this literature review was to investigate the nurse’s role in smokingcessation of patients with a medical condition. The method used was a systematicliterature review based on five quantitative articles. The result was the sixcommon factors that were of importance when the nurses preformed tobaccointerventions: Resources, Experience, Follow-up, Motivation, Lack of time andthe Nurses own smoking habits. Conclusion: There is a large group of patientsthat are not motivated to stop smoking, therefore they receive the least help. It isthis specific group that needs much more help and information about the effects ofsmoking, to be able to find motivation to stop smoking.

Rökningsrelaterade sjukdomar utgör, trots minskning av antalet rökare, en mycket kostsam post på både individuell och samhällelig nivå. Genom sitt dagliga arbete möter sjuksköterskan många av de individer som vill och är i behov av att sluta röka. För att uppnå goda resultat i form av bestående rökfrihet krävs evidens för att avgöra vilken rökavvänjningsmodell som är den mest effektiva. Syftet med denna studie var att undersöka olika rökavvänjningsmodellers struktur och effektivitet med avseende på individer som står i kontakt med sjukhus. Studien avsåg även att undersöka huruvida den mest effektiva modellen bör anpassas utifrån kön och/eller sjukdomsbakgrund för att uppnå ett mer fördelaktigt resultat. Metoden bestod av en systematisk litteraturstudie baserad på en kvasiexperimentiell samt tolv randomiserade studier. Resultatet visade att en intensiv intervention, med rådgivning och motiverande samtal, som fortgår under ett minimum av sex månader efter utskrivning medför högst andel rökfria individer. Resultaten gav även en indikation på att interventionen bör anpassas efter sjukdomsbakgrund. För individer med låg motivation kan användandet av bupropion inledningsvis stärka dem och sedermera leda till presumtivt rökstopp. / Smoking-related diseases are, despite the reduction in numbers of smokers, very expensive both from the individual and from a social point of view. Nurses, through their daily work, interact with many individuals whom express a willingness to stop smoking. For many individuals it is also a necessity to quit. In order to achieve persistent abstinence, evidence is required to determine which smoking cessation intervention is the most efficient. The purpose of this study was to examine the structure and performance of various smoking cessation models including individuals who are in contact with the hospital. This study also examined whether the most efficient model should be tailored according to gender and/or health status of the individual. The method consisted of a systematic literature review based on one quasi experiential and twelve randomized controlled studies. The results showed that an intensive intervention, with motivational counseling, over a minimum of six months after discharge leads to the highest cessation rates. The results also gave an indication that intervention should be tailored to fit the clinical picture. Low motivation in individuals may initially benefit from the use of bupropion and subsequently lead to presumptive abstinence.

Bakgrund. Daglig rökning är förknippad med en ökad risk för postoperativa komplikationer. Risken kan minskas genom att vara rökfri minst en månad innan en operation. Rökavvänjning är ett preventivt arbete, där sjuksköterskan förebygger komplikationer samt uppmuntrar till livsstilförändringar. Syfte. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att med hjälp av vetenskapliga studier belysa effektivitet av rökavvänjningsmetoder som används i samband med en operation. Metod. En systematisk litteraturstudie. Tre databaser: CINAHL, PubMed och The Cochrane Library användes. 10 randomiserade kontrollerade studier hittades. Dessa studier granskades kritiskt samt grupperades efter skillnader och likheter. Resultat. Det identifierades tre kategorier med hänsyn till rökavvänjningsmetod: samtalsstöd, farmakologiskt stöd och multikomponent stöd. Under varje kategori presenterades studiernas interventionseffektivitet efter deras uppföljningsintervall, vid operation, korttidseffektivitet samt långtidseffektivitet. Konklusion. Multikomponent stöd var mest effektivt under perioden vid operation. Farmakologiskt stöd (vareniklin) hade effekt först vid studiens korttids- och långtidsuppföljning. Samtalsstöd gav bäst effekt på rökavvänjningsarbetet, då effekten var signifikant märkbart både vid operationsdagen och ur långtidsperspektiv. / Background. Daily smoking is associated with an increased risk of postoperative complications. The risk can be reduced by being abstinent at least one month before surgery. Smoking cessation is a prevention work, where the nurse helps to prevent complications, and encourage lifestyle changes. Aim. The aim of this systematic literature review was, by examining scientific studies, to find and illustrate the effectiveness of smoking cessation methods for surgery patients. Method. A systematic literature review. Three computerized bases: CINAHL, PubMed and the Cochrane Library were used. 10 randomized controlled trials were found. These studies were reviewed critically and were sorted according to similarities and differences. Results. Three categories were identified according to smoking cessation method: counseling, pharmacological support and multi- component support. Under each category were presented effectiveness of interventions after their follow-up interval; during surgery, the short-term and long-term effectiveness. Conclusion. Multicomponent support was most effective during the surgery-period. Pharmacological support (varenicline) had effect only at studies short-term and long-term follow-up. Counseling gave the best effect on smoking cessation; the effect was significantly noticeable both at the day of surgery and the long-term perspective.

Bakgrund: Cigarrettrökning är den vanligaste typen av tobaksanvändningen i världen och en bidragande faktor till sjukdomar, bland annat kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL). KOL är en kronisk sjukdom där rökning är den största riskfaktorn. Det finns inget botemedel, men rökstopp kan minska symtom och risken för tidig död samt bromsa sjukdomsutvecklingen. Syfte: Syftet var att beskriva främjande och hindrande faktorer som påverkar rökavvänjning vid rökavvänjningsinterventioner för personer med KOL. Metod: En allmän litteraturstudie med induktiv ansats genomfördes. Tio artiklar bearbetades och analyserades och resulterade i två huvudkategorier. Resultat: Resultatet presenteras i domänerna Främjade faktorer för rökavvänjning och Hindrande faktorer för rökavvänjning med nio kategorier. Kategorierna under främjande faktorer för rökavvänjning var motivation, utbildning, längre behandlingstid, fler uppföljningsbesök, stöd och hälsosamma levnadsvanor. Kategorierna under hindrande faktorer för rökavvänjning var begär av rökning, fysiskt beroende av nikotin, kostnad för rökavvänjningsintervention och avsaknad av psykosocialt stöd. Konklusion: Litteraturstudien påvisade att det finns strukturella och personliga faktorer som påverkar rökavvänjningen. För personer med KOL är det viktigt att vårdpersonalen arbetar personcentrerat för att identifiera faktorer som hindrar och främjar rökavvänjning för varje enskild individ. / Background: Cigarette smoking is the most common type of tobacco use in theworld and a contributing factor for diseases such as chronic obstructive pulmonarydisease (COPD). COPD is a chronic disease where smoking is the largest risk forcontracting COPD. While there is no cure, smoking cessation can slow down theprogress of the disease, reduce symptoms and the risk of early death. Aim: The aim ofthis review was to describe positive and negative factors that impact smokingcessation at smoking cessation interventions for people with COPD. Method: Ageneral literature study with an inductive approach was conducted. Tenstudies were processed and analyzed and resulted in two main categories. Result: The results are presented in the domains Positive Factors for Smoking Cessation and Negative Factors for Smoking Cessation with nine categories. Categories presentedunder Positive factors for smoking cessations were motivation, education, longertreatment, added follow-up visitations, support and healthy lifestyle. Categoriespresented under Negative factors for smoking cessations were craving for smoking,physical nicotine addiction, costs of smoking cessation interventions and lack ofpsychosocial support. Conclusion: The literature study indicated that structural andpersonal factors impact smoking cessation and the interventionsindividually promotes smoking cessation. It is important to work through personcentered care for people with COPD to identify factors that impact smoking cessation for each person.

Bakgrund: Rökning skapar både ett fysiskt och ett psykologiskt beroende vilket gör vanan svår att bryta. En del av sjuksköterskans ansvarsområde är att arbeta hälsofrämjande och att använda sig av kunskapsbaserade metoder. En av dessa är Motivational Interviewing (MI) som är en patientcentrerad samtalsmetod som kan användas inom omvårdnad i syfte att hjälpa patienter till hälsofrämjande livsstilsförändringar. Inga tydliga riktlinjer finns dock för metodens effektivitet vid rökavvänjning. Syfte: Att undersöka forskningsresultat som stödjer eller avfärdar MI som rökavvänjningsmetod. Design: En litteraturöversikt användes i denna uppsats. Resultat: Resultatet sammanställdes utifrån den vetenskapliga litteraturen. Stöd framkom gällande rökstopp, minskat bruk av cigaretter, motivation, minskat röksug samt kostnadseffektivitet vid återfallsprevention. Avfärdande resultat framkom gällande rökstopp och kostnadseffektivitet vid rökstopp. Slutsats: Resultaten indikerar att metoden kan användas framgångsrikt om den anpassas efter de förutsättningar som ges gällande exempelvis patientens rökvanor och aktuella motivation. Mer forskning behövs dock. / Background: Smoking creates a physiological and psychological dependence which makes the habit difficult to break. Nurses are responsible, as part of their professional duty, to work with lifestyle prevention using evidence-based methods. One of them is Motivational Interviewing, MI, a patient-centered technique, which aims to help patients with health-promoting lifestyle changes. There are no clear guidelines regarding this method's efficiency on smoking cessation. Aim: To study the research findings that support or reject MI on smoking cessation. Design: A literature review was used to perform this study. Results: The results were extracted from the scientific literature. Support were found in relation to smoking cessation, reduced smoking, motivation, reduced temptation to smoke and cost-effectiveness on relapse prevention. However, rejection emerged regarding smoking cessation and cost-effectiveness on smoking cessation. Conclusion: The results indicate that the method can be successfully used if adjusted for the conditions given, for example the patient´s smoking history and current motivation. Further research is needed.